Logotyp Sydnärkenytt
03 February 2023
Tipsa: 073-629 83 19

Om trygghet och dödligt våld

Tryggheten, kriminaliteten, det grova dödliga våldet, har varit i centrum av debatten i flera år. Hur ska det minskas? Vem är skyldig till att det ökar? Vilket politiskt parti kan erbjuda hårdast tag, högst straff dominerar ofta rikspolitiken totalt.

Det är lätt att dras med i debatten och det som skrivs i medier, tala om att det blivit värre, att det var bättre, tryggare förr. Tittar man på statistik, fakta, så ser man att det inte är en helt korrekt bild. Faktum är att om man ser till det dödliga våldet var det ungefär som i dag, eller värre. 

Det är inte så att jag på något sätt anser att dödligt våld är försvarbart, eller att det skulle vara ett litet problem. Men jag vänder mig mot bilden att allt är på väg utför, att allt blivit värre. Helt enkelt för att den bilden motsägs av fakta.

Om vi börjar med statistik i närtid.

I fjol omkom 113 personer i dödligt våld. För många givetvis. Men hur är det jämfört med andra år?

Jämfört med 2020 har, trots en nattsvart bild, faktiskt antalet fall av dödligt våld minskat med 11. Från 124 till 113.

Det blev något färre fall av dödligt våld med skjutvapen mot kvinnor, något färre fall av våld mot män utan skjutvapen. 

Det blev däremot en liten ökning av antalet fall av dödligt våld mot män med skjutvapen. Det blev tyvärr också vanligare att män dödade kvinnor de lever i parrelationer med.

Totalt alltså färre döda 2021 jämfört med 2020.

Ser man tillbaka några år så har antalet fall av dödligt våld ökat sedan 2015. Då föll 112 personer offer för dödligt våld. 2020 blev det en topp med 124 fall.

Men det är fortfarande inte på de nivåer vi hade kring 1989-1990. Då hade vi ungefär 130 fall av dödligt våld per år. Både sett till faktiska tal och sett till befolkningens storlek har med andra ord det dödliga våldet minskat sedan dess. Som flest fall av dödligt våld sett till befolkningens storlek ska vi ha haft 1974.

Det man alltså kan slå fast är att mord i olika former inte blivit vanligare utslaget i tid. Metoden att att slå ihjäl varandra varierar dock. Risken att bli skjuten har blivit större för män, medan risken att få något hårt i huvudet, det som brukar kallas trubbigt våld har minskat något.

1990 var det vanligaste fallet av dödligt våld kopplat till missbrukarmiljöer. I dag är det flesta fall av dödligt våld kopplat till kriminella miljöer. Risken att utsättas för dödligt våld som helt vanlig, laglydig medborgare har troligen minskat.

En tragisk och riktigt allvarlig utveckling är dock att kvinnor faktiskt jämfört med 2020, löper större risk att mördas av sin partner. 15 kvinnor mördades av någon närstående 2021. Fyra fler än 2020. 

2021 minskade en del brott medan andra ökade.

Antalet bostadsinbrott minskade med 15 procent.

Antalet personrån minskade med 16 procent

Antalet rattfyllerifall minskade med 7 procent

Antalet våldtäktsfall ökade med 4 procent

Antalet fall av sexuellt ofredande ökade med 11 procent

Antalet fall av narkotikainnehav ökade med 3 procent

Totalt anmäldes ungefär 84 000 färre brott  2021 jämfört med 2020.

Vad kommer det sig då att otrygghet, brott, kriminalitet, är i ständigt fokus? Att många lever med bilden att kriminalitet och grovt våld ökar dramatiskt? Att många människor känner sig mer otrygga fast risken för att utsättas för brott rent statistiskt minskar?

En förklaring är nog det vi i media ägnar oss åt. Vi på Sydnärkenytt rapporterar ju om när brott händer här i området. Det är kanske naturligt. Vi gör en nyhet när några bröder skjuter på varandra i Kumla, utan att någon skadas, eller när en man dör under lite oklara omständigheter i en lägenhet i Askersund. Det är kanske inte så konstigt, eller nytt. Men vad som är nytt, som förändrats, är att även riksmedierna hakar på och gör det till riksnyheter. Går vi tillbaka till tiden innan mediernas webbplatser, där man vill uppdatera hela tiden, ”mätta webben” som vi i branschen säger, hade aldrig dessa händelser hamnat i riksmedier.

Om alla medier, hela tiden, fokuserar på alla brott, som händer i hela landet, blir den totala bilden till sist rätt mörk. Det är lite som att fråga en polis om hur brottsligheten ser ut. Det behöver inte vara fel på polisens omdöme. Men att fråga polisen blir ändå lite tokigt, eftersom hans arbete är att bekämpa brott, och därmed, i sitt dagliga värv, konfrontera brottslingar. Det är ju det hen jobbar med.

En del talar om att folk helt enkelt inte anmäler. Tja.. Min erfarenhet är att man nästan alltid polisanmäler allvarligt våld. När det gäller våldtäkter vet man att fler anmäler än tidigare. När det gäller hot är det det nog en annan sak, liksom stölder av saker med mindre värde. Där är min erfarenhet att man upplever att det är helt meningslöst att att anmäla. Brotten utreds inte.

Att våldet förändras kanske också är en förklaring. Att folk skjuter på varandra är på något sätt mer dramatiskt än om man slår på varandra. Även om slutresultatet kan bli det samma.

Jag är född 1969. Jag har levt så pass länge att jag vet, minns, att brott hände förr också. Även skjutningar och terror. 

Jag vet att det jag ger utryck för här retar många. Att man gärna vill leva i bilden att allt blir värre. Kommentera gärna. Men tänk på våra regler. Håll en god ton och återge ge inte falska fakta.

De faktauppgifter som förekommer i denna artikel kommer från BRÅ, brottsförebyggande rådet. De har i sin tur sammanställt polisanmälningar. Det finns inga belägg för att den statistiken på något sätt skulle fela. Observera dock att det här är en krönika, där mina åsikter får komma fram.

2022-04-05 9:22
Allan Jacobsen
Facebook, Twitter och dylika där många gärna delar med sig av olika nyhetsraporteringar om våldsbrott bidrar. Där delas ofta flera år gamla inlägg och läggs ut igen och igen, båda från när brottet skedde, från när polisen häktat den misstänkta och igen när dommen faller. Det blir till samma brott × 12.
2022-04-05 12:44
Allan Jacobsen
Facebook, Twitter och dylika där många gärna delar med sig av olika nyhetsraporteringar om våldsbrott bidrar. Där delas ofta flera år gamla inlägg och läggs ut igen och igen, båda från när brottet skedde, från när polisen häktat den misstänkta och igen när dommen faller. Det blir till samma brott × 12.
2022-04-05 12:44
Kommentera
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Trädgårdsgatan 9B, 692 31 Kumla