EE =& get_instance(); $seg1 = $this->EE->uri->segment(1); switch ($seg1) { case 'sydnarke': $cat = 228; break; case 'kumla': $cat = 229; break; case 'hallsberg': $cat = 230; break; case 'askersund': $cat = 231; break; case 'lekeberg': $cat = 232; break; case 'laxa': $cat = 233; break; default: $cat = 228; } echo << " > {/exp:channel:entries}

Bloggar

Följ våra Kumlabloggare

 

 

 

Fotografen Eric Pettersson ute och cyklar med sonen Oscar. Troligtvis senare hälften 1890-tal. Fotograf okänd.

Två fotografer som gav oss
bilderna av gamla Askersund

I min förra krönika berättade jag lite om fotografer i Askersund från 1860-talet fram till 1920-talet. Då utelämnade jag två fotografer, nämligen Theofil Havée och Eric Pettersson, av det skälet att dessa två herrar har en synnerligen intressant historia och därmed behöver mer utrymme. Havée var verksam i Askersund från 1871 till 1879. Eric Pettersson från 1877 till början på 1920-talet, det vill säga han var verksam under drygt 40 års tid.

Dessa två fotografer har bevarat en mycket intressant och sedan länge svunnen Askersundsmiljö till eftervärlden. Båda arbetade, förutom med porträtt, även med att avbilda vyer och topografi.

Vy av hamnen i Askersund från väster. Slutet av 1870-talet. Fotograf T.Havée, ur författarens samling

 

Theofil Auguste Mauritz Havée föddes 1848 i Oslo (som då hette Christiania). Hans far var fransman, Augustus Havée, född 1800 i Paris där Theofils farfar arbetade som vagnmakare i många år åt det franska kungahuset innan revolutionen. Av hälsoskäl flyttade fadern Augustus från Paris, först till Belgien där han gifte med Theofils mor, Josephine Gerette. Paret flyttade sedan till Norge via Holland där fadern byggde upp en verksamhet för blekning av bomullstyger. Theofil var ett av sex barn i det äktenskapet.

Theofils mor gick bort 1855 och fadern återvände till Paris för en tid. Där gick han i lära hos den kände uppfinnaren Daguerre och lärde sig metoden dagerrotyp (metod där objektet avbildades i amalgam på en silverplåt namngiven efter sin uppfinnare). Fadern återvände därefter till Oslo. Han gifte om sig med en norska, Henrietta, och fick en dotter med henne. Augustus kom att arbeta som fotograf i Stavanger, Bergen samt i Oslo där han senare gick bort 1879.

Annons ur Askersunds Tidning 1871.  Ur Leif Larssons arkiv

 

Att Theofil blev fotograf var kanske inte så konstigt. Han började gå i lära hos fadern redan vid sjuårsåldern och 15 år gammal öppnade han sin första fotografiska ateljé i Norge. Mot slutet av 1860-talet etablerade han sig i Arvika. Efter ett år där sökte han sig vidare, och kom så småningom till Moskva via St.Petersburg. År 1869 reste han till Åbo i Finland för att sedan komma till Sverige. Åmål, Töreboda, Söderhamn och Mariestad var orter som han kortvarigt vistades i.

Havée kom till Askersund i oktober 1871 från Mariestad och flyttade in hos Gustav Kjerrström i gården 78 belägen uppe vid Norra Bergen såsom hyresgäst. Där öppnade Theofil sin fotoateljé. I början av sin Askersundsvistelse ägnade sig han både åt fotografering och hattmakeri. Under sommaren 1872 söker han efter en hattmakerilärling enligt en annons i Nerikes Allehanda. Uppenbarligen var han kunnig i detta yrke också.

Theofil Havée med sonen Arthur. Sonen Carl och Arthur på högra bild en.Bilderna kan vara tagna 1878. Fotograf E.Pettersson. Från G.Hawée och författarens samlingar.

