28 Maj 2020
Tipsa: 070-557 67 92

Tänk om gällande skolflytt!

Den senaste tidens media har varit tät av yttranden om den hotande nedläggningen av Snavlunda skola i Askersunds kommun. Jag är en av de föräldrar som uttalat mig i både tidningar och på radio, bland annat här i Sydnärkenytt. Till allas vår glädje backade kommunpolitikerna på nedläggningen, så vi såg alla – elever, pedagoger och föräldrar - fram emot att få ha kvar vår skola.

I veckan som var kallades vi dock till ett nytt möte på skolan, den här gången för att få information om de luftförbättringsåtgärder som gjorts för att förbättra byggnadens inneklimat. En bit in i mötet meddelades att skolan behöver stängas under nästkommande läsår för mer omfattande åtgärder – förslaget är att eleverna ska gå läsåret 2020/2021 på Rönneshytta skola - vilket kom som en stor överraskning för både pedagoger och föräldrar.

I en artikel i lördagens utgåva av NA kritiserar pedagogerna det nya beskedet om nedläggning av skolverksamheten och menar att det här bara är ett nytt sätt att få igenom det tidigare hotande stängningsbeslutet. Som förälder är det svårt att blunda för rimligheten i det antagandet, även om det kan tyckas aningen farsartat. Vi vet dock sedan tidigare att det finns en stark ovilja inom förvaltningen att ha skolor med åldersblandad undervisning i kommunen - det framgick tydligt i samband med hotet om nedläggning som vi avvärjde tidigare i år. 

Med den här debattartikeln skulle jag vilja återge och fördjupa en del av de argument som majoriteten av oss Snavlunda-föräldrar anser talar för att behålla skolverksamheten i Snavlunda, såväl under kommande läsår som i framtiden - så länge vår skola fortsätter att hålla hög kvalité, vilket kommunen anser att den gör. Det vill säga, att Snavlunda skola enbart har behöriga pedagoger och att måluppfyllelsen på skolan enligt kommunen är den högsta ”trots” de åldersblandade klasserna.

Både politiker och förvaltning har uttalat sig om att nedläggningen av Snavlunda skola skulle medföra positiva effekter av pedagogisk karaktär, vilket jag och flera föräldrar med mig i högsta grad motsäger av just pedagogiska orsaker. Under förra veckans möte om luftförbättringsåtgärderna ska förvaltningschefen ha uttryckt sin åsikt tydligt genom att säga ”vi vill inte ha någon skola med b-form i Askersunds kommun”, vilket citerats i Nerikes Allehanda.

Lina Tingö. Foto: Privat

Förvaltningschefens uttalande tyder på att b-form (det vill säga undervisning i åldersblandade klasser) ej accepteras i kommunen, vilket sannolikt betyder att Snavlunda - trots att skolan kan anses vara ett pedagogiskt föredöme - fortsatt kommer att vara under nedläggningshot oavsett åtgärdat inomhusklimat. 

Om jag som forskare, vilket är min profession, vänder mig till den vetenskapliga litteraturen så är diskussionen om för- och nackdelar med åldersblandad undervisning alltjämt pågående. Det är ett område som är färgat av ett tydligt för- och emot-läger och således finns det stöd att finna både för att åldersblandad och åldershomogen undervisning är den mest fördelaktiga modellen. Det här gör att det inte går att generalisera i frågan, vilket betyder att berörda parter istället måste se till varje unikt fall. 

Skolbyggnaden i Snavlunda stod klar 2011 och är byggd för undervisning av ca 60 elever; i dagsläget ligger elevantalet just under 50. Antalet elever förväntas inte heller sjunka dramatiskt under de kommande läsåren, eftersom nya barngrupper är på väg in. En skola av den här ringa storleken måste från början ha upprättats med vetskap om att undervisningen kommer behöva bedrivas i åldersblandade klasser. Snavlunda skola är således byggd för undervisning i b-form, vilket historiskt sett och även idag fungerat mycket bra på skolan både ur resultat- och trivsel-perspektiv.

Sverige har dessutom flera andra fina exempel på åldersblandade undervisning, utöver Snavlunda skola, bland andra Färnäs skola i Mora. På Färnäs infördes för några år sedan undervisning i åldersblandade klasser som en uttalad pedagogisk modell. Där menar pedagogerna att detta pedagogiska verktyg ger förbättringar både i resultat och klassrumsmiljö. Docenten Åsa Moberg skrev nyligen en artikel i Pedagogiska Magasinet där hon diskuterar styrkorna hos mindre skolor i jämförelse med större.

Hon påpekar att centraliseringen av undervisning i majoriteten av fallen drivs av ekonomiska vinster snarare än vinster av pedagogisk karaktär. Dessutom är hon kritisk till att de utredningar som ligger till grund för sådana här beslut (nedläggning av småskolor) oftast genomförs utan att beakta lärarnas synpunkter - de som kan anses ha störst detaljkännedom om verksamheterna som utreds - vilket är fallet även vad gäller Snavlunda skola. 

