Allt färre kor och allt färre mjölkbönder

Det totala antalet kor, det som ibland kallas nötkreatur i Sverige beräknas ha uppgått till 1 405 000 stycken i december 2019, vilket är en nedgång med drygt två procent jämfört med december 2018. Det är också det lägsta antalet kor i landet som uppmätts, någonsin. Framför allt är det färre mjölkkor och kalvar som ligger bakom nedgången. Antalet mjölkkor fortsätter alltså att minska och de senaste två åren har minskningstakten varit lite högre jämfört med de närmast föregående åren. Allt enligt färsk statistik från jordbruksverket.

56 mjölkbönder i länet

I Örebro län finns 56 mjölkbönder kvar, flera av dem är äldre, har rätt små kobesättningar och planerar att sluta.

Vi träffade Thorbjörn Johnson, Hidingsta Hardemo, en av fyra kvarvarande mjölkproducenter i Kumla kommun.

Påverkas du av att det blir färre kollegor, färre mjölkkor?

– Klart att det märks på möten och träffar. Jag tog över för 18 år sedan. Då var vi över 200 Arlamjölkbönder i länet, nu är vi 54. Samtidigt samarbetar vi över större områden, så man träffar istället kollegor från ett större område. Två gårdar i norra länet levererar till mejeriet på Grådö i Dalarna.

Några rent praktiska svårigheter innebär inte allt färre mjölkbönder och mjölkkor.

– Nej. Det har funnits farhågor på exempelvis brist på livdjur, men man handlar istället över ett större område, så det fungerar. Vi vill ju att vi ska ha friska djur och att våra besättningar ska utvecklas. När det gäller den röda korasen, Svensk, rödbrokig boskap, som jag har flest av, är avelsmaterialet lite för litet i Sverige. Därför samarbetar vi mellan de nordiska länderna.

En mjölkko hos Thorbjörn Johnson, Hardemo.

Kan vända uppåt

Thorbjörn menar att att kurvan troligen snart kommer vända uppåt, sakta igen när det gäller antalet kor.

– När det byggs nya ladugårdar blir de betydligt större än de gamla, med fler platser för kor. Det har länge varit så att det läggs ner fler ko-platser än det byggs nya. Men efterhand kommer nog dessa kurvor att mötas, då kommer vi nog se en ökning av antalet mjölkkor, men från en låg nivå.

Det fungerar så just nu att många av de mjölkbönder som lägger ner är förhållandevis gamla och har ofta äldre ladugårdar.

– Man får helt enkelt ta beslutet någonstans i livet, att antingen satsar jag på det här, utvecklar, och bygger nytt, eller så håller man på några år med den gamla ladugården och slutar sedan med med mjölkkorna, fortsätter Thorbjörn.

Han ser en vad han kallar en professionalisering av branschen. 

– Ja, man bygger för kanske 200 kor. Man märker att det fungerar bra och bygger kanske för 200 till. Då är man plötsligen ledare för ett relativt stort företag, med flera anställda. Man skaffar en bolagsstyrelse som bollplank, och fortsätter utvecklas. En utveckling som har både för och-nackdelar, avslutar han och fortsätter med dagens arbete.

Thorbjörn har ett nittiotal mjölkkor som mjölkas av en robot. Han odlar också spannmål och oljeväxter ekologiskt.

Thorbjörn Johnson vid sin ladugård. Han är en av fyra mjölkproducenter i Kumla kommun.