Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Allt var verkligen inte bättre förr. Verkligen inte. Den som säger det har antingen kort minne, eller var inte med. Men det finns saker som faktiskt var bättre. Det var exempelvis betydligt lättare att hitta telefonnummer till folk och faktiskt också nå fram.
När jag började min bana inom journalistiken på 1990-talet var det telefonkatalogen som gällde om man ville hitta någon. En massiv bibba med tusentals telefonnummer, tryckta på prassligt, tunt papper. Alla hade ett ex. Jag hade en kollega som av någon orsak gärna läste telefonkatalogen på toaletten.
På den tiden hade de flesta en fast telefoni. För er som inte upplevt det, en apparat kopplad med sladd till ett speciellt uttag på väggen. Mobiler förekom, men mest som komplement.
Sedan dess har det hänt grejer. Från början flyttade i princip telefonkatalogen ut på internet. Det var ju bra, allt blev lätt sökbart.
Men sedan har vi successivt gått in i en ny fas. Numera är det nämligen långt ifrån självklart att ens telefonnummer finns med på dessa söktjänster. I och med att de fasta telefonerna för många försvunnit är telefonnummer inte längre något evigt, som man har så länge man bor kvar på en plats. En del vill ha sina nummer i söktjänsterna, men många väljer bort det. bland annat för att slippa att säljare ringer upp.
Det innebär i klartext att sådana som jag ägnar allt mer tid åt att försöka hitta folk. Ibland får man inte tag på folks nummer, inte ens rätt välkända personers nummer är alltid så lätta att hitta längre.
Ofta tar man det för självklart att ens nummer är väletablerade, att alla har det. Jag får ofta höra ”varför ringde du inte” Frågan är vart jag borde ringt. Kanske har jag ringt på något nummer som man i efterhand får veta att det stängdes 2020. ”Det är ju mitt gamla mobilnummer”. Jaha, och hur skulle jag kunna vet det?
I de fall vi skriver att vi sökt en person utan att få svar blir många då arga och hör av sig och säger att vi inte alls ringt.
Nej ibland har vi ju inte det, för att vi inte visste vart vi skulle ringa. ”Men det är väl bara att googla eller gå in på hitta.se” får man höra då. Jag brukar då ställa motfrågan ”har du provat det själv?”. Journalister är inte magiker.
Söktjänsterna verkar dessutom leva sitt eget liv. Ofta står gamla fasta nummer kvar fast Telia sedan länge klippt ledningen. Ofta står gamla mobilnummer kvar, fast de inte varit aktuella på många år. Jag har ibland städat mina egna uppgifter på söktjänsterna. När jag så tittar igen står mitt gamla nummer, som jag slutade använda 2019, uppsatt överst igen, fast jag raderat det.. Ofta står det en hel radda nummer, som inte är aktuella. Ofta står samma person på flera, fast de går till barn, sambor och anställda.
Förklaringen är automatisering, uselt fungerande AI. Förr i världen, satt tiotals flinka kontorister, kanske hundratals, och gjorde telefonkataloger. Man kollade allt för hand.. Nu är det här automatiska funktioner, som utgår från data inhämtade från andra automatiserade tjänster.
Det har också blivit allt svårare att komma fram, få återkoppling, om man ringer till en kommun. Det kan dröja dagar innan tjänstemän i kommuner återkopplar. När man väl hör av sig, vill man ofta inte prata. En del hänvisar till policys som säger att man inte får prata med journalister, andra vill nog inte helt enkelt. En av de politiker, som är duktiga på att återkoppla, Caroline Elfors, (M) i Lekeberg, sa en gång att jag måste förstå att många nog är rädd för att prata med journalister. Så är det kanske. Där upplever jag att det skett en stor förändring sedan jag började jobba 1995.
Så.. Trots all vår teknik, våra fina smarttelefoner, våra datorer, e-post och sociala medier har det inte blivit lättare att nå folk. Faktum är att jag ibland tar till just Facebook Messenger som en sista utväg för att nå folk. Det fungerar ibland.
Många har valt bort den fasta telefonin, för att den inte behövs längre. Andras som undertecknad, hade inget val. På många platser på landsbygden och i mindre orter har Telia klippt den fasta telefonin via kopparnätet. Nu kommer den även försvinna i rätt stora orter, som Hjortkvarn och Pålsboda och faktiskt även Askersund. 2026 ska all traditionell fast telefoni vara borta. Har man tur finns fiber och bra mobiltäckning där man bor. Alla har inte den turen dock.
PS: När faxade du senast? Faxar tollhär kanske inte det som var bättre förr.
Henrik Östensson
Henrik Östensson, Journalist och redaktör. Bor på landsbygden utanför Pålsboda. Tycker om att köra veterantraktor.
Inlägg
Har all uppmärksamhet hjälpt Åke? Den mystiska stanken över Sydnärke En tia dit och en tjuga dit – inte så noga Symbolpolitik – vill Kumla mäta sig med Hallsberg? Allt var inte bättre förr – eller? All makt åt Tegnell Det finns en tystnadskultur - Hallsberg är långt ifrån unikt Ett år av krig Demokratins dödgrävare Fint att jobba i Kumla – men var ska man parkera Nytt år – hårda bandage Bjud till lite – även mellan valen Rätt eller fel att beskriva hemska händelser Dansken som leker med vårt polisväsen De svåra yttrandefriheten En medeltida debattnivå Om trygghet och dödligt våld Krig i Europa Tingeling äldst i Bråntorp Snart har det gått två år…. Det här med signalement. Varför pratar ingen om vad som verkligen kostar på elräkningen? I dag firar vi kvinnlig rösträtt Ta ditt ansvar – ta sprutan Jag vet hur det känns En liten förstamajdemonstration Det här med att uppgradera saker Det här om el Om vaccinationer Coronans år Mysteriet med de fyra kommunikatörerna Argast i Sydnärke