Fjällen glittrade och 
jag greps av svindel

Det hände sig framåt kvällen att jag gick ut för att gräva upp det sista potatisståndet i odlingslådan hemma i Kumla. Det har vuxit bra i år och även denna gång kunde jag inkassera ett ordentligt kok med finfina knölar.
Jag rotade runt lite extra med spaden för att inte missa något av skörden. Det var då jag stötte på en främmande sak i jorden som jag vänt upp. Jag trodde först det var en gammal trädgårdshandske som hamnat i lådan. Men formen stämde inte riktigt.
När jag skrapade bort jorden såg jag att det var en fisk, en stor fisk!
Fjällen glittrade i kvällssolen och jag greps av svindel.
Det är trots allt inte varje dag man hittar fisk i potatislandet.
Jag lyfte över fisken i en plåtlåda och spolade vatten över den. Den var rödaktig, cirka 30 cm lång, ganska välmatad och föreföll inte skadad. Förutom då att den var död.
Efter en snabbgoogling trodde vi att det var en kungsfisk, eller uer som den också heter. Finns på Västkusten. Och hamnat bland vår potatis.
Är det nån som driver med oss? Ganska kul i så fall. Eller vill varna oss med en död fisk à la maffians hästhuvud i sängen? Tankarna for åt alla möjliga håll.
Men vid närmare betraktelse var det nog ingen kungsfisk, det liknade ju faktiskt mest en guldfisk. Dom kan bli rätt stora, lärde vi oss.
Huvudteorin nu är att en stilig fågel har norpat guldfisken ur en trädgårdsdamm nånstans i närheten. Men tappat greppet på vägen.
Det kan också vara så att fångsten skett i den närbelägna Kumlasjön. Någon har tröttnat på sina akvariefiskar och tömt dem i sjön där rovgiriga små guldfiskar snabbt kan äta sig stora. Sen har en häger kommit förbi.
Jag tror mindre på teorin att en katt fångat fisken och krafsat ner den i potatislandet. Men man vet aldrig. 
Den som saknar sin guldfisk är välkommen att hämta den.