29 November 2018
Tipsa: 073-094 57 58
Vy från den ena skorstenen norrut. I bilden syns även Kvarntorpshögen, något mindre än i nutid.
Så här kunde det se ut om man tittade neråt.
Två okända män som fotograferas på en närstående silobyggnad i närheten av skorstenarna

När Kvarntorp växte fram på 1940-talet

Känner ni till uttrycket "Det luktar Kvarntorp"? På 40-talet, under kriget, uppkom Kvarntorp där man började producera nödvändig olja och skifferoljeanläggningens svavelångor nådde långt, långt bort.

De stod två jättelika skorstenar på industriområdet i Kvarntorp. Vissa av er kanske minns dem väl? Men många vet nog heller inte ens om att de funnits.

Deras tillkomst går inte att berätta om utan att berätta om hur hela den enorma "Kvarntorpsindustrin" och samhället Kvarntorp tillkom i början av 40-talet.

Behövde producera vår egen olja

Allt startade med krigsutbrottet 1939. Det innebar att importen av olja till Sverige nästan helt upphörde. Man var tvungen att börja producera på egen hand till det svenska samhället och läget var akut.

I Kvarntorp undersöktes skiffern och man kom fram till att här fanns landets mest energirika bergart. Regeringen tillsatte 1940 en komitée för att undersöka möjligheterna om ett stort skifferoljeverk i Kvarntorp.

Det byggs för fullt i Kvarntorp! 

- Det var bara ett jordbrukslandskap på platsen innan, men fem gårdar inom området köptes upp och man började bygga, förklarar Mats Runering, kunnig inom området.

I januari 1941 bildades Svenska Skifferolje AB. Ett par månader senare började bygget av industrin, där skorstenarna skulle få sin plats. Redan året innan hade man börjat brytningsarbete i området för att ha tillräckligt med råvaror till starten.

Att skifferoljeverket skulle bli en betydande arbetsgivare stod klart tidigt. Om kommunen ville ha denna stora industri eller inte är oklart, man hade, hur som haver, ingen möjlighet att tacka nej.

Samhället Kvarntorp växte fram

Våren 1942 kom produktionen igång ordentligt, och hösten samma år byggdes den barackstad som senare skulle bli Kvarntorps samhälle. Invånarna var till stor andel nyanställda som jobbade i området.

En stor del var ungkarlar, närmare 40 procent. Men de flesta arbetarna på den nya arbetsplatsen kom pendlande från Kumla, Örebro eller närliggande gårdar.

Vy från en av skorstenarna på 40-talet. 

De som bodde i Kumla kunde åka tåg på Yxhultsbanan, vilken hade byggts ut för att klara de omfattande transporterna av material till och från anläggningen.

Vi skulle kunna berätta mer om samhället Kvarntorps utveckling, men återgår till industrin och de höga skorstenarna som byggdes till. Men varför?

- För att minska den negativa miljöpåverkan genom dels rökgasrening men framför allt genom att sprida ut utsläppen över ett större geografiskt område.

Lukten spreds långväga

- Genom skorstenenarna släppte företaget varje dygn ut 12 ton stoft som la sig som en smutsig slöja utomhus i vindriktningen. Utsläppet varje dygn av svaveldioxid motsvarade cirka 60 ton rent svavel. 

- Den tunga illaluktande skifferlukten spreds framför allt österut eftersom den förhärskande vindriktningen över närkeslätten är västlig.

-På grund av att skorstenarna kunde få upp utsläppen högre upp i lufthavet lärde sig människor så långt bort som i Västerås, Eskilstuna och emellanåt Stockholm vad uttrycket "ikväll luktar det Kvarntorp" betydde. 

Det är Mats Runering som ger förklaringen ovan. Runering har jobbat som kulturindent i Kumla kommun och skrivit en bok om Kvarntorps och Yxhults industrihistoria.

Han får benämnas som väldigt kunnig inom området.

Nödvändigt för att rädda närområdet

När de jättelika ugnar, som fanns att tillgå, värmt upp oljan kom den ut som ånga ur skorstenarna, delar av dess innehåll förvandlades då till svavelliknande ånga. Det var därför väldigt viktigt att få ut det så högt som möjligt.

- Annars hade närområdet förstörts totalt, konstaterar Runering.

Några år in på 1940-talet uppfördes den 102 meter höga skorsten som tog hand om rökgaserna från ugnarna. Dess 100 meter höga "skorstenskamrat" som vidarebefordrade rökgaserna från koksförbränningsverket uppfördes troligen några år senare.

Och den omtalade lukten, hur var den egentligen?

- Jag brukar säga att lukten var som en korsning mellan ruttet ägg och lukten från en sulfitfabrik präglad av en tung skifferlukt. Man kan också jämföra med de stinkbomber som olydiga gossar, åtminstone förr, brukade slänga på marknader.

- Lukten penetrerade även en del vattenbrunnar i omgivningarna och om ägarna då inte hade annan vattentillgång så fick de slå upp vatten i en tillbringare och sätta in i kylskåpet så blev det något lättare att dricka dagen därpå.

Efterfrågan minskade vid krigsslut

- Jag har läst en artikel om hur en till Kumla nyinflyttad familj, som inte kände till lukten från Kvarntorp, kräktes när de första gången kände lukten. Så småningom vande sig den familjen, liksom de flesta andra, vid lukten som de sedan mest förstrött konstaterade låg på vindmