Berlinolympiaden i minne

Ibland är det turligt när man städar, jag skulle snygga till i bokhyllan i TV-rummet och fick ut ett dokument som jag fått efter min pappa, Karl Jarid Wewertz. Det är en grå kartong med bilder och text som han redovisar från sommaren 1936. Så här skrev han:

”I maj 1936 kom ett upprop från SJ angående en studieresa till Stettin och Berlin, resan varade i sex dagar och 105 järnvägstjänstemän skulle få delta. Jag anmälde mig och hade tur att få komma med.

Vi reste med tåg till Trelleborg, med färja till Sassnitz, buss Stettin till Berlin, återresa samma sträcka. Resan var intressant men över det hela låg en otrevlig och på något vis en nervös stämning. Det var militär, och SS och SA trupper med hakkors som dominerade stadsbilderna och ”sighail” rop i stället för hälsningar som var något helt ovant för oss och lade sordin över besöket. Alla verkade rädda för att tala och såg sig skyggt omkring, terrorn från nazikoryfeererna var tydlig och olustig.

Det var skönt när vi steg i land på svensk mark igen”.

Han var fotointresserad redan som ung och hade med sig en kamera på resan. Bilderna berättar om möten med chefer för den tyska järnvägen, motorvägen från Stettin till Berlin, om flygplatsen Tempelhof. Men de fotografier som griper tag i mig är från Olympiastation i Berlin. Nu är det 80 år sedan den olympiaden invigdes bara någon vecka efter besöket. Svenskarna fick tillfälle att provsitta på stadions åskådarplatser och det var säkert en stor upplevelse.

Han berättade också om att det fanns en känsla överallt av att något hemskt var på gång. Han ville aldrig åka tillbaka till Tyskland och följde inte med när hans syster och svåger gjorde en resa dit i en ny Volkswagen våren 1946.

Nu är det invigning av olympiaden i Rio den 5 augusti. Hoppas det blir ett annat spel med glädje och gemyt och många svenska medaljer.