Att det skulle bli besparingar inom äldreomsorgen i Askersund har stått klart länge. Bland annat kommer man inte längre ta in vikarier som förstaåtgärd om någon i personalen blir sjuk.
Färre vikarier ska bromsa kostnadsökningarna i Askersunds äldreomsorg
Nu kommer flera åtgärder för att hejda kostnadsökningarna inom äldreomsorgen Askersunds kommun. En intern information ska ha gått ut, där man bland annat informerar om att man inte ska kalla in vikarier som första åtgärd när någon är sjuk, samt att de planerare i hemtjänsten, som anställdes efter jul, ska gå ut och jobba när det behövs.
– Det här är egentligen inget nytt, det mesta är förändringar som personalen haft kännedom om ett tag, säger Niina Iinatti (M), Socialnämndens ordförande.
Iinatti hade dock, när vi intervjuade henne, själv inte sett informationen.
– Den här informationen kommer från förvaltningen. Vi har ju inte beslutat politiskt om några åtgärder. Det vi gjort är ju, att vi i likhet med de andra nämnderna, gett förvaltningen i uppdrag att att komma tillrätta med kostnadsökningarna, avvikelserna mot budget.
Hon fortsätter:
– Just nu är prognosen ett underskott mot budget på 5 miljoner för helåret. Mycket jobb gjordes redan förra året. I början av 2024 var prognosen att vi skulle överskrida budget med 24 miljoner. Det slutade med 13 miljoner, ett stort underskott, men en klar förbättring.
Men hon vill gärna poängtera att det egentligen inte handlar om en besparing, neddragning av budgeten för socialförvaltningen, äldreomsorgens del. Det handlar om att bromsa kostnadsökningarna och göra det snabbt.
– Trots att kommunen behöver spara mycket så rör man inte socialförvaltningens budget. Tvärt om har vi ju tillfört 10 miljoner. Dessa pengar kommer dock att gå i första hand till individ och familjeomsorgen och inte äldreomsorgen. Men vi har haft ett underskott mot budget under många år, kostnaderna har ökat, utan att vi fått mer eller bättre omsorg. Det vi har vi inte råd med, resurserna kommer inte räcka till framåt om vi inte ser över vårt arbetssätt. Vi kan inte bara stoppa in mer och mer pengar. Vi måste inte bara få stopp på kostnadsökningarna utan rusta oss inför ett läge där vi får fler äldre som behöver omsorg.
Dyrare än i andra kommuner
Hon menar att det inte handlar om att försämra vården, omsorgen, utan att se över vad som gör den dyrare än i jämförbara kommuner.
– Jämför man med likvärdiga kommuner kostar vår äldreomsorg ovanligt mycket, speciellt hemtjänsten. Kanske är det delvis ett val vi kan göra, men just nu behöver vi spara. Dessutom finns egentligen inga konkreta skäl till fördyringen. Vi har inte bättre omsorg, bättre, eller mer hemtjänst än andra jämförbara kommuner.
Att ringa in vikarier ska inte vara förstaåtgärd
En åtgärd är alltså att man inte längre ska ta in vikarier på morgonen direkt, som första åtgärd, om någon blir sjuk. Istället ska åtgärder skjutas längre fram på dagen, eller till en annan dag. Vikarier ska så att säga bli ett sista alternativ.
– Självklart måste våra brukare få sin medicin och hjälp att ta sig upp, få frukost. Men ganska många åtgärder kan vänta, de behöver inte göras mellan 7 och 11. En dusch, eller hantering av tvätt kan vänta till eftermiddagen, eller en annan dag. Att vi kommer jobba så här har personalen redan informerats om, säger Niina Iinatti.
En annan förändring blir att de planerare, en i varje hemtjänstgrupp, som anställdes efter jul, ska kunna gå in och jobba när behov uppstår, exempelvis om någon blir sjuk.
– Det var egentligen tanken med de här planerarna från början, att en del av arbetstiden skulle handla om aktivt arbete i omsorgen. Att ha planerare i varje hemtjänstgrupp som inte är operativa vore en lite för stor lyx i vår kommun.
Hon menar att samordning, samplanering är en nyckel till effektivisering.
– Egentligen är det ganska självklart att man exempelvis går mellan enheter, att personal jobbar där det behövs bäst för dagen. Om någon har det lite lugnare, färre brukare, går man över och jobbar där man har fler, eller där personal är sjuk.
Timmar ”försvinner”
Man vill också försöka komma tillrätta med det man kallar planeringsdifferensen.
– Under flera år har det varit så att vi planerar för en viss mängd vård. Ett visst antal timmar. Allt arbete, vilken tid personalen lägger ner hos varje brukare, varje besök, registreras ju sedan i ett datasystem, via telefonen.
Problemet är att det, sedan flera år, så att säga försvinner timmar. Det utförs betydligt mer vård än man planerar, ungefär 30 000 timmar mer än planerat per år, timmar som inte är registrerade, där vi därför inte riktigt vet vilket arbete som utförts.
Här menar Niina Iinatti att det troligen finns fler förklaringar.
– Att man helt enkelt missar registrera är en förklaring, där har vi gjort en del redan, differensen har redan minskat med 8 000 timmar, men det finns mer att göra. En annan orsak är att åtgärder, vårdinsatser, ofta avbokas i sista stund, exempelvis om anhöriga kommer på besök.
I informationen som skickats ut vädjar man även till personalens stöd.
”Vi behöver alla hjälpas åt att samarbeta och tänka klokt inför de ekonomiska utmaningar vi står i,” står det.
Det var Närkenews som var först ut med denna nyhet.
