EE =& get_instance(); $seg1 = $this->EE->uri->segment(1); switch ($seg1) { case 'sydnarke': $cat = 228; break; case 'kumla': $cat = 229; break; case 'hallsberg': $cat = 230; break; case 'askersund': $cat = 231; break; case 'lekeberg': $cat = 232; break; case 'laxa': $cat = 233; break; default: $cat = 228; } echo << " > {/exp:channel:entries}

Bloggar

Följ våra Kumlabloggare

 

 

 

Gärna signalement – men bara om det är en utrikesfödd gärningsman

När vi skriver om brott, såväl allvarliga som mindre allvarliga, får vi ofta kritik på sociala medier för att vi inte skriver ett komplett signalement på den som begått ett brott. I praktiken är det nog tyvärr ofta så att påfallande många anser att man ska skriva att gärningsmannnen är mörkhårig, har utomeuropeisk härkomst. 

Märkligt nog är det få som anser att vi ska skriva att gärningsmannen var en svenskfödd man som pratade Närkedialekt, även om det förekommer.

Här kan det faktiskt vara på plats med lite balans ibland. Ja, visst är det så att födda utanför Sverige och barn till föräldrar födda utanför Sverige är överrepresenterade när det kommer till brottsstatistik. Men det är lätt att glömma att mer än hälften av alla brott som begås i landet faktiskt har en infödd svensk gärningsman.

Det är också lätt att glömma att kriminalitet inte på något sätt är en ny företeelse. Den har alltid funnits där, långt innan vi började ta emot flyktingar i Sverige. Även riktigt grova våldsbrott har alltid förekommit. Vissa brott har rentav varit vanligare, som mord. Det var exempelvis avsevärt större risk att bli mördad 1990 än var det är nu. Det skedde fler mord då och vi var två miljoner färre. Däremot förändras kriminalitet. Ett standardmord 1990 innebar att man slog någon i huvudet med något hårt, eller stack ner någon med kniv. I dag skjuts det mer. På 1990-talet var bankrån vanliga. På 2000-talet blev värdetransportrån vanliga. Två typer av allvarliga brott som nästan försvunnit.

Om man bortser från ekonomisk brottslighet har de som begår brott ofta flera saker gemensamt. De saknar nästan alltid högre utbildning, de har ofta inte ens gått ur grundskolan. De har låg inkomst eller ingen inkomst, går ofta på bidrag, de lever oftast i något slags utanförskap. De använder ofta droger, eller är i någon form av missbruk. Ofta går kriminalitet i arv. Det vill säga att om man vuxit upp i en familj där någon begått brott är risken överhängande att man själv hamnar i kriminalitet.

Kriminella bor ofta trångt, i bostäder med låg standard. Det handlar om människor som lever på samhällets botten. Det har rätt lite eller inget att göra med varifrån man kommer. Det handlar om det man brukar kalla socioekonomiska faktorer. En Somalisk hjärnkirurg, eller en ekonom från Balkan, eller en kock från Thailand är inte det minsta mer benägna att begå brott än personer med motsvarande utbildning som är födda i Sverige.

Men vi infödda svenskar har ofta fått det bättre. Färre infödda svenskar lever på samhällets botten. Fler infödda svenskar får jobb. Färre svenskar blir kvar i enkla lågbetalda jobb. Färre infödda svenskar tvingas söka sig till socialen för att man inte har någon inkomst. Färre svenskar fastnar i bidragsberoende. Det kan vara en förklaring till varför utrikes födda är överepresenterade i kriminalitet. Utrikes födda riskerar nämligen oftare att bli kvar i långtidsarbetslöshet, bidragsberoende och utanförskap.

Därmed inte sagt att man behöver begå brott för att man är fattig och lever på bidrag. De allra flesta som gör det begår inte brott, oavsett om man är född i Sverige eller inte.  Men det är helt klart en riskfaktor. Som sagt, har man villa, Volvo och vovve och jobbar är chansen liten att man hamnar i kriminalitet. 

Sedan behöver nog vi i media fundera på hur vi beskriver brott. Någonstans runt 2,5 procent av befolkningen utsätts för grövre brott. Av dessa brottsoffer är ungefär 1 procent själva kriminella. Väldigt få människor utsätts med andra ord för grov kriminalitet. När det kommer till riktigt grova brott, som skjutningar, är andelen ”vanliga människor” bland brottsoffren ännu mindre. Begår man själv brott, säljer narkotika, misshandlar andra som exempel, ökar risken för att själv utsättas för ett allvarligt brott i kvadrat.

För att återgå till signalementet. Vad säger egentligen signalementet: Man med utländsk härkomst? Inte så jättemycket om man vill få tag på den som begått brottet. Det handlar väl mer om att bevisa något. Att man vill att vi ska stödja tesen att invandring är skadligt. Under min tid på Sydnärkenytt har jag så här långt inte stött på någon som krävt att vi ska publicera signalement på infödda svenska gärningsmän. Däremot har jag flera gånger varit med om att förståsigpåarna på sociala medier pekat ut utrikes födda som gärningsmän i fall där vi vetat med stor säkerhet att gärningsmannen varit helt infödd svensk, med svenska föräldrar.

Så…Till er som vill se signalement på utrikes födda män. Tänk till lite. Hur gärna ni än skulle vilja det är inte alla kriminella utrikes födda. Hur gärna ni än skulle vilja det är inte alla som är födda i ett annat land kriminella.

