Bjud till lite –  även mellan valen

Allt var inte sämre förr. En sak som i alla fall var betydligt enklare var att nå folk, inte minst politiker och tjänstemän. När jag började min karriär som murvel stod de flesta fortfarande i telefonkatalogen. Telefoner var i första hand något man pratade i, svarade i. Så är det inte alltid längre. Det har blivit allt svårare att nå folk.

Våra politiker och kommunala tjänstemän kan delas upp i flera, tämligen väsensskilda kategorier. Vi har dem som svarar bums, ofta inom minuter, när jag än ringer, eller mailar. Hur jobbiga frågor jag än vill ställa är de med på noterna.

Sedan har vi de som sprider kontaktuppgifter omkring sig, men ändå dröjer länge med att höra av sig, om de hör av sig. Ofta tror jag dessa tänker att ”Om jag inte svarar skriver de inte”. Det är ofta samma politiker som indignerat hör av sig när vi inte kontaktat dem.

Och så finns det de som är riktigt jobbiga att nå. Det finns inga telefonnummer. I bästa fall har de en mailadress. I sämsta fall får man söka dem på Facebook och liknande.

Nu är det som alla vet valrörelse. Politikerna är på tårna, nervösa faktiskt. Budskap ska ut och det måste vara rätt budskap. Satsningar ska fram innan valet, löften ska ges. Men man behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden för exempel på att politiker inte alltid är lika angelägna att bli nådda.

Som många sett har vi gjort en valtidning. I den fanns en enkät, vi skickade samma frågor till partiernas toppkandidater i de olika kommunerna. Det har varit en del sura miner för att alla partier inte finns med.

Det kan vara på plats att påminna om hur vi gjorde enkäten. Den kom till i en annan tid. Före valspurten, innan semestern, i början av juni. Jag kan avslöja att alla inte precis var på tårna då. Kanske fastnade  vi i skräppostfilter, kanske ville helt enkelt partiernas toppnamn vara ute i solen istället.

Vi mailade frågor till närmare 45 kommunpolitiker. Bara att hitta mailadresser som fungerade, var lite av en utmaning. Vi satte en första stopptid sista juni. Rätt många hade inte svarat då. Jag påminde. Sedan gav vi respit i en månad till. Några till hade svarat, men inte alla. Jag påminde igen, via mail. Till några ringde jag, andra gick det faktiskt inte, trots rätt mycket sökande att hitta telefonnummer till. Få verkar vilja svara i telefon i juli.

När så tryckning av tidningen närmade sig var vi ju liksom tvungna att knyta ihop säcken, göra en tidning så att säga. En papperstidning är ju inte som nyheter på webben. Man har ett datum man ovillkorligen måste anpassa sig till, dagen då tidningen ska tryckas. Sedan går det inte att ändra.

Lika fullt hör alltså folk av sig och undrar ”Varför blev inte vi kontaktade?”

Jag säger så här: Man får nog bjuda till lite själv, även månaderna innan en valrörelse.. Klura lite på hur och var man hittar kontaktuppgifter till er. Var man kan hitta fungerande mailadresser? Har ni koll på era mailkonton? Kikar ni i skräppostfilter? Ligger det kvar gamla adresser som inte används på olika sajter?

VI har fått höra jag borde använt andra telefonnummer, vänt oss till valsamordnaren, någon annan på listan,  eller använt en annan mailadress som jag kunde hitta där och där. Problemet är att det liksom inte finns någon systematik. Det finns ingen telefonkatalog längre. Alla har olika sätt att förmedla sina kontaktuppgifter. Ofta är partiers lokala webbsidor inte uppdaterade på flera år. Ofta är de fulla av gamla uppgifter. Det står inte någonstans att toppnamnet för ett visst parti i en kommun inte är så bra på att kolla mail och att man därför borde kontaktat någon annan

Jag vill försvara oss med att alla fick samma chans, vi kontaktade alla på exakt samma sätt, via mail. Antingen en privat mail, en adress kopplad till ett politiskt parti eller till kommunen. I de fall adressen inte fungerade, mailet studsade, letade letade vi upp en annan adress. De allra flesta svarade ju också, efter en del påminnelser.

Jag vet också att det finns politiker som har högst konkreta skäl att skydda sina kontaktuppgifter. Exempelvis de som olika sätt är utsatta för hot. Men dessa hör ofta av sig ändå.