Henrik Sjöholm, teknisk expert på Skanska och på den eldrivna välten, Erik Aldrin.
– Den är lite annorlunda. Tyskt och avgasfri, det märks ju eftersom den inte har hytt.
Här läggs asfalt med minimalt koldioxidutsläpp
Mellan Kumla och Hällabrottet pågår ett vägarbete, det blir ny asfalt på Yxhultsvägen och en drygt 300 meter lång separat cykelbana, som äntligen binder ihop Hällabrottet med den befintliga cykelbanan på Kyrkogatan, in mot Kumla.
Det lite ovanliga med projektet är att man lägger en speciell asfalt, som enligt Skanska inte bidrar med något koldioxidutsläpp, det som brukar kallas netto noll.
– Det är tillverkningen av asfalten som är den stora grejen. Både vad vi gör en av och hur vi tillverkar den, säger Henrik Sjöholm teknisk specialist på Skanska.
Normalt sett består ju asfalt bergkross och så ett bindemedel, det som brukar dofta när man asfalterar.
– Man använder ju vanligen något som kallas bitumen. Det är en restprodukt som uppstår när man tillverkar olika bränsle av råolja. Den användningen innebär relativt stora koldioxidutsläpp, fortsätter Sjöholm.
Inlagring av koldioxid
Det Skanska nu gör är att ersätta en del av materialet med återvunnen asfalt.
– Det gör att ungefär 30 procent av bindemedlet är återvunnet bitumen. Sedan tillför vi 20 procent bindemedel tillverkat av tallolja, som är en restprodukt vid pappersmassatillverkning. Resten är ny bitumen.
Men hur kan då det innebära netto noll utsläpp? Som så ofta beror det lite på hur man räknar.
– I och med att vi tar tallolja, en förnyelsebar olja, som kommer från växande träd, som i sin tur förbrukar koldioxid när de växer, binder vi den koldioxiden i asfalten. Vi tar alltså, lite förenklat bort koldioxid från systemet och gör beläggning av dem. Vi uppnår alltså netto noll genom inlagring av koldioxid.
Asfalt återvinns ofta, ibland flera gånger. Dessutom kan ju beläggningar ligga länge.
– Ja, i kommuner är livstiden för asfaltsbeläggningar ofta 60 år eller mer.
Eldar med träpulver
Tillverkningen av just denna asfalt sker vid bergtäkten Dalaberget, utanför Hallsberg, även om Skanska byggt om all sina anläggningar för att tillverka sådan asfalt.
– Vi har också ersatt oljan när vi ska hetta upp materialet vid tillverkningen. Vi använder numera träpulver, i praktiken krossad träpellets vid våra anläggningar.
Henrik Sjöholm berättar att man experimenterar för att ytterligare öka andelen återvunnen asfalt i nya beläggningar och ersätta än mer av bindemedlet med tallolja.
– Målet är ju att helt ta bort bitumenet i asfalten, det är nästa steg. Det finns inga stora nackdelar med den här asfalten. Tekniskt sett har den samma egenskaper som asfalt med bitumen. Vi har simulerat åldrande laboratorium, för att veta hur asfalten blir när den åldras.
Karin Johnsson (M), Ulla Engkvist Gullberg (S) och Jörgen Svensson på samhällsbyggnadsförvaltningen. Foto: Henrik Östensson
Eldriven vält
Man vill minimera koldioxidutsläppen i hela kedjan, även när asfalten ska läggas.
– Ja. Här använder vi nu en eldriven vibrerande vält. Målet är givetvis att alla maskiner ska ersättas med eldrivna. Det börjar komma eldrivna asfaltsläggare. På vår anläggning i Kils kommun jobbar den första eldrivna lastbilen för asfaltstransporter.
Det är nya regler, högre krav, både från trafikverket och kommuner som driver utvecklingen.
– Målet för de flesta aktörer netto noll koldioxidutsläpp. Det varierar lite i tid när man vill uppnå det, säger Sjöholm.
En felande länk som åtgärdas
Henrik Sjöholm menar att cykelbanan i Hällabrottet är ett lämpligt projekt för fossilfri asfalt. Det är ju en väg som ska gynna fossilfria transporter.
– För vår del blir det ingen extrakostnad i det här projektet, det är väl egentligen bara fördelar, säger Jörgen Svensson, på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Kumla kommun.
– Politiskt är vi glada att det här blir av. Det här är den felande länken som gör det möjligt att cykla skild från övrig trafik från Hällabrottet till centrala Kumla. Folk har cyklat med övrig trafik på Yxhultsvägen, under riksväg 50. Det har inte alls varit bra ur säkerhetssynpunkt, säger Karin Johnsson (M) ordförande för samhällsbyggnadsnämnden.
Hon fortsätter:
– Ulla Engkvist Gullberg (S) ledamot i nämnden har varit den som hårdast drivit frågan om den här cykelbanan, under många år, nu kan vi genomföra det, avslutar hon.
