Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
28 September 2021
Tipsa: 073-629 83 19

Vätterns guld kryper nere på sjöbotten

En signalkräfta. Just nu är det högsäsong för kräftor. Foto: Henrik ÖstenssonEn signalkräfta. Just nu är det högsäsong för kräftor. Foto: Henrik Östensson

Just nu pågår fisket av signalkräftor för fullt i Vättern.
– Det finns gott om kräftor. Ett bra år. Värmen i juni var bra, säger yrkesfiskaren Magnus Johansson i Aspa Bruk.

Sedan många år är signalkräftorna det i särklass viktigaste fisket för yrkesfiskarna på Vättern.

– Så har det varit sedan jag började som yrkesfiskare för ungefär 20 år sedan, säger Magnus.

Han tar emot i sin lilla hamn, där han har ismaskin, båtar och annat som behövs i fisket.

– Just nu är det högsäsong. Man kan säga att vi jobbar sju dagar i veckan i ett par månader. Kräftfisket drar igång ungefär 15 juli, sedan kör vi till ungefär 15 september. Några regler som styr fisketiden har vi inte. Det är efterfrågan som avgör när vi drar igång. Kräftorna blir också lättare att fiska när det är varmt i vattnet. Efterfrågan dör ut i september.

Fiskaren Magnus Johansson får större delen av sin utkomst från signalkräftorna Fiskaren Magnus Johansson får större delen av sin utkomst från signalkräftorna

Ingen fastslagen premiär

Förr styrdes ju att kräftfisket av regler. Man fick helt enkelt inte fiska fiska förrän första onsdagen i augusti. Så har det dock inte varit sedan 1994.

Magnus fiskar både ute på allmänt vatten, i det som kallas Storvättern och inne bland öarna i norra Vättern, där han arrenderar fiskevatten.

– Jag har 500 burar ute, som jag vittjar varje dag. Burarna sitter monterade längs en rev, 30 stycken på varje rev. På sjön består jobbet i att dra upp burarna, tömma dem på ett galler, där de sorteras, de som är mindre än 10 centimeter åker tillbaka i sjön. Sedan lägger jag i nytt bete och lägger tillbaka burarna i sjön. Jag flyttar burarna lite varje gång.

Vad betar du burarna med?

– Jag betar mestadels med braxen. Den fiskar vi före säsongen, inte långt från Askersund, när braxen leker. Det går åt rätt stora mängder. Ungefär ett halvt ton per dygn.

Säljs levande

Magnus kokar inte mycket kräftor själv.

– Nej, det är mest till husbehov. Den stora volymen levererar jag levande. Lokalt är det Ica i Askersund som köper den största volymen. Störst volym levererar dock Magnus till en grossist i Småland, som hämtar kräftor runt Vättern dagligen.

Mikaels son, också han yrkesfiskare utgår från samma brygga som Magnus.

– När det gäller kräftorna fiskar vi inte ihop. Men i övrigt fiske samarbetar vi.

Men vad fiskar ni mer?

– På våren, ungefär från islossningen fram till slutet av maj, fiskar vi framför allt abborre. En och annan gädda, lake och ett fåtal rödingar får vi också. Men abborre är huvudinriktningen.

Efter kräftfisket, i oktober och november, är det dags för nästa typ av fiske.

Då fiskas löjor för löjrommens skull. Man klämmer ut rommen ur löjorna. Själva fisken fryses in som kräftbete.

– Löjorna används till bete för vårt företagsfiske.

Magnus ordnar nämligen kräftfiske som aktivitet för företag.

– Vi håller med fiskevatten, burar, båtar och bete. Vi skjutsar ut de som köpt en fiskekväll till en ö. Där är förberett med all utrustning, komplett med grillar, ved och ett litet tält att sitta under om det skulle regna lite. En populär aktivitet ett normalår. I år har dock Corona satt stopp för i princip allt sådant.

Mikael arrenderar också ut små lotter med kräftfiskevatten närmare land, i skärgården.

Värme bra

Det är värmen som styr kräftornas tillvaro.

– Ju längre period det är varmt, desto bättre är det för kräftfisket. Det får gärna vara varmt på våren. Vättern är en kall sjö som tar tid att värma upp. Ofta får vi börja fiska på lite grundare vatten, för att gå ner på djupare, 20-25, senare på säsongen. Vi började fiska djupt redan i juli. Kräftorna byter också skal. Det påverkar fisket. Lite värme påskyndar skalömsningen. Hanarna ömsar först, i juli, honorna lite senare, ofta en bit in i augusti. Ömsningen tar 7-10 dagar, då håller sig kräftorna lite lugnare och går inte så gärna in i burarna.

Myndigheter ser ju på signalkräftorna som en invasiv art, som borde utrotas. Trots att staten delvis låg bakom och uppmuntrade inplanteringen.

– Det kan man tycka. Men det är inte praktiskt möjligt. Det finns ofattbart mycket kräftor i en sjö som Vättern. I en mindre sjö kanske det skulle gå. Kräftorna ökar och breder ut sig. De finns över hela Vättern nu och blir allt vanligare även i Vänern. De innebär ju också inkomst för en hel del människor, säger Magnus.

Vad är den största utmaningen med kräftfisket?

– Vädret. I daq blåste det exempelvis för mycket för att vittja. I snitt blåser det bort ungefär en veckas arbetstid under kräftsäsongen. Vättern är en besvärlig sjö så, med höga sjöar.

4-5 ton kräftor per år blir det för Magnus.

– 2018 var ett bra år, varmt, då blev det fem ton, fyra i fjol, avslutar han

Största skillnaden mellan signalkräftor och flodkräftor, som var vanligare förr, är en ljus fläck i tumvecket på klorna. Största skillnaden mellan signalkräftor och flodkräftor, som var vanligare förr, är en ljus fläck i tumvecket på klorna.
Fakta:

Det finns 18-19 yrkesfiskare i hela Vättern. Kräftorna utgör huvudinkomsten.

Signalkräftan började planteras in i svenska sjöar i slutet av 1960-talet. Den härstammar från USA. Orsaken till inplanteringen var att stora delar av vårt inhemska kräftbestånd försvunnit i kräftpesten, en svampsjukdom som dödar flodkräftorna. Vad man inte insåg då var att signalkräftorna tål pesten, men bär på den. Det innebär att de därför smittade de få kvarvarande bestånd av flodkräftor som fanns kvar i landet. Numera är flodkräftor mycket ovanliga.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2020-08-03 19:17
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.