De första fotograferna
satte historiska spår

Jag ägnar mig just nu åt att skriva en historisk återblick om vårt gamla familjeföretag Askersundsverken AB, som drevs av min farfar John och far John-Axel. Jag går igenom ett stort antal fotografier, de flesta utan uppgift om när bilden är tagen, om vad eller vilka den föreställer samt vem som tagit den. En bilds betydelse avgörs definitivt av mängden fakta som finns till den. Det är ju aldrig bra att beskriva vad en bild föreställer baserat på gissningar eller osanningar.

Bland den stora mängden av bilder har jag hittat ett fotografi taget inifrån verkstaden (den del som byggdes 1906 och ursprungligen kallades transmissionsverkstaden). Idag är en träningslokal inrymd i lokalen. Jag gissar att fotot är taget i mitten av 1930-talet. Ingen anteckning finns till fotot men jag upptäcker att delen av ett namn finns stämplat i ett av hörnen. Vad betyder det? Nyfiken som jag är kan jag inte låta bli att söka vidare  vilket leder mig till historien om tidiga fotografer i Askersund.

Jag har i mina eftersökningar funnit att följande fotografer var verksamma i Askersund från 1866 till 1920-talet; 

Oscar Franzén 1866-1871 (inte släkt med mig), Theofil A.M. Havée 1873-1880, Eric Petterson 1881- fram till mitten av 1920-talet, Johan Strömberg 1898-1904, Elin Magnison 1904-1910, Gerda Winter 1910-1915 och Ester Pettersson 1915-1920. Under 1920-talet kom Hilda von Wowern 1920-1923, Martha Thompson 1923-1926, Thorborg Lundquist 1920- och framåt, Fryxells 1923- och framåt samt Sundberg o Forsell. 

Världens äldsta bevarade fotografi togs av fransmannen Niépce år 1826. Hans landsman Daguerre vidareutvecklade Niépces teknik och skapade metoden Daguerrotypi. Han fick patent 1839 på tekniken vilken därefter kom att få en stor och omedelbar spridning.

Den första fotografiska porträttateljén i Sverige öppnades i Stockholm 1841 av Johan Sevén. Han förfinade den franska metoden och fick ner exponeringstiden radikalt. Som ett resultat fick han fram skarpa porträttbilder, även av barn vilka naturligtvis har svårt att sitta still. Ett nytt yrke hade sett dagens ljus i och med den nya tekniken. Tio år senare, 1851, lanserade engelsmannen Archer en teknik att använda ytbelagd glasplåt i stället för papper vilket snabbt blev den allenarådande metoden fram till mot 1800-talets slut.

Av våra ovan nämnda fotografer föddes Oscar Franzén 1832 på en gård i Läggesta utanför Askersund som sist av sex barn. Hans mor gick bort då han var knappt sex år. Vid sjutton års ålder flyttar Oscar, då med efternamnet Petersson efter sin far Peter Jönsson, till Rönne norr om Askersund och tituleras dräng. 

Med tiden hamnar han i Stockholm och går i lära för att bli fotograf. Det är i Stockholm han troligtvis tar sig namnet Franzén. I september 1866 flyttar Oscar, med titeln fotograf, tillbaka till Askersund och bosätter sig hos Rudebecks i gården 164 i hörnet av Sundsbrogatan och Lilla Bergsgatan (där hyresfastigheten Lejonet finns idag).

Jag har inte funnit några uppgifter huruvida han startade en ateljé eller ej men jag har ett alster av honom från 1860-talet av politisk karaktär. År 1868 flyttar han över till Sundbladska gården vid norra sidan av torget, idag Torgparken, där bl.a handelsbolaget ”Arbete o Fritid” fanns. Om han var involverad i detta bolag är oklart. Hans karriär som fotograf blev kort för i september 1871 flyttar han till Bjärtrå i Ångermanland för att där månaden efter gifta sig med den i samma trakt uppvuxna Maria Pettersson. I samband med flytten byter han yrke och blir bagare och senare köpman. 

Fotograferna Theofil Havée och Eric Pettersson förtjänar att berättas om i en separat krönika beroende på speciella omständigheter. Jag återkommer med den berättelsen.

