Georgien är
värt en resa

På utflykt i Georgien.

Jag är sedan många år medlem i den historiska bokklubben Clio. För några månader sedan bjöd Clio in medlemmarna till en resa till Georgien. Det ligger i en del av världen som jag inte har varit i, så jag bestämde mig omgående. Under påskveckan var jag där tillsammans med tjugotre andra Clio-medlemmar och bokklubbens chef Annika Törnqvist.

Georgien är väl ännu inte ett stort resmål för svenskar, men kommer antagligen att bli det, förtjänar att bli det.

Det är ett vackert land med Svartahavskust och  bergstoppar på 4-5 000 meter i Kaukasus. Huvudstaden Tblisi, lika stor som Stockholm och med sina centrala delar i en djup flodravin, är vacker och har mycket att erbjuda sina besökare.

Landet, som ligger i skärningspunkten mellan Asien och Europa, har en rik historia med rötter i antiken. Det blev till exempel kristnat på 300-talet, 700 år före Sverige. Det finns många historiska minnesmärken att se.

Utsikt över huvudstaden Tblisi

Georgien, sovjetrepublik fram till början av 1990-talet, är idag en självständig demokrati under utveckling inriktad på att vara en del av Europa. Under 90-talet rådde en konflikt där områdena Abchasien och Sydossetien ville bryta sig ur Georgien och liera sig med Ryssland. 2008 ledde den konflikten till ett krig där också Ryssland var inblandat, och som man kanske kan säga slutade oavgjort. Utbrytarområdenas status är idag oklar.

Filmen ”Mandarinodlaren” som finns att strömma berättar om krigshändelserna under 90-talet och är dessutom en mycket sevärd film med ett fint fredsbudskap.

Att resa på egen hand kan vara besvärligt eftersom få georgier talar engelska. Man har också ett alldeles eget alfabet. På vår resa hade vi som färdledare den svensk som förmodligen vet mest om Georgien. Han heter Hans Gunnar Adén och har varit svensk ambassadör i landet. Han talar språket, är gift med en georgisk kvinna och bor delar av året i Tblisi.

Besökaren behöver inte gå hungrig från bordet.

Landet har också en fantastisk mat-och vinkultur. Vi åt våra middagar på olika restauranger varje kväll och serverades ett stort antal delikata smårätter: Sallader och andra vegetariska rätter, kött och fisk, som man kunde välja på och äta som plockmat.

Georgien är sannolikt det land i världen som är vinets vagga. Man har funnit vinkärl som är 8000 år gamla och vin produceras än idag på liknande sätt.

Georgien är alltså värt en resa, gärna klimatkompenserad. Det var vår resa.