 

Såsom varande katolik konverterade Havée till den lutherska läran i mars 1872 för att senare i oktober kunna gifta sig med den ett år äldre Hilda Pettersson (Eric Petterssons äldre syster). Paret flyttar in i den Lindbladska gården 57 och 58 (belägen ovanför Sundbladska gården som senare brann ner 1880) mellan Storgatan och Väderkvarnsgatan. Centrumhuset är beläget på tomten idag. Han flyttar också dit sin fotoateljé. I början av 1875 erhåller Theofil svenskt medborgarskap. Paret Havée får fyra barn. Det första barnet dog i späd ålder. Sedan kom Arthur 1875, Carl 1876 och Alice 1878.

I mitten av 1870-talet börjar Theofil, som verkade vara något spretig som företagare, att handla med vin från Frankrike. En annons i Nerikes Allehanda från 1876 vittnar om handelsverksamheten, som uppenbarligen inte blev så lyckad. Havée gör i slutet av 1876 konkurs, och detta blev troligen början till slutet för hans tid i Askersund. År 1877 flyttade Hildas yngre bror, den då 24 årige Eric Pettersson, från Örebro till Askersund för att börja arbeta som fotografbiträde och hjälpa Havée. På så sätt kom Eric in i yrket via sin lärlingsperiod hos Theofil. En skolning med rötter tillbaka till fransmannen Daguerre och fotografins begynnelse.

I slutet av 1870-talet öppnade Theofil fotoateljé i Nora, sedan i Skövde hösten 1879 och i Västervik början av året därefter för att försöka bättra på sina inkomster men även försöka undfly undan sina fordringsägare. Han lämnar definitivt Askersund på hösten 1879 så svågern fick troligtvis sköta Askersundsateljén efter bästa förmåga. De ekonomiska affärerna blir till slut för svåra, och Havée överger på hösten 1880 sin Hilda med de tre barnen för att emigrera till USA via Danmark.

I kyrkboken för Askersund stad skrev prästen att han ” förlupte sin hustru i september 1880”. En annons i Post och Inrikes Tidningar från september 1881 vittnar om Havées svåra ekonomiska belägenhet. Den stackars Hilda flyttar år 1885 till Örebro och tar över en strykinrättning. Hon återkommer senare till Askersund och sin brors familj. I februari 1898 går hon bort endast 51 år gammal.

Theofil Havée bygger upp ett nytt liv i det nya landet i väster. Han fortsätter att arbeta som fotograf i bl.a. i Stamford, Connecticut. Han gifter om sig med Emily Damm och paret får fyra pojkar åren 1882,1886, 1889 och 1893. Han hade en viss kontakt med sin tidigare hustru Hilda eftersom det finns bevarade brev från honom hos nutida släktingar till dottern Alice. Theofil avled 1921 i Stamford vid en ålder av 73 år.

Eric Pettersson framför sin ateljé i Askersund, kan vara tagen på 1880-talet  Fotograf okänd. Undre bilden kan vara tagen på 1910-talet. Fotograf E.Pettersson. Från Leif Larssons arkiv.

 

Gustav Eric Emanuel Pettersson var troligtvis en helt annan personlighet än sin systers man. Om svågern var utåtriktad och äventyrlig så var Eric antagligen mer försiktig, sammanhållande och återhållsam. Han föddes i oktober 1853 i Mosjö utanför Örebro och fick en uppväxt präglad av knapphet. Han fick tidigt omhänderta och visa omsorg om familjen. Vid hans födsel bodde familjen i Mosjö klockargård och hans far arbetade som lärare och klockare.

Eric var nummer fyra i en syskonskara på sju barn varav sex blev vuxna. Eric kom längre fram i livet att ha nära kontakt med sina syskon utom den yngste brodern. Strax före jul 1865 flyttar familjen från Mosjö då fadern slutat sin tjänst på egen begäran. Ett år senare, då familjen bor i Isaksberg, Törsjö (mellan Örebro och Kumla), inträffar katastrofen då familjeförsörjaren, fadern, går bort endast 50 år gammal.

