Nu slutar vi acceptera 

våld i hemmen

Vår konkurrent, Nerikes Allehanda ska börja granska våld i nära relation.

Man radar upp antalet anmälda brott, hur många som går till åtal, och att man numera arbetar enligt speciella checklistor hos polisen när det är fråga om att exempelvis en partner har misshandlat den andra.

Det är så klart alltid bra att dessa frågor lyfts fram, men jag kan bli lite trött på förpackningen av ämnet.

Man pratar om det som ett okänt mörker, som att gruppen av män är en okänd massa som flyter runt i skuggorna. (pronomen Man pga överrepresentation)

Sanningen är att man har rätt bra koll på dessa individer, både i deras sociala umgänge och inom rättsväsendet. Det enda vi väntar på, är att vi som samhälle ska ta ett beslut om att inte acceptera fenomenet.

Men det är obekvämt, det är sanningen. 

Därför löser man fortfarande problemet genom att lyfta bort offret från sitt sammanhang.

Om en kvinna upprepade gånger blir halvt ihjälslagen och söker hjälp så hanteras det genom att placera kvinnan i fysiskt förvar. Hon får kanske hemliga uppgifter, och flyttas till en annan del av landet. 

Gemensamma konton för ekonomi går förlorade, sociala kontakter kapas, man blir av med hus och ägodelar.

 Oftast samtidigt som förövaren glider på i vardagen som vanligt, gärna i offerkofta och ständigt på jakt efter nya möjligheter att jävlas med sitt offer. 

Alltså, nu jag upprepar jag mig lite. 

En kvinna blir systematiskt misshandlad, och som hjälp så förlorar hon det liv hon känner till.

Finns det några åtgärder som skulle kunna förändra denna bistra verklighet?

Ja, jag menar att det finns det.

Om en man ägnar sig åt systematisk misshandel så ska personen häktas, och i bedömningen så ska man inte räkna med att kvinnan ska behöva gömmas för att utesluta fortsatt brottslighet från mannen sida.

Rättsväsendet ska skyndsamt utreda fallet, och vid fällande dom så ser rättsväsendet till att kvinnan får det hon har rätt till. 

Sin del av sparat kapital, bostaden eller ekonomisk ersättning från gemensam bostad, och frid i form av kontaktförbud. 

Är det så att mannen inte kan sköta sig, så är det han som får flytta sig, alternativt ett uppföljande och kännbart straff för brottet mot kontaktförbudet.

Upprepad brottslighet inom samma lagrum ska straffas hårdare redan vid en upprepning.

Så som det ser ut idag så är det alldeles för mycket trams.

Lägg skulden och bördan på den som rättmätigt äger den. Detta är ett systemfel.

I övrigt så har jag kollat igenom våra hemsidor i Sydnärke, och har lite konstruktiv kritik. 

På alla sidor utom Askersunds, så behöver man klicka sig flera steg i menyerna för att komma till menyn för ”akut hjälp”. 

Det är alltså där man hittar nummer till socialjour, hjälplinjer och kvinnojourer bland annat.

Det är en självklarhet att en sådan ”knapp” ska finnas redan på förstasidan och vara pedagogiskt utformad. 

Så till er som arbetar med hemsidorna i våra kommuner, lyft fram en knapp till förstasidan. 

Den får gärna vara röd och tydligt utformad, så att man i en stressad situation kan navigera enkelt.

Sen är det vi runt omkring, vi som är grannar, vänner eller kanske kollegor.

Reagera, och agera om du tror att någon blir illa behandlad i hemmet.

Du kan vara räddningen.

Nu slutar vi acceptera våld i hemmet.