Trollungar och bortbytingar
försvinner med utbildning

Annika i Mombasa 1994

Sommaren 1994 var vi på semester i Kenya, Annika och jag. Först en vildmarkssafari i Masai Mara och sedan en vecka på ett strandhotell utanför Mombasa.
Eftersom ingen av oss ville tillbringa hela veckan på stranden, gjorde vi också andra saker.

En dag tog vi till exempel förortsbussen in till stan. Vi besökte också en av SOS barnbyar som fanns alldeles i närheten av semesterparadiset. Vi blev väldigt imponerade av vad vi såg den dagen.

För den som inte känner till SOS-barnbyars verksamhet, kan jag kortfattat berätta att man adopterar gatubarn och barn som av olika anledningar inte kan leva med sin biologiska familj. Anställda kvinnor bildar familj med några av barnen och ger dem ett hem och ett ordnat liv under barndomen. Barnen får efter skolan någon form av utbildning som leder till att de kan få ett bra vuxenliv.

I en TV-serie för ett par år sedan kunde man följa ett antal svenska kändisar som besökte SOS-byar på olika ställen i världen. Vårt besök i barnbyn i Mombasa för mer än tjugo år sedan, ledde till att vi blev faddrar. Eftersom vårt fadderskap sedan dess består av att jag ger tvåhundra kronor varje månad, är jag fadder, inte till ett utvalt barn, utan till en utvald barnby.

Barnbyn Dassa-Zoumé i Benin.

Min by heter Dassa-Zoumé och ligger i Benin i Västafrika. En gång om året kommer en rapport från Georges Koda, som är nationell samordnare för SOS-barnbyar i Benin. Häromdagen fick jag ta del av den senaste rapporten. I den berättas den förfärliga historien om förtrollade barn.

I några byar i norra delen av Benin, är enligt folktron, vissa barn förtrollade och för olycka med sig. Det handlar om för tidigt födda barn och barn där modern dör vid förlossningen. Det kan också handla om barn med medfödda missbildningar eller skador. Dessa barn anses bringa olycka över sin by.

Att befria byarna från dessa barn är att skydda byarna från att drabbas av olyckor. Det finns människor som får ta på sig uppgiften att se till dessa barn inte överlever. Det kan också hända att barnen sätts ut vid vägkanten i hopp om att någon tar hand om dem.

SOS-barnbyar kommer att starta en ny barnby i staden Parakou i norra delen av landet, där dessa byar ligger, för att ta hand om de här barnen.

De förtrollade barnens öde väcker medlidande och förhoppningsvis en vilja till att hjälpa. Men det väcker också av avsky. Hur kan människor behandla oskyldiga barn så illa?

Då kan det finnas skäl att se tillbaka på vår egen historia. Ännu i början av 1800-talet trodde man att vissa barn var ”bortbytingar”. Trollen hade helt enkelt bytt ut en trollunge mot ett människobarn. Det handlade nog om barn som fötts med missbildningar eller på andra sätt var avvikande. Många av dessa barn fick säkert sätta livet till. Dessa våra förfäder var ju inga onda människor. De visste helt enkelt inte bättre.

1842 kom folkskolan. Folkskolan nådde alla och gav kunskap, som så småningom gjorde att ingen längre trodde på det där med bortbytingar och annan vidskepelse. Så kommer det också att bli i Benin. Afrika är fortfarande den fattigaste världsdelen, och Benin är ett av Afrikas fattigaste länder, men utvecklingen går snabbt idag. Om något decennium kommer tron på förtrollade barn att ha gått till historien. Detta tack vare bättre utbildning – och med hjälp av SOS-barnbyar.