Han efterlämnar hustrun med fyra hemmavarande barn att försörja varav den yngste bara var tre år gammal. Ett år senare tvingas modern flytta till fattighuset i Kyrkeby med de tre yngsta barnen där Eric då är äldst av dem med sina 14 år. Där kom han att bo med sin mor och två syskon i fem år antagligen under mycket knappa omständigheter. Erics roll blev säkert under denna tid att hjälpa sin mor med syskonen och försöka tjäna ihop pengar för familjens överlevnad via dagsverken efter bästa förmåga. Modern kom att bo kvar i fattighuset i över 20 år fram till sin bortgång 1888.

 Hantverkshusets invigning oktober 1907. Fotograf sannolikt E.Pettersson. Tillhör Hantverkshuset E.F.

 

I november 1872 flyttar Eric till Lindesberg och året därpå vidare till Örebro. Det verkar som om han arbetade som kopparslagare vid den här tiden. Hans äldre syster Hilda hade redan i oktober 1867 flyttat till gård 165 (i hörnet av Sundsbrogatan och Lilla Bergsgatan där senare gamla Stadshotellet uppfördes) i Askersund för att arbeta för fastighetsägaren källarmästare Carl Gelbsstedt vilken kommit från Örebro.

Hon titulerades skänkmamsell vilket indikerar att hon arbetade som servitris i dåvarande Stadskällaren belägen i Gelbstedts fastighet. Stadskällaren överflyttades dit från Societetshuset i början av 1860-talet. Där träffade hon förmodligen den drygt 20-årige och levnadsglade Havée med vilken hon gifter sig hösten 1872.

Som tidigare noterats flyttar Eric år 1877 från Örebro till Askersund för att börja som fotografbiträde hos sin svåger Theofil. Han flyttar in i gård nr 30 (vid Storgatan i huset bredvid där restaurang Cassandra ligger idag) där paret Havée då bodde. Han flyttar även med systern och hennes barn till gård nr 83 (östra sidan av Väderkvarnsgatan precis norr om där Torghallen är belägen idag) år 1879 efter att Havée lämnat Askersund.

När det stod klart att Theofil övergett sin familj hösten 1880 flyttade Eric i slutet av året till sin äldre syster Augusta som bodde på Kungsgatan i Göteborg. I och med att svågern hade rymt till Amerika så hade ju Eric inget arbete. Augusta arbetade som sömmerska i Göteborg, och Eric sökte arbete där som retuschör.

Grundläggning av mekaniska verkstaden i maj 1906. Fotograf E.Pettersson. Tillhör författaren.

 

I juni 1881 flyttar Eric tillbaka till Askersund och gården 162 (i hörnet av Lilla Bergsgatan och Stöökagatan) där han kommer att arbeta som fotograf under resten av sitt yrkesverksamma liv. Systern Augusta väljer att följa med sin bror och hon kom senare att gifta sig i Askersund. Den äldre brodern, Carl, hade flyttat till Askersund 1879 och arbetade som skrivare. Den yngre systern, Josefina, hade redan några år tidigare även hon flyttat till Askersund så nu i början av 1880-talet var således alla syskonen Pettersson, utom den yngste brodern, samlade i Askersund.

Eric Pettersson öppnar sin fotoateljé 1881 på Lilla Bergsgatan 18. År 1885 öppnar han en filial i Zinkgruvan och senare 1888 en i Vretstorp. Förutom porträtt fotograferar han stadsvyer och landskapsvyer i och omkring Askersund. Det är så att vi idag har att tacka Eric Pettersson för många bilder som visar sedan länge svunna stads- och landsmiljöer från Askersund med omnejd. Många gamla fotografier saknar anteckningar men ett flertal av dessa har sannolikt Pettersson som upphovsman.

Fotografbarn: Amanda, Oscar och Nanny Pettersson. Omkring 1900. Fotograf E.Pettersson. Ur Leif Larssons arkiv.

 

I oktober 1884 gifter sig Eric med Hilma Andersson född 1854 i Örlunda, utanför Vadstena. Deras första barn var dottern Nanny som föddes i september 1885. Sedan kom Amanda i augusti 1887 och Oscar i januari 1892. Familjen bodde i samma gård där Eric hade sin ateljé. Han gick med som medlem nummer fem i Askersunds fabriks- och Hantverksförening då denna startar år 1902. Efter sin yrkesverksamma tid i början på 1920-talet, då Thorborg Lundquist efterträdde honom, blev Eric hedersledamot i Hantverksföreningen och förblev så fram till sin bortgång i oktober 1937.

Det är troligtvis Eric som förevigat invigningen av det nybyggda Hantverkshuset i oktober 1907. Han fotograferade antagligen även bygget av gamla Askersundsverken 1906 samt även tog bilder på alla träbearbetningsmaskiner som vid den tiden tillverkades där. Ett uppdrag han förmodligen fick av disponenten Wilhelm Lindberg som också var medlem i Hantverksföreningen och dess styrelses ordförande under några år. Eric har även bidragit med bilder på järnvägen, hamnen samt en mängd olika gatumiljöer och omkringliggande landskap.

Askersunds järnvägsstation strax efter invigningen 1884. Bilden är tagen från väster och på     gärdet framför stationen byggdes 20 år senare Askersunds gjuteri o mekaniska verkstad up och området fick namnet kvarteret Verkstaden (numera Västra Strandparken). Fotograf E.Pettersson. Hämtad från Järnvägsmuseets samlingar.

 

Theofil Havée och framför allt Eric Pettersson har med sin fotokonst bevarat delar av hur gamla Askersund såg ut för 100 till 150 år sedan. Att fotografera på den tiden var verkligen en konst, och deras kunskap sträckte sig hela vägen tillbaka till fotografyrkets begynnelse. De har till oss bevarat en charmig liten stad med trähus, och där man kan ana tillhörande grönskande innergårdar. 

Tänk på det, ni politiker, när ni fattar beslut om rivning eller förtätande byggnation. Var rädda om gamla kulturmiljöer och lämna om möjligt grönområden ifred som till exempel ytan där Sjöängsskolan en gång låg. Anlägg en park på platsen.

Källor: Riksarkivet, Kungliga Biblioteket, Commemorative Biographical Record sid 623-624, Göran Hawée Bergstorp Harbo, Fotografins historia av Per-Anders Westman i Vännäs, Leif Larsson Askersund, Askersundiana av Joel Haugard 1940
Publicerad: 2021-11-15 21:48
Kommentarer
Ove Danielsson:
Intressant om fotograferna. Jag bor ju mitt emot det hus som Eric Pettersson hade sin ateljé vid Lilla Bergsgatan
2021-11-16 9:35
Ulf Hjerpe:
Tack för jättefin historik. Håller med om faran med förtätng av innerstaden.
2021-11-16 15:39
Urban Karlsson:
Tack Björn för som vanligt mycket intressant läsning. Håller med om att de gröna områden som fortfarande finns kvar måste bevaras för att inte förstöra vår stad.Den visuella kontakten med Alsen bör också skyddas bättre.
2021-11-16 19:06
Skriv kommentar





EE =& get_instance(); $seg1 = $this->EE->uri->segment(1); switch ($seg1) { case 'sydnarke': $cat = 228; break; case 'kumla': $cat = 229; break; case 'hallsberg': $cat = 230; break; case 'askersund': $cat = 231; break; case 'lekeberg': $cat = 232; break; case 'laxa': $cat = 233; break; default: $cat = 228; } echo << " > {/exp:channel:entries}