
Kommunstyret i Askersunds rådhus,, M, LPo, KD och L har kommit överens med SD om nytt budgetramverk. Foto: Weine Ahlstrand.
Kommunstyret i Askersund har gjort upp med SD om budgetramverk
Den styrande minoriteten i Askersund har, tillsammans med SD, kommit överens om ett budgetramverk för 2026. Till stor del handlar det om att prioritera amortering av kommunens lån och fortsätta spara. Sparmålen på 1,7 procent i nämnderna som gäller i år ska gälla även för 2026. Man vill bland annat också upphandla drift av gata och park, överlåta till näringslivet att ta hand om städningen hos hemtjänstbrukare.
En stor del av budgeten handlar dock om styrning. Kommunstyrelsen har ju sedan tidigare tagit beslut om en ny styrmodell, där även oppositionen varit delaktig.
Caroline Dieker(M), kommunstyrelsens ordförande sticker inte under stol med att man gjort en del ansträngningar för att få till ett budgetramverk som även stöds av Sverigedemokraterna. Kommunstyret har ju de två senaste åren styrt med oppositionens budget.
– Vi diskuterade med partierna i kommunstyret, L, KD och LPo, jag fick ett tydligt mandat att sträcka ut en hand till Sverigedemokraterna. Samtidigt har vi varit tydliga med att en sådan här budget inte handlar om något köpslående i stil med ”vi ska ha med det här för att stödja budgeten” Det är inte hållbart, det är mer rimligt att man kommer överens om saker alla kan tänka sig stå för och stödja. Det har vi uppnått. Allt som finns med är saker där vi är överens, hävdar Caroline Dieker.
Locket har legat på under några månader när man förhandlat fram budgetramverket.
– Vi tror att det här kommer underlätta inte minst arbetet i nämnderna. Mycket detaljer återstår. Men nu finns en överenskommelse om ett ramverk att hedra och ta ansvar för när tuffa beslut ska tas, därmed inte sagt att vi alltid kommer vara överens.
Sparkravet i nämnderna på 1,7 procent är inte så kontroversiellt. Det är ju samma som finns med i oppositionens budget för i år.
Kommunstyrelsens ordförande i Askersund, Caroline Dieker (M).
Ny styrmodell
Den nya styrmodell man infört handlar lite förenklat om att helt enkelt att få förvaltningarna att genomföra det man beslutar om politiskt.
– Det handlar om planering, styrning och uppföljning av mål. Vi har väl upplevt att det inte riktigt fungerat. Vi har ju exempelvis sedan flera år krav på förvaltningarna att vidta åtgärder för att komma i balans mot budget, åren har gått och det har liksom inte riktigt hänt.
Men beror inte det på att kostnaderna ökat, att det varit pandemi, krig i Ukraina och liknande?
– Jo, det är en del av förklaringen. Men samtidigt måste alla, ända nere i förvaltningarna ha klart för sig att vi har de pengar i vi har hur illa man än kan tycka om det. Det finns ingen gudomlig kran. Pengarna kommer från skatter och från det kommunala utjämningssystemet. Det kan vi inte göra så mycket åt, vi måste anpassa verksamheten efter det.
Samtidigt menar Caroline Dieker att det egentligen inte är ont om pengar.
– Vi hanterar enorma pengar. Budgeten i Askersunds kommun är gigantisk, vi använder bara inte riktigt pengarna på rätt sätt.
Struktur för hur beslut omsätts i praktiken
Styrmodellen sammanfattas så här i budgetramverket:
• Skapa struktur för hur beslut och mål omsätts i praktiken
• Skapa tydlighet kring uppföljning och resultat
• Underlätta prioriteringar och ansvarsfördelning
• Tydliggöra mål, uppdrag och ansvar
• Skapa ett gemensamt arbetssätt och underlätta samverkan
• Ge stöd för planering, genomförande och förbättringsarbete
• Öka transparensen om vad vi som kommunen vill uppnå
• Skapa möjlighet att följa resultat och utveckling över tid
• Bidra till tillit genom systematik och ansvarstagande
Styrmodellen har tagit fram tillsammans med oppositionen och kommer därmed troligen fortsätta användas även om det skulle bli maktskifte.
Det är ingen tvekan om att kommunstyret tor en del på den nya styrmodellen. Dieker utropade följande under förra årets budgetdebatt i kommunfullmäktige: “Mina damer och herrar, det här är kanske Sveriges bästa målstruktur.”
Vill överlåta städning till privata aktörer
Det kommer också bli mer av det man ibland kallar privatisering. Bland annat vill kommunstyret helt sluta med städning hos hemtjänstbrukare.
– Det är ju något företag kan göra minst lika bra som vår omsorgspersonal. Genom att hänvisa till privata alternativ där kan vi låta vår personal fokusera just på omsorgen. Dessutom tror vi inte det här ska behöva bli dyrare för brukarna med tanke på RUT-avdraget.
Upphandling på flera områden
Kommunstyret och SD tänker sig också upphandla driften i gata/park.
– Vi är bra på drift, det finns absolut inget missnöje med det. Men den delen kan vi upphandla för att kunna fokusera på områden där vi kanske inte varit lika starka, som upphandling, planering och uppföljning. Kanske är det så att det är svårt att göra och bli bra på både och i en liten kommun.
Även när det gäller VA-verksamheten vill kommunstyret upphandla reinvestering, underhåll och jour på lite sikt. Förebilden är Söderköpings kommun, dör man agerat på liknande sätt.
Man hoppas även att föreningslivet ska kunna bli en aktiv del av driften när det gäller idrott- och fritidsanläggningar.
Prioriterar att betala tillbaka lån
Man kommer också noga överväga alla investeringar. Fokus ska ligga på att amortera lån för nya investeringar som gjorts de senaste åren. Ska det göras investeringar ska sådana investeringar som sänker driftskostnader prioriteras. Så här skriver man i budgeten:
”Vi ska de kommande åren amortera större delen av de lån som belastar skattekollektivet. Fortsatt stora investeringsbehov i VA-kollektivet kommer dock innebära att kommunens låneskuld som helhet inte kommer att kunna minska i samma takt som skattekollektivets del av låneskulden. Den långsiktiga ekonomiska planen är att skattekollektivet år 2030–2031 kommer ha ungefär samma skuldsättningsnivå som 2018, året innan vi inledde den intensiva investeringsperiod som avslutas 2025.”
Minskande befolkning ett problem
Ett problem, som kan kullkasta delar av budgetramverket, är befolkningsutvecklingen.
– Ja, vi minskar just nu lite snabbare än vi räknat med, det kan göra att vi får omprioritera en del, fortsätter Caroline Dieker.
Hon menar att det faktiskt, till viss del, handlar om att ingjuta hopp.
– Ja, inflyttning är en sak. Men det viktigaste är att vi upprätthåller födelsetalen, att folk trivs i kommunen, känner sig trygga, hoppfulla. Gör man det, ja, då blir det fler barn, fler Askersundsbor. Det måste vi skapa förutsättningar för, avslutar Caroline Dieker (M)
Budgetramverket kommer troligen klubbas på kommunfullmäktige den 16 juni. Men det kommer upp även på kommunstyrelsen den 3 juni. Under flera år har man klubbat budget i november. Men bland annat för att man förbereder en del förändringar vill man ha lite framförhållning.