Jag vill också framhålla att det finns tydligt stöd både i nationell och internationell forskning för att småskolor håller minst lika hög kvalitet i undervisningen som större. Jag skriver minst eftersom det också finns bevis för att småskolor är överlägsna större skolor vad gäller fostrandet av goda samhällsmedborgare. Bland annat med avseende på tolerans, respekt, jämlikhet och ansvar för självstyrning. Elever från små skolor har också visats sig ha mindre vålds- och beteendeproblem. Föräldrarnas engagemang i mindre skolor är också större än i stora skolor, vilket har ett positivt samband med elevernas prestationer. Tryggheten för eleverna är avsevärt större i små skolor, vilket påverkar såväl deras självförtroende som deras självkänsla. 

Jag skulle också vilja framföra ytterligare ett antal punkter som vi Snavlunda-föräldrar anser talar starkt emot en tillfällig flytt av skolans elever till Rönneshytta, liksom det talar emot en framtida nedläggning av verksamheten på skolan totalt sett: Ökade behov av skolskjuts; detta är en miljöfråga och säkerhetsfråga. Ökade behov av resurser i de nya, större, klasserna på Rönneshytta. Vi har i dagsläget barn på Snavlunda skola som kan ha svårt att fungera i större klass utan extra stöd. I den lugna miljön på Snavlunda går detta att hantera, men risken att det blir problematiskt i en annan miljö är överhängande. Ingen sådan konsekvensanalys har gjorts, vilket eventuellt kan innebära ökade kostnader och sociala utmaningar i samband med flytten. 
Förvaltningen och politikerna har inte lyckats redogöra för hur de delar av verksamheten som blir kvar på Snavlunda skola, det vill säga förskoleverksamhet och eventuellt fritids, ska bedrivas kostnadseffektivt och kvalitetsmässigt.

Utifrån Askersund kommuns mål att öka inflytt av vuxna förvärvsarbetande människor torde det vara en stor miss att diskutera nedläggning av en av kommunens absolut mest välfungerande skolor. Snavlunda skola har kommunens högsta måluppfyllelse och är en mycket attraktiv verksamhet för oss föräldrar att placera våra barn i.  Snavlunda med omnejd har dessutom haft en relativt hög inflytt och etablering av barnfamiljer de senaste åren. I skolans upptagningsområde är närmare var fjärde hushåll en barnfamilj. Vi som bor i detta område är också generellt sätt mer välutbildade, med lägre medelålder och högre medelinkomst än kommunens genomsnitt – just det segmentet av innevånare som kommunen eftersträvar att öka.

Vi är flera som har byggt nya villor och rustat hus i området och att skolan finns i närheten höjer värdet på våra fastigheter och har således underlättat vår etablering. Många av oss arbetar dessutom i andra kommuner. Jag och min familj kommer att överväga att flytta vårt/våra barn till Vretstorp om skolan läggs ner eftersom vi åker via Vretstorp på väg till jobbet. Det valet känns mer attraktivt för oss, i jämförelse med att flytta barnen till en skola där vi kommer ha begränsad kontakt med pedagoger och andra föräldrar eftersom vi har få resor förbi. 

Vår syn är att Snavlunda skola, istället för att läggas ner, bör användas om en modellskola för att locka barnfamiljer till Askersund. Eftersom måluppfyllelsen, såväl nationellt som lokalt i kommunen, generellt sett har varit problematisk de senaste åren är det faktum att barnen från Snavlunda gör bra ifrån sig en mycket stark ”selling point”. Vi tycker att verksamheten på skolan borde värderas och bevaras utifrån de faktorer som bidrar till dessa goda resultat. Försvinner skolan så kommer detta fina exempel inte att finnas kvar i kommunen. 

För att undvika problemen - såsom ökade kostnader, ökade transporter, förändringar av skolbarnens sociala miljö, trassel med lärartjänster och inkonsekvens i undervisningen - med att flytta skolverksamheten till Rönnehsytta 2020/2021 föreslår vi istället att alternativa lokaler i närheten skolan bör användas för undervisning under den tid det tar att åtgärda skolbyggnadens inomhusklimat. De lokaler som i första hand skulle kunna komma i fråga är kyrkans församlingshem som ligger nära i anslutning till skolan.

Dessa lokaler har dessutom tidigare nyttjats för undervisning i samband med att de nya skollokalerna färdigställdes 2011. Det här är en relativt enkel åtgärd som skulle kunna verkställas av berörda föräldrar och pedagoger, vilket skulle innebära långt mindre förändringar i barnens sociala situation och i deras undervisning. 

Slutligen tycker jag att det är på sin plats att ta sig en funderare på vilken typ av skola som bäst passar den kommun där skolan ska verka. Askersund är en landsbygdskommun och har en stor yta relativt sett till antalet invånare; vad händer med bygden om skolan helt centraliseras på sikt? 

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-03-30 13:51
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.