I praktiken släpper sällan polisen några signalement överhuvudtaget. Då säger våra kritiker att vi är dåliga journalister som inte tar reda på det. Tja, i Sverige skyddar lagar brottsoffers identitet. Polisen släpper bara det de vill. Hos Polisen finns inte samma offentlighetsprincip som inom andra myndigheter. Oftast är det locket på. Det är först när det blir en dom det blir offentligt vem förövaren och brottsoffret är. När vi ser signalement är de ofta intetsägande, vaga. Ungefär 175 centimer, mörk, skägg, svart huvtröja. Skulle kunna stämma på mig och säkert några tusen andra män i Sydnärke. En uppenbar risk med att publicera signalement är att människor som inte har något med ett brott att göra råkar illa ut, för att någon tycker att man ser ut som någon i ett signalement, utan att polisen kommit ett dugg närmare att lösa brottet.

Observera att det här är en krönika där en skribent ger utryck för sina åsikter. Det förekommer dock fakta. De är hämtade från BRÅ:s statistik.

Publicerad: 2021-11-15 18:14
Kommentarer
Lars Nährström:
Väl balanserad artikel! Det som skyddar allas vår integritet när vi blir föremål för granskning av vilken orsak som helst är en rättighet som finns för alla medborgare. Inget som man kan förneka någon för hur skulle det instrumentet se ut? BRA inlägg!
2021-11-15 19:11
Sören Samuelson:
Det är väl ingen som efterfrågat så dåligt signalement som "Man med utländsk härkomst". Det vi vill veta är etnicitet. Inte av rasistiska skäl (det verkar vara Östensson som står för fördomarna här), utan av ren självbevarelsedrift. Om vi fått läsa i media att det skett många personrån vid bankomater utförda av afrikaner (obs hypotetiskt exempel), och ett gäng afghaner närmar sig när jag står vid en bankomat, så har jag ingen anledning att lägga benen på ryggen. Jag kan tryggt stå kvar, kanske t o m önska de trevliga afghanerna en god afton. Men med bristande information blir man misstänksam mot alla, och DET skapar rasism. Dessutom är etnicitet ett mycket bättre signalement än kläder, för nästa dag är väl jackan utbytt mot det senaste rånbytet.
2021-11-15 19:49
Henrik Östensson:
Om vi skulle skriva att gärningsmännen var svenskar, hur gör du då? Lägger du benen på ryggen varje gång du ser en människa?
2021-11-15 20:15
Sören Samuelson:
Debatten handlar egentligen inte om signalement. Signalement är en polisiär term som avser kännetecken för att kunna identifiera en _specifik_ gärningsperson. Då ytterst få läsare är privatspanare har ett signalement bara nyttan av att upplysa allmänheten om en farlig individ som man ska akta sig för. Vad handlar det då om? Nämligen: Finns det ett NYHETSVÄRDE i att skriva om gärningspersoners etnicitet? Rent allmänt uppskattar jag så mycket information som möjligt när jag läser nyheter. Det är mer intressant att läsa att en BMW tog en kurva i för hög fart och hamnade i diket än att en "bil" gjorde det. Att Perra gjorde stolpe in i 88:e minuten säger mer än att Yxhult gjorde mål i slutet av matchen. Att hävda att en etnisk grupp skulle känna sig utpekad för att deras etnicitet nämns i samband med brott är faktiskt att underskatta gruppens intelligens. Det finns rötägg i alla grupper.
2021-11-15 23:02
Svennis:
Tack Henrik för en saklig och seriöst inlägg om gärningsmäns signalement.. De flesta högerindivider tolkar förmodligen de flesta gärningsmän som utrikesfödda. Angreppen och rasistiska uttalanden har minskat på Sydnärkes debattsidor sedan ni införde att debattörerna skulle ange sin E-post adress då försvann många ljusskygga och fega individer som helst vill hålla till i de mörkaste vrårna och inte träda fram.Tack för detta. När det gäller beskrivning av signalement så behandlar rasister alla gärningsmän som invandrare eller sprider rykten om att det är invandrare som begår brott det ligger i deras rasistiska natur att sprida dessa rykten och att skrämma befolkningen för att på så sätt vinna röster till kommande val.Om man som invandrare är svensk medborgare så ska man behandlas som svensk. Beskrivningen som gärnings man ska då beskrivas te.x som en 25-årig Kumlabo och ingenting annat. De flesta barn till invandrare är födda i Sverige och då är de Svenskar och då finns ingen anledning att beskriva något annat. Tänk om en infödd Svensk kriminell varit utomlands och solat och fått in fin mörk solbränna och som sedan begår brott i Sverige skulle han då beskrivas som en mörkhyad gärningsman? Sören Samuelsson försöker linda in sin främlingsfientliga åsikt genom att på ett enligt honom smart sätt sprida och förstärka sin rasistiska uppfattning. Bra inlägg Henrik!!
2021-11-16 15:28
Skriv kommentar





EE =& get_instance(); $seg1 = $this->EE->uri->segment(1); switch ($seg1) { case 'sydnarke': $cat = 228; break; case 'kumla': $cat = 229; break; case 'hallsberg': $cat = 230; break; case 'askersund': $cat = 231; break; case 'lekeberg': $cat = 232; break; case 'laxa': $cat = 233; break; default: $cat = 228; } echo << " > {/exp:channel:entries}