Tidningen berättar om
Askersund för 100 år sen

I min förra blogg skrev jag om året 1918 ur ett internationellt och nationellt perspektiv. Den här gången skall jag berätta lite om vad som hände i Askersund samma år.

Jag har därför gått igenom Askersunds tidning för 1918. Jag måste först bara säga att den läsmaskin som jag fick låna i biblioteket tyvärr inte är särskilt läsarvänlig. En investering krävs för framtida studier. Eller kanske kommer det att gå att läsa gamla filmade handlingar digitalt?

Tidningen är upplagd så att förstasidan och delar av andrasidan består av annonser och kungörelser. Därefter kommer artiklar av olika slag, både lokala, nationella och internationella.

Man kan säga att den första sidan speglar livet i den lilla staden och resten av tidningen allt som finns bortom stadsgränsen.

I annonserna gör de olika affärerna reklam för sina produkter. Där ser man var man kan köpa karbidlampor, hästfoder, spånkorgar, näver för skotillverkning och för takläggning, insatser för kakelugnar och mycket annat som speglar tiden.

Där finns också bioannonser för Metropolbiografen i Askersund och för bion i Åmmeberg. Där ges filmer som ”Miljonarvet” och ”Förlåt oss våra skulder”. Detta var alltså på stumfilmens tid. Ett resande teatersällskap gav föreställningen ”Damernas pojkar” i Askersund den 9 januari.

Det förekommer också kungörelser om ransoneringar, framför allt på bröd och potatis. I en notis tillkännages att Folkköket delar ut soppa på torsdagar och fredagar mellan klockan 1 och 2. Livsmedelsbristen märks också i andra annonser. Det finns till exempel erbjudanden om kaffeersättning. Priset på brännvin höjs till 3:75/liter enligt en kungörelse.

Bland platsannonserna kan man till exempel se att Dohnafors egendom vill anställa en duktig mjölkerska som också kan åta sig skötseln av höns och svin och att en färjkarl kan få anställning vid Bro-sundet i Hammar.

Under höstmånaderna kallas till husförhör och mantalsskrivning i de olika församlingarna.

Kallbadhuset är öppet på olika tider för damer och herrar under sommaren. Priset på en säsongsbiljett är 2:50 kr.

Foto från Linus Larssons bildsamling.

På sommarhalvåret går ångaren Frey enligt turlista mellan Vadstena-Motala och Askersund. Resan tar drygt fem timmar. Det var vid den tiden det snabbaste och bekvämaste sättet att färdas. Frey gör också lustturer.

Logen Svan håller biblioteket öppet för allmänheten på söndagar

På de följande sidorna kan man följa kriget på de olika fronterna. Ända fram till hösten var Tyskland på framryckning, enligt tidningen. Mycket spaltutrymme ägnas åt det finska inbördeskriget och åt Ålandsfrågan, där det ännu var oklart om Åland skulle tillhöra Sverige eller Finland. 1921 fattade Nationernas förbund beslutet att Åland skulle tillhöra Finland.

Den som följde nyhetsrapporteringen i Askersunds tidning var välinformerad om krigsutvecklingen och om andra viktiga händelser i landet och i världen. 1918 var tidningarna de enda nationella nyhetsmedierna. Radions sändningar startade 1925.

Man kunde till exempel också läsa om att elektrifieringen av landet gick mycket snabbare än förväntat och att man skull börja med postflyg mellan Sverige och Finland och därmed göra stora tidsvinster.

Under hösten vänder kriget och Tyskland börjar förlora mark och den 12 november skriver tidningen: ”Världskriget är slut”

Den första notisen om spanska sjukan står att läsa i Askersunds tidning den 16 augusti. Sedan rapporteras nästan varje vecka om sjukdomens härjningar i landet. Man kan läsa om hur olika större och mindre orter drabbas, bland annat Laxå och Kumla, men ingenting om läget i Askersund egendomligt nog. Har jag missat dessa nyheter? Jag tror inte det, även om läsredskapet, som nämnts tidigare, hade sina brister. Kanske var det så att man undvek att rapportera av hänsyn till de drabbade familjerna?

Flera olika artiklar under året tar upp striden om kvinnlig rösträtt, men inte om den avgörande omröstningen i december. Decembernumren av tidningen saknas på den film jag fick låna, oklart varför.

Slutligen, kan jag inte låta bli att berätta om en notis om förargelseväckande beteende i Tiveds kyrka på långfredagsgudstjänsten:

Smeden Reynold Karlsson ofredade jungfrun Ida Svensson på ett nesligt sätt under gudstjänsten. Hon anhöll i en skrivelse till åklagaren att han måtte tas om hand eftersom han var farlig för allmänheten. När man fann honom, irrade han omkring i skogen. Detta var alltså 100 år före #metoo