En tsunami av reklam

Dessa ständiga reklamavbrott under tv-programmen. Jag blir så frustrerad av att få vänta på filmens eller dokumentärens fortsättning. Som företagare inser jag ju nödvändigheten av att få marknadsföra de produkter eller tjänster man tillhandahåller. Jag tycker dock att känslan för publiken, eller kunderna om man så vill, borde vara bättre. Det kunde räcka med att ha reklam mellan programmen, men då är man väl orolig för att ingen bryr sig om att titta.

Sättet man marknadsför sig på styrs av vilken kund man vill nå. För Atlas Copco är det ingen bra idé att försöka sälja bergborrmaskiner för flera miljoner med tv-reklam. Vem vill ha en sådan i trädgården? Möjligtvis någon i Zinkgruvan kanske. Nej, det är vi konsumenter som är måltavlan för alla dessa programavbrott.

Genom åren har det ju faktiskt passerat ett antal roliga reklamsnuttar. Jag tänker bland annat på ”du har ju hela helgen på dig”. Min absoluta favorit är annars Robert Gustavsson och fulölen. Jag skrattar fortfarande när jag tänker på denne eminente komikers gestaltning av den lite suspekte hemmafixaren som silar ölen i strumpan. Hm, jag undrar just vad graden av beskhet var på den drycken.

Om man fördjupar tanken något inser man att de två exemplen har en allvarligare botten. Den första syftar på. eller rättare sagt uppmanar till, spelande. Den andra gör reklam för alkoholhaltiga drycker. Det är väl i och för sig inget problem med det. Många tycker att det är kul att spela lite lotto och dricka ett glas vin eller öl ibland. Jag tar också någon öl eller ett glas vin emellanåt, men spel är jag inte så intresserad av. Viktiga ingredienser i det här sammanhanget är trots allt måttfullhet och självkontroll.

I vårt land har man nästan maniskt under många år reglerat alkoholförsäljningen med hänvisning till att det är ett folkhälsoproblem. Av tradition är drickandet i de nordiska länderna mer berusningsorienterat jämfört med kulturen söderut. Vi är så hårt hållna av ”Moder Svea” att våra södra grannar nästan har lite roligt åt oss.

De flesta av oss vet naturligtvis att överkonsumtion av alkohol är skadligt och att för mycket av det goda ofta får förödande konsekvenser. Alkoholens skadeverkningar förs ju dessutom på tal i olika forum med jämna mellanrum. Istället för att ha för mycket fokus på åtkomlighetsgraden och prisverktyget tycker jag att man mer ska lägga mer kraft på att förändra vår attityd till berusningsmedel.

Spel, som också är ett slags berusningsmedel, pratas det däremot inte så mycket om. Båda missbruken, alkohol såväl som spel, bottnar i en så kallad impulskontrollstörning och uppvisar klara likheter både i beteende samt i sina konsekvenser. De är lätta att dölja och släta över, och har karaktären av ett inre belöningssystem. Den drabbade personen riskerar att hinna långt ner i missbruksbrunnen innan nära och kära uppfattar allvaret. Vägen tillbaka blir både svårare och längre, om ens möjlig. 

Det som jag har reagerat så starkt negativt på är den tsunamiliknande våg av spelreklam som kväll efter kväll forsar ut mot oss tittare. Hur lätt är det inte att börja spela på något sätt? Då tänker jag inte på så kallade tv-spel, utan på exempelvis nätpoker eller nätbingo med pengar inblandade.

Nybörjaren erbjuds en summa pengar som insats för att komma igång. Jag undrar hur reaktionen skulle bli om Systembolaget skulle börja erbjuda en gratis flaska vin till den nyss fyllda 20-åringen, så att han eller hon ska dricka mer? Den aktuella statistiken avslöjar att spelmissbruket ännu inte nått samma omfattning som missbruket av alkohol, men jag tror att det i båda fallen finns ett påtagligt mörkertal .

Kväll efter kväll matas vi med spelreklam och när det kombineras med lättillgängliga SMS-lån och liknande ställer jag mig frågande till hur utvecklingen kommer att bli. Kommer den framtida statistiken att nå samma nivåer för spelberoende som för alkoholberoende? Kommer spelberoende att bli vår tids nya folksjukdom?

Jag reflekterar över att staten är inblandad i båda fallen spel och alkohol. Att stoppa reklamen går inte eftersom den mestadels sänds från utlandet. Dessutom verkar det inte som om våra politiker har något som helst intresse av att påverka situationen. Den kallhamrade orsaken stavas förmodligen ”skatteintäkter”.

Sverige har ett flertal gånger varnats av EU för sin dubbelmoral i hanteringen när det gäller spel. Det svenska regelverket har gjort att spel via nätet i vårt land utvecklats till att vara det mest omfattande i hela EU. Spelbolagen, främst utländska, tränger sig girigt via tv-rutan in i vårt folkhem, som nu utvecklats till en guldkalv som alla vill dansa runt.

Jag vet att denna typ av moraliserande kanske är av det tveksamma slaget. Människor äger ju ändå sin rätt att göra ett eget val. Marknadskrafterna ska ju dessutom vara fria, men jag kan ändå inte undgå att filosofera kring temat. Jag tror att det är viktigt att se verkligheten som den är och vara vaksam. 

Våra ungdomar är en grupp som jag tror är extra sårbara för lockelsen att vinna storkovan. Snabba pengar har blivit vår tids religion, och den som kammar hem storvinsten är superhjälten som alla ser upp till. Varför ska man arbeta när man kan vinna?

Låt oss först var och en se vår egen situation. Är du själv drabbad, var ärlig och sök stöd och hjälp. Med ärlighet och uppriktighet möter du både förståelse och får bästa stöd. Om du upptäcker att en närstående har problem, tveka inte att tala om att hjälpen finns hos dig.

Om vi kan möta de människor som riskerar att komma in i ett missbruk, eller redan drabbats av det, med ödmjukhet och uthållighet kommer TV reklamen inte spela någon större roll. Vi kan då dricka lite vin för att det är gott, spela för det är roligt och spännande, utan att livet vänds över ända.    

Sedan var det alla dessa reklamavbrott, som gör att jag numera hinner somna innan jag sett färdigt programmet. Jag vet aldrig hur det slutade. Jag kan känna ett sug efter den vetskapen och då och då förnimmer jag en viss abstinens. Är jag på väg in i ett outforskat missbruk tro?