Marie Reifelton, verksamhetschefen för Sjöängens scenkonstavdelning, och danskoreograf Lotta Gahrton nöjda efter världspremiären. Foto: Olle Widell
Öppet hus gick
som en dans
I lördags hade Sjöängen öppet hus. Då redogjordes för hur bygget gått till, att slutpriset blev lägre än projekterat och att det blivit bättre än väntat. Det bjöds också på en ny dansföreställning.
Marie Reifelton:
– Sjöängen en brygga mellan kunskap och kultur. Sjöängen ska vara en trygg plats för alla. Ett allrum med fönster mot världen. Byggnaden ska få ett liv. Jag tycker att de målen är uppnådda.
Mer än en meter för varje kommuninvånare
Jan Öholm:
– Byggnaden har 13 000 kvadratmeter, det är mer än en meter för varje kommuninnevånare. Bara Landskyrkan kommer upp i den siffran. Beträffande priset beräknades det av Peab till 302 miljoner kronor i första vändan men 42 miljoner plockades bort, bland annat genom att den tänkta källarvåningen ströks.
Solenergianläggning på taket
Åhörarna fick också veta att solenergianläggningen på Sjöängens tak invigs om tre veckor. Den kommer att ge 100 kW. Anläggningen kan kapa toppar i förbrukningen och gå till laddstationer. Överskott lagras i batterier. En skärm i foajén kommer att visa flödet.
Vidare fick de närvarande höra att några rum i byggnaden kommer att utsmyckas med konst av lokala konstnärer, ett rum för Folke Dahlberg, ett för Börje Sandelin och ett för Hjalmar Trafvenfeldt.
Marie Reifelton avslutade med:
– Vi utsågs till Årets Samhällsbygge av tidningen Byggindustri och förra året hade vi 800 personer som kom hit från hela landet för att bli guidade runt i huset. Det är vi glada och stolta över.
Världspremiär på dansföreställning
Öppet hus-dagen bjöd även på dans. ”Astrid-Life is not as rotten as it seems” är namnet på en dansföreställning med nyskriven musik utifrån Astrid Lindgrens citat, figurer och situationer i associativa bilder och flöden.
Från dansföreställningen. Fr. v. musiker Jon Fält, dansare Mikael Stridh, dansare Lotta Gahrton och musiker Lars B Almkvist.Så lyder gruppens programförklaring. Föreställningen har växt fram under sommaren 2017 under ett dansresidens på Sjöängen med Lotta Gahrton produktion. Då den visades på lördagen var det världspremiär och det i Sjöängen.
Elever har gett förslag
Elever på Närlundaskolan har fått komma med förslag på rörelser och innehåll. Initiativtagare är Region Örebro län, Dans i Örebro län och scenkonstavdelningen i Askersunds kommun. Lotta Gahrton står för koreografin. Dansare är Lotta Gahrton och Mikael Stridh. Musiker/kompositörer Jon Fält och Lars B Almkvist.
”Man tar lite härifrån och lite därifrån och joxar ihop det, så blir det lagom jox”. Till det citatet hälsade Lotta Gahrton välkommen och fortsatte.
– Astrid Lindgren har inspirerat gruppen, både med sina böcker och med sitt liv.
Dansarna rörde sig framför bilder till suggestiv musik, framförd på rytminstrument och trumpet. I inledningen kunde man ana att Astrid Lindgrens uppväxt och ungdom skildrades. Så kunde vi läsa ”Krig 1/9-39” och ett annat citat ”Gud hjälpe vår av vanvett slagna planet”. Dansarna såg skräckslagna ut, musiken ökade och larmet gick. Ett collage på kända personer och rubriker, vapen och människor på flykt gjorde ett starkt intryck. Där fanns bilder på personer som idag skrämmer oss, kanske lika mycket som bilden på Hitler gjorde. Dessvärre känns det som att ovan nämnda citat gäller även idag.
Figurer ur Astrid Lindgrens produktion
Figurer ur Astrid Lindgrens produktion fanns naturligtvis med. Vi såg Karlsson på taket, Emil i snickerboa och Pippi skurande golvet på sitt sätt.
Från författarinnans uppror mot det rådande skattesystemet visades brevet hon fick av Gunnar Sträng där han menade att hon inte skulle driva sin sak vidare. Hon tog inte hans råd till sig.
Så följde en rap med dans om en Pitebo och en dans med Astrids röst som bakgrund.
Med de uppmuntrande orden ”Life is not as rotten as it seems” riktade till Astrid Lindgren slutade föreställningen. Vi kan lika gärna ta de orden till oss, speciellt efter att ha sett och hört en så fantastisk föreställning. Dansen, musiken och bakgrundsbilderna bildade en helhet som förstärkte intrycket. Med ens kändes livet och tillvaron ljusare. Symboliskt nog försvann regnvädret och solen bröt fram.