Nästa fotograf på listan är Johan Strömberg, född 1856 i Kyrkefalla i Skaraborgs län. Var han lät utbilda sig har jag inte lyckats få fram. Vanligt var att man började som lärling och fotografbiträde hos en redan etablerad fotograf  i någon av de andra större städerna, i Strömbergs fall troligtvis Uppsala. Det fanns också tidiga exempel på kringresande fotografer men dessa vistades mycket kortvarigt på olika orter.

Strömberg skilde sig från sin hustru 1896 då han bodde i Uppsala, och flyttade till Askersund sommarenj 1898. Han bosätter sig i huset i hörnet Stöökagatan - Stora Bergsgatan mitt över borgmästare Knöös gamla hem. Där etablerar han en ateljé, som kom att bestå i drygt ett par decennier. Han anställer den 22 år yngre fotografbiträdet Anna Olsson. Strömbergs sejour i Askersund blir inte så långvarig utan han och fotografbiträdet Anna flyttar 1904 till hennes hemtrakt i Solna. Johan Strömberg avled sedermera 1947 i Stockholm.

Den som kom att ta över Strömbergs ateljé var Elin Magnison, född 1878 i Boda, Värmland. Modern Matilda Magnison blev änka 1895 och hon och Elin bodde tillsammans i Karlstad innan de kom till Askersund. De livnärde sig på uthyrning av rum samt makens efterlämnade förmögenhet. Elin utbildade sig till fotograf troligtvis i Karlstad, och i maj 1904 flyttar de till Askersund då Elin övertar ateljén på Stora Bergsgatan 24.

Under sommaren 1905 annonserar Elin efter ett fotografbiträde och anställer i november den då 22 åriga Hedvig Jansson ifrån Nora. Elin och Hedvig arbetar mest med porträttfotografering. Så i april 1910 flyttar Elin, tillsammans med sin mor, till Uddevalla för att öppna en ny ateljé på orten (och sedan gifta sig och emigrera till USA). Hon överlåter ateljén i Askersund till Gerda Winter. 

Gerda Winter var verksam som fotograf åren 1910 till 1915 och drev ateljén vidare på Stora Bergsgatan 24. Hon var född 1872 i Edebo, Uppland, med familjenamnet Nordling. Hon gifte sig 1893 med Felix Winter och flyttar till Ånge i Medelpad. När maken avlider  flyttarGerda flyttar först till Falun. och sedan Askersund. Efter fem år överlåter hon rörelsen 1915 och väljer att flytta tillbaka till Falun. 

Den nya innehavarinnan blir Ester Pettersson, född 1884, och kom från Lerbäck. Ester drev ateljén vidare fram till 1920 då Hilda von Wowern tar över och sedermera Marta Thompson, som flyttade till Askersund med sina föräldrar 1923 ochdrev ateljén fram till 1926.

Avslutningsvis även några rader om Thorborg Lundquist, som min farfar anlitade i mitten av 1930-talet. Hon föddes 1887 i Ystad och även hon gick den praktiska vägen till sitt yrke. Hon arbetade som biträde hos fotografen Elin Lagerstam i Nyköping 1913 till 1919. Hon flyttade till Norrköping sedan vidare till Karlshamn och Karlskrona 1920. Till Askersund flyttade hon 1920 och öppnade då en egen ateljé. Thorborg förblev ogift och valde att stanna i Askersund fram till sin död 1973.

De är alla borta sedan länge men deras fotografiska verk kan vi ännu idag ha glädjen att kunna ta del av. Genom att veta när deras verksamma period inträffade kan vi ange tidsperioden för när en bild är tagen. Oftast saknas anteckningar och vi tvingas att söka ledtrådar och detta kan vara en. 

Oavsett om tiden för den legala upphovsrätten löpt ut tycker jag att man alltid i möjligaste mån ska ange fotografen och varifrån bilden härstammar med respekt för människors insatser samt bevara historisk information. Gäller fortfarande upphovsrätten är det ett krav att ange ursprunget och även ha godkännande av bildens ägare för publicering. Tänk på det om ni har för avsikt att använda andras bilder till exempel på nätet eller vid föredrag.

Källor: Riksarkivet, Kungliga biblioteket i Stockholm, Fotografins historia av Per-Anders Westman i Vännäs, Leif Larsson