Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Sveriges hemligaste skärgård, så kallas Norra Vätterns skärgård i turistbroschyrerna. Hemlig därför att så få människor från andra delar av landet känner till den fina skärgården mellan Hammar och Olshammar. Mer än 100 obebodda öar med skyddade naturhamnar. Tivedsnatur som fortsätter ut i Vättern.
Alla som passerar högbron över Stora Hammarsundet får en överblick över åtminstone en del av skärgården. Kanske tänker man inte på att man mellan Hammarsbroarna befinner sig på ”Öna” Vätterns näst största ö. Den enda ön i Vättern förutom Visingsö, som är bebodd.
Alla skärgårdens öar har förstås också namn. En del har namngetts efter hur de ser ut: Stora och Lilla Aspholmen, Björkholmen med flera har sådana naturnamn. Andra öar har namn som är svåra att förklara och precis som själva skärgården bär de på hemligheter. Namnen är förmodligen mycket gamla. Jag har sökt i olika källor utan att hitta förklaringar, så jag tar hjälp av fantasin.
När man har passerat under högbron på väg in i skärgården passerar man tätt inpå ”Tjuvaholmen”. Hur fick den ön sitt namn? Man kan bara gissa. Kanske gömde tjuvar sitt tjuvgods på ön någon gång för länge sedan. Lika gåtfullt är namnet ”Kungsholmen”. Så heter nästa ö man passerar. Kanske bygger namnet på någon skröna eller händelse i en forntid långt innan Sverige blev Sverige. Kanske samtida med traktens fornborgar från 4-och 500-talen. Vem vet?
Lika märkligt och svårbegripligt är namnet på det lilla skär som ligger mitt för Tjuvaholmen. Ett enda träd finns på skäret, som heter ”Skjortpilten”.
Längre ut tätnar mystiken. Efter Kungsholmen ligger ”Trulsan”. En ö värd ett strandhugg, kanske för att plocka svamp. Det finns en skyddad naturhamn på ”Trulsans” östra sida. När man har gått i land kan man betrakta ön ”Svilen”. Så heter grannön.
Jag har letat i Svenska akademiens ordbok och på andra ställen efter en förklaring till dessa märkliga namn. Dock utan resultat. Kanske kan någon som läser detta förklara. Kanske får vi aldrig någon förklaring.
Längre ut i skärgården ligger fler öar med lika svårbegripliga namn: Nålen, Kätteln, Sneden , Hynneholmen och Rävlarna.
När man tog nya kulturhuset ”Sjöängen” i bruk döpte man några av rummen efter öar i skärgården. Miniaulan på bottenvåningen har till exempel fått sitt namn efter ön ”Visholmen”, en liten ö i Aspafjärden. Det namnet har redan satt sig verkar det som.
Men husets stolthet stora salongen har inte fått något namn. Det är synd. Jag föreslår därför att stora salongen döps till ”Kungsholmen”
Alf Anneborg
Alf Anneborg i Askersund är f d högstadie- och Komvuxlärare. Aktiv i Norra Vättersbygdens hembygdsförening och lite av en cykelnörd. Skriver om sånt som intresserar mig, mest om Askersund och Sydnärke.
Inlägg
Resan genom Niger Se Stenkulla missionshus Att handla på nätet Askersundsåsen berättar Vackra drumliner Natt i Sahara En skärgårdsvecka Fredagsfikat Min skolgång Tankar om rasism Bonden Paavo och jag Glöm inte våra vänorter Utsikt som Hjalmar Att bo i missionshus Min bästa bilaffär Om barnförlamning Min rullator och jag Vår föreläsningsförening Sjöängen livaktigt Min mormor Inrikes gubbsemester Värd i Landskyrkan Den första kärleken Askersund och framtiden Tusen mil från Vietnam Så gick det för Per Brahe Förargligt misstag På långfärdsskridskor Min första lägenhet Utklädd till båt Så slutar “Yxan” Högläsning Askersunds miljonprogram Jag minns kaptenen Resan till Paris När Rut kom på fika Sommarläsning Gör varmbadhuset till hamnmuseum Kalla kriget Teaterminnen Alla våra körer Bron till Borgmästarholmen De första sydnärkingarna Tankar vid årsskiftet När jag nästan dog Åter en återträff Graven blev viktig Livat i Askersund Serieberoende Gubbar på ny historieresa Elektrisk cykling Resan till Georgien Handla hemma Inte bra för sommarturism Tankar efter valet Träna och trivs Historien om Anna Historien rullades ut Ingen kommer undan politiken En återkommande dröm Katten som vantrivdes Fyra dagar i Riga Sista sommarjobbet Vad är du för ortsbo? Jag ledde stadsvandring Bilder från Tjälvesta Hundlekplats behövs Varför ringde jag? Assistans en valfråga Gubbar som träffas Djupdykning i gamla Askersund För hundra år sedan Askersundstavlor Att sjunga i kör Mina drömmars stad En lärares lärdomar Tillbaka i Berlin Om att åldras Asfaltera Sundsgatan! Jag tänker på Krokholmen Värnplikt eller inte Människans bäste vän Cyklat runt på Kuba Min by heter Dassa-Zoumé Den hemliga skärgården Bevara LSS-lagen! Var slutar Vättern? Berlin en vändpunkt Till minne av Joel Haugard Alf, en renässansmänniska På besök i Vilnius Dags för gubbsemester På cykel i Flandern Är nollvisionen möjlig? Här finns plats för museum! Försäkringskassan har hjälpt oss Minns Tisdagsgänget Nyheter från Askersund Vad händer med EU? Julen med James Dean