03 April 2020
Tipsa: 073-094 57 58

I framtiden börjar Sydnärkebönderna odla redan i mars

Vårbruket kommer ske allt tidgare. Foto: Henrik ÖstenssonVårbruket kommer ske allt tidgare. Foto: Henrik Östensson

Tycker du vårblommorna kom tidigt i år? Det är nog bara början. SMHI hävdar att det kan bli klimatförändringar som innebär att våren kommer tidigare och växtsäsongen blir längre. Så mycket som tio veckor längre i exempelvis Kumla och Hallsberg.

 Om 50 år tror SMHI:s klimatforskare att  växtsäsongen kommer att börja mellan 24 februari och 19 mars i exempelvis Kumla. Kanske var årets extremt tidiga meterologiska vår, med vårblommor redan i februari, en föraning om vad som ska komma.

I dag brukar man säga att växtsäsongnen börjar runt den 10 april. Då börjar normalt vårblommor som vitsippor och tussislago titta fram. 

Totalt beräknas växtsäsongen bli mellan sex och tio veckor längre än den är idag i vårt område. Det beror lite hur pass hög temperaturhöjningen blir. Man talar om två olika scenarior, 2-3 grader varmare eller 3- 5 grader. SMHI menar att allt talar för att något av dem inträffar. Inte mycket pekar på att uppvärmningen kan bromsas.

Både möjlighet och hot för jordbruk och folk

En längre växtsäsong kan få många konsekvenser. Å ena sidan kan vårbruket börja tidigare, och det finns mer mat i naturen - till både människor och djur. Odlingssäsongen kan även pågå längre på hösten.

Å andra sidan drabbas pollenallergiker tidigare, och konsekvenserna för biologisk mångfald kan på lång sikt vara svåra att förutspå.

En längre växtsäsong kan innebära större risk för torka, enligt en forskningsstudie som publicerades i januari: Den tidigare vårgrönskan som kommer av klimatförändringar leder till att jorden torkar ut. 

– Om det blir varmare och inte samtidigt blötare då ökar ju avdunstningen, och då kan det ju ske en uttorkning av jorden, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI. 

Torrare jord leder i sin tur leder enligt forskarna till fler och mer intensiva värmeböljor.  Mycket talar dock både för både längre värmeböljor och värre lågtryck, med mer nederbörd under kortare tid.

Skadeinsekter, svampsjukdomar och annat som påverkar livsmedelsproduktion är ett annat problem vid tilltagande värme. Vi ser redan nu, efter torråret 2018, enorma problem med att insekter och svamsjukdomar angriper och dödar träd som stressades under torkan. Under 2018 halverades skördarna av spannmål i landet. Det finns utmaningar.

Södra Sverige påverkas mest

Växtsäsongen är ett rent temperaturmått: säsongen börjar när dygnsmedeltemperaturen för första gången överstiger fem plusgrader fyra dygn i rad, och slutar när den ligger under fem grader lika länge.  Att sydnärkeområdet kommer påverkas  man kan se på kartorna.

I dag börjar växtsäsongen i mars bara i de allra sydligaste delarna av Sverige. Om 50 år beräknas denna gräns ha flyttats rejält norrut i landet. Exakt hur långt det blir beror på hur världen agerar mot klimatförändringar.

Störst ser effekten ut att bli i de södra delarna av landet, framför allt kustområden, som beräknas få en minst 50 dagar längre växtsäsong än i dag. Som mest kan den bli över 75 dagar längre. 

För landets nordligare regioner väntar en mindre förändring, men även där blir effekten kännbar – och växtsäsongen blir minst två veckor längre i hela landet.

Det är SMHI:s klimatforskare har tagit fram dessa framtidsscenarion, som gäller för åren 2069 till 2098. 

Sverker Hellström påminner om att dessa framtidsanalyser ger en väldigt genomsnittlig bild av vad som kan komma: 

– Man kan ju inte säga något om ett speciellt år i framtiden, eller när man ska börja odla det året. Men det är viktigt för många att veta att odlingssäsongen blir längre, säger han.

Hur räknar SMHI?

När SMHI tar fram analyser på framtidens klimat gör de det för olika scenarier, för att kunna visa effekterna olika framtida halter av koldioxid i atmosfären väntas ha.

En temperaturökning på 2 till 3 grader fram till år 2100 (RCP 4.5) och 3 till 5 grader (RCP 8.5) används vanligen av forskare för att de tillsammans täcker in en stor variationsbredd när det kommer till framtidens klimat.

Siffrorna för det första scenariot visar en värld där världens koldioxidutsläpp når sin högsta punkt runt 2040 och sedan sjunker snabbt, vilket är i linje med politiska klimatlöften såsom Parisavtalet. Då väntas temperaturer öka med mellan två och tre grader fram till år 2100. 

Siffrorna för det andra scenariot visar hur det kan bli om utsläppen fortsätter att öka genom hela århundradet, utan tillkommande klimatpolitik. Då väntas temperaturer öka med tre till fem grader.

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-03-25 9:20
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.