Stadsvandring mellan
gammalt och nytt

För en tid sedan fick jag frågan om jag kunde tänka mig att stadsvandra i Askersund med gästande turister. Efter viss tvekan tackade jag ja. Jag vill gärna vara en Askersundsambassadör. Kristihimmelsfärdshelgen var det dags för mitt första uppdrag.

Jag visste inget om gruppen som jag skulle träffa utanför Garvaregårdens Bed & breakfast klockan nio på morgonen. Jag visste bara att de var ett tjugotal. Lite nervös inför premiären, det skall erkännas.  Det visade sig vara ett MC-gäng. Inte Bandidos eller Hells Angels, utan ett kompisgäng trevliga medelålders män och kvinnor från Vallentuna norr om Stockholm, som gemensamt gjorde utflykter till olika  platser i Sverige. Den här gången hade man valt Askersund.

Jag visade upp Joel Hauggards  bok Askersundiana, min guide och främsta kunskapskälla när det gäller stadens historia. Haugard skriver om att Askersund fick sina stadsprevilegier 1643. I sommar firar vi 375-årsjubileum.

Stadens röda stugor minner om flydda tider...

...och nybyggena om de kommande.

På  gamla kyrkogården,  berättade jag om 1700-talets Askersund. Staden var välmående och full av rödkindade barn, skriver Hauggard. Omkring 700 Askersundsbor fanns det då. I början av 1700-talet var som mest 100 ryska krigsfångar inkvarterade i staden. Det lär också ha funnits ett tjugotal krogar. Efter freden i Nystad 1721 fick krigsfångarna återvända hem. Detsamma gällde de svenskar som hade varit krigsfångar i Ryssland.

Så kom den förödande branden den 6 juni 1776, då hela staden brann ner. Hela landet kände medlidande med vår stad. Staden fick mycket stöd för återuppbyggnaden. På en av kyrkoflyglarna vid Sofia Magdalena kyrka, kan man läsa att Göteborgs stad bidrog med pengar. Kung Gustav III bidrog också på olika sätt. Askersundsborna anhöll om att staden skull få byta namn till ”Gustafssund”.

Kungen biföll inte denna begäran men svarade: ”Ni kan däremot få döpa eder nya kyrka efter drottningen”. Så blev det ju också.

Från Sofia Magdalena promenerade vi genom det, särskilt för storstadsbor, idylliska Norra Bergen. Därefter lämnade vi det historiska Askersund och gick mot nutid – och framtid genom ett besök i vår nya gemensamma stolthet Sjöängen och utmed Strandpromenaden med de nya bostäder som byggs där bara ett kort stenkast från stranden.

Innan vi avslutade promenaden vid Sagers stuga vid Strandpromenaden, som ju lär vara det enda huset som överlevde storbranden, kunde jag inte låta bli att berätta om turerna kring bygget av den nya bron till Borgmästarholmen.

Var motorcykelgänget nöjda med guidningen? Jag hoppas det. Jag fick i varje fall en applåd som tack.