
Eldsjälar vid hembygdsföreningen, Sten Eriksson, vaktmästare, Lars-Åke Strömberg, Lennart Holmström, Ann-Marie Holström och Tomi Herbertsson, från föreningens styrelse. Foto: Henrik Östensson
100 år i hembygdsparken – jubileum i augusti
I år firar Norra Vätterbygdens hembygdsförening 100 år. Föreningens huvuduppgift är att hålla igång och underhålla Askersunds speciella hembygdsgård, med massor med aktiviteter, minitåg, en restaurang och samlingar.
Till denna sommar har man äntligen hittat en arrendator till föreningens lilla restaurang, som en gång var tullhus nere i centrum.
Något speciellt jubileumsarrangemang blir det inte, även om man ska fira officiellt på hembygdsgårdarnas dag, den 3 augusti.
– Vi är väl inte helt på det klara med vad vi ska göra den dagen än, men någon form av festligheter blir det, utlovar föreningens ordförande Lennart Holmström.
Annars kommer aktiviteterna rulla på som vanligt under sommaren. Hembygdsgården är kanske lite av ett friluftsmuseum. Det blir både Valborgsfirande och nationaldagsfirande helt enligt traditionen.
– Då är husen öppna så man kan titta in och titta på samlingarna. Vi kommer också i ett samarbete med skolan, ha öppet hus för skolelever, tredjeklassare, som kommer titta bland annat på djuren och vårt skolmuseum, berättar Ann- Marie Holmström, också i styrelsen.
– Det här ska ju vara en levande miljö. Vi vill ju inte bara sitta här och putsa gamla bessman, säger Lennart.
Någon ny jubileumsskrift blir det inte.
– Det finns en skrift från när vi firade 90. Historien ändrar sig ju inte bakåt, så fram till 2025 är ju skriften helt aktuell. Det har väl inte vara några dramatiska förändringar de sista tio åren, förutom att vi är äldre
Vyfrån hembygdsgården. alla hus är flyttade eller byggda på platsen. Foto: Henrik Östensson
Husen flyttade till platsen
Alla hus är flyttade till den plats som i dag kallas hembygdsgården, eller hembygdsparken. Man började flytta dit hus på 1930-talet, byggnaderna flyttades både från landsbygden söder om Askersund och själva Askersund, Flera hus kommer från Olshammar, några från Tiveden. Klockargården verkar vara den sista historiska byggnad som flyttades till hembygdsparken. Den återuppbyggdes 1974. Det finns en speciell Bertil Boo-scen, namngiven efter den populäre sångaren. Den timrades i en studiecirkel så sent som 2006.
– Platsen för publiken här är fin, med utsikt över Askersunds centrum. Men den lutar svagt från den gamla scenen, som bland annat användes när man höll tradjazzfestivaler. Man ville göra en scen så publiken slapp sitta i uppförsbacke, dt blev Bertil Boo-scenen,
berättar Lennart.
Kapat lusthus
En intressant byggnad är lusthuset. Framifrån ser det ut att vara sexkantigt, eller åttakantigt. Men baksidan är helt platt, som om någon kapat lusthuset på mitten. Det stod nämligen mot en tomtgräns i kvarteret Merkurius, inne i Askersund. Det utformades så för att få plats. Några hus är relativt nybyggda. Den så kallade Hallen, där man håller möten, registrerar föremål och bland annat har en vävstuga är byggd i början av 1990-talet. Snickarboden, timrad i gammal stil, med gammalt timmer, byggdes 2002.
En rolig grej är de relativt nybyggda kaninhusen. Taken består nämligen av tegel från tre olika små tegelbruk, alla i Askersunds kommun.
Lusthuset, som fanns i Askersunds centrum, ser ut att vara sexkantigt, men baksidan är platt, det stod mot en tomtgräns. Foto: Henrik Östensson
Bondgårdsdjur
Förutom miljön, stugorna, husen och samlingarna finns ett slags miniskansen, med bondgårdsdsjur från för, ankor, höns, getter och får som bor på hembygdsgården sommartid. Precis som vanligt kommer man också köra det lilla minitåget nere från Centrum under juni, juli och augusti. Tåget går enligt en tidtabell, flera gånger om dagen och är ett populärt inslag.
– En riktigt glädjande nyhet är att vi, efter flera år, äntligen hittat en arrendator till vår lilla restaurang, i Klockargården. Hon heter Ronja Lindh och öppnade redan första maj.
Behövs föryngring
Lennart sticker inte under stol med vad han anser vara Askersunds hembygdsförening stora utmaning.
– Det har varit en stor grupp eldsjälar som hållit liv i föreningen, ordnat aktiviteter och jobbat med underhåll här. En betydande del av dessa eldsjälar har lämnat oss, avlidit, det har inte kommit in nya. Vi som är kvar börjar vara till åren, jag är själv över 80. Varför jag trots det är kvar som ordförande? Det handlar om ansvar, vi i styrelsen, de eldsjälar som finns kvar, kan inte bara ge upp det här. Vi skulle behöva en rejäl föryngring. Vi är inte naiva, barnfamiljerna har inte tiden, men medelålders med utlfugna barn kanske. Vi kommer inte orka så länge till tyvärr.
Kyrkoherdar redaktörer och slottsfruar
Precis som på många andra platser togs initiativet till till en hembygdsförening av samhällets toppskikt. I den första styrelsen återfanns följande personer: Kyrkoherde Karl Bäckgren, kyrkoherde H Södersten Lind, redaktör Joel Haugard, förskollärare Ernfrid Tjörne, köpman Tobias Stöök, disponent H Håkansson samt fru Augusta Cassel från Stjernsund.
Redan från början började man planera för en hembygdsgård på den plats där det redan låg något som kallades Stadsparken, på kartan Långhällen. Det fanns en förening som ville anlägga en stadspark, eller folkpark på platsen. Från början verkade föreningarna samsas om platsen, men efterhand verkar det hela allt mer kommit att bli en hembygdsgård, eller hembygdspark.
Öppet året runt
Föreningen har en vaktmästare, Sten Eriksson som jobbar med djuren, sommartid, underhåll och annat på hembygdsgården, bland annat snöskottning
– Jag öppnar väl också och visar husen , om någon vill kika in, säger Sten.
Området är alltid öppet. Kommunen sköter delar av snöröjningen, annars klarar man verksamheten utan kommunalt stöd.
Ann-Marie och Lennart Holmström kikar på utsikten vid Bertil Boo-scenen. Foto: Henrik Östensson