Mänskliga faktorn
bakom plast och
byggskräp i jord

– Jorden är tillverkad av återvunna massor. Det är vår affärsidé. Det innebär inte att jorden på något sätt är sämre än annan jord. Men i det här fallet hade det skett ett konkret misstag, den mänskliga faktorn, som gjort att material vi sorterat bort ur jorden hamnade i den färdiga produkten igen.

Per Adriansson köpte det gamla tegelbruket i Hallsberg redan 2008. Förutom de gamla byggnaderna, som väl närmast utgör barriär mot Hallsberg, utgör fastigheten av 9 hektar mark. Det är på den återvinningen av massorna sker  Redan från början var det återvinning som var tanken med köpet.

– Vi såg väl redan då att detta var en framtidsbransch. Att vi inte kan slösa med nytt berg, nya resurser, ny sand utan att vi måste börja återvinna material, även massor som är förorenade.

Han menar att jobbet med att återvinna massor, tillverka jord, är roligt, en utmaning.

– Ja, det är drivkraften, det finns inget roligare än när vi får in ett lass och vi måste börja tänka till kring hur vi ska använda det, hur vi ska göra för att  få materialet användbart, ofarligt, vilka metoder vi ska använda.

Allt provtas

Per säger att han är helt säker på att jorden Mikael Hagman fick är ren, ofarlig, att den inte innehåller några gifter, trots det skräp som följde med.

– Skräpet var tillräckligt illa, det ska vi återkomma till.  Vi vet precis vad alla massor här inne innehåller. Det är nämligen så att vi, enligt vårt miljötillstånd måste provta precis allt som kommer in här. Vi har lärt oss med tiden och regelverket har skärpts. Numera tas i allmänhet proverna redan innan materialet kommer hit. Om det är massor från ett ställe där vi kan misstänka att det finns föroreningar, som exempelvis en gammal verkstad, ja då ser vi till att det tagits fler kompletterande prover innan materialet kommer in här. 

Mitt på området finns en speciell platta, med ett stort tälttak.

– Det är vår så kallade nödplatta. en har en egen avvattning där lakvatten samlas upp och tak. Där måste vi lägga material som inte är provtaget innan det kommer hit. Noga avskilt från resten av våra råvaror.

Allt utom farligt avfall och hushållssopor

Men vad är det ni provtar?

– Det är en palett av prover, en lång rad ämnen. Det är Naturvårdsverket som fastställt vad vilka prover vi måste ta med vårt miljötillstånd. Proverna skickas till ett externt laboratorium.

NÅAB har ett så kallat B-tillstånd. 

– Det är ett miljötillstånd snäppet under Fortum Waste solutions i Norrtorp. Det innebär att vi får ta emot och hantera allt utom hushållssopor och farligt avfall. Det innebär också att det är kommunens miljöenhet som är vår kontrollinstans. Även om vi har ett mycket omfattande egenkontrollprogram. Bara provtagningen kostar exempelvis ungefär 800 000 per år.

Enligt tillståndet måste massorna inne på NÅABs område också omsättas, återvinnas

– Ja, vi får inte ha deponier slutlagring här Det har varit förbjudet länge.

Miljötillståndet värdefullt för företaget

Per hävdar att miljötillståndet i någon mån är en garant för att man följer regler.

– Ja. Att ha det tillståndet kostar oss en hel del. Det är det tillståndet som gör att vi kan tjäna pengar på det här. Skulle vi klanta till det och tappa det skulle vi inte kunna hålla på med det här. 

Han berättar också att reglerna hårdnar hela tiden.

– Ja, det är i sak bra, viktigt, även om det är tufft och vi måste anpassa oss hela tiden. Den senaste tidens skandaler, som NMT Think Pink och Laxå Miljöåtervinning i Laxå har exempelvis gjort att vi numera måste deponera pengar i ett slags fond,  om vi skulle få ekonomiska problem. Det ska finnas resurser att sanera det här området även om företaget går under.

Misstag gav skräp i jorden

Men hur kunde det då komma byggskräp och plast i Hagmans gräsmattejord?

– När man gör gjord av återvunnet material är det flera steg. Mycket av det handlar om att materialet siktas i flera omgångar. När man siktar kommer det siktade materialet ut på ett ställe, det man siktar bort på ett annat. Bland annat får vi på det sättet bort just för stora stenar, betongbitar och metallföremål, de fastnar i en magnet. Det var en stressig dag på olika sätt. En maskinförare körde bort det bortsiktade avfallet och tömde skopan på fel plats. Sedan råkade samma förare av misstag ta en skopa bortssorterat avfall och tippa tillbaka i den färdiga gräsmattejorden. Vi vet när det hände och varför. 

Han hävdar att det inte hänt tidigare.

– Vi har levererat mellan 15 000 och 17 000 ton jord per år, tillverkad av återvunna massor. Vi har aldrig fått en reklamation för att det varit skräp i jorden. Men ett fel räcker. Vi ser över rutiner nu. Vi har ju också erbjudit oss att stå för misstaget, ta bort jorden.

”Sand kommer bli guld värd”

Han menar att användande av återvunnet material delvis är en pedagogisk utmaning.

– För ett hållbart samhälle är det helt nödvändigt med det som brukar kallas cirkulär ekonomi, av flera skäl. En del material kommer bli guld värda. Ta sand som exempel. Det ges inte längre några nya tillstånd för sandtäkter. I framtiden kommer alla, både vi och de som tillverkar glas vara hänvisade till återvunnen sand. Varenda sandkorn måste återvinnas.

Han menar att vi kanske måste vänja oss vid att återvunnet material kan se lite annorlunda ut, inte som jordsäckarna man köper i butiken.

– Det kan ju exempelvis finnas enstaka skräp och växtrester. Jag vill dock åter poängtera att det som råkade komma ut den här gången helt klart var för mycket skräp. Så ska det inte se ut. Poängen är ju att det vi levererar är fullvärdig jord, på återvunna resurser.

Maskin separerar och tvättar massor

Gräsmattejord tillverkas av kompostmaterial, mull, torv sand och lera. Hur kan man då bryta ut det ur återvunna massor? Per Adriansson berättar:

– Hjärtat i verksamheten är en maskin, eller snarare flera maskiner, som vi investerade i för tre år sedan. Det är en ovanlig anläggning så till vida att det bara finns tre liknande i landet. Det finns liknande, men de tvättar bara och avskiljer grövre material.

Maskinen bryter ner massor till dess beståndsdelar. De kommer ut i separata flöden, allt från grovt bärlager, med stenar från 40-70 millimeter, via sand, ner till mikroskopiska partiklar, det som utgör lera. Dessutom tvättar maskinen materialet. 

– Vi kan alltså ta bort exempelvis oljeföroreningar från grus och lera. Maskinen använder vatten som renas och återanvänds internt.

– Utrustningen är tillverkad i Irland. Vi har investerat ungefär 30 miljoner i anläggningen. Den är dessutom ganska effektiv. Vi kan rena och separera 80 ton material i timmen. 

Vi behöver ändra beteende

Ren jord, mull eller torv, går dock inte att rena i den maskinen, det blir bara gyttja. Per visar en stor hög med jord som är kraftigt nedskräpad med plast. Det är jord med trasiga plastsäckar som kommer från Hasselfors Garden.

– Där använder vi en speciell maskin. Den vill jag inte visa, eftersom den är lite av en affärshemlighet. Men vi får bort all plast. Det kan bli enstaka rester kvar, men i stort blir jorden helt ren.

Han menar  att hur vi hanterar avfall kanske också måste ändras för att lättare kunna återanvändas. 

– Ta den här jorden. Jag förstår varför säckarna hamnar i jorden. Hasselfors får ganska lite betalt per jordsäck. Går de sönder går det inte att plocka ut plast för hand, det tar för lång tid. Men på sikt kanske vi måste vara beredda att betala mer, bygga system, som gör att saker inte förorenas på det sättet, även om vi kan få ur plasten ur jorden. Det är samma sak med kompostavfallet vi får från Sydnärkes kommunalförbund. Folk slänger med plastpåsar och allt möjligt. Sådant måste vi lära oss att vi inte ska göra.

I dagsläget återvinns inte plast som sorteras ur. Den skickas till värmeverk för förbränning.

 Inget Röforsmaterial i gräsmattejord

Om saneringen av sopbergen i Röfors säger Per Adriansson så här.

– Det stämmer ju att det var vi som tog hand om avfallshögarna. Till absolut övervägande del var det ju, precis som framgick i media, osorterat byggavfall. Någonstans runt 12 000 ton. Vi lyckades bra med att sortera det och återvinna i olika delar. Mycket blev bränsle, som trä och plast. Vi lyckades sortera och återvinna 80 procent, resten, mestadels sopor uppblandade med massor, jord, fick vi köra till Mosjötippen norr om Laxå, där det användes för att täcka deponin. Det materialet kom inte hit, eftersom vi visste att det kunde innehålla föroreningar vi inte får hantera enligt miljötillståndet. Byggsoporna är sedan länge sorterade, återvunna eller förbrända i värmeverk. Inget av det har hamnat i någon gräsmattejord.

Fanns det risk för en brand även i de avfallshögarna?

– Det gjorde det. Man packade hårt för att det inte skulle synas att man översteg de 12 000 man hade tillstånd till. Vi hade brandkåren med som höll koll på temperaturerna med värmekamera, avslutar han

NÅAB står för Närke Återvinning AB. Företaget har 15 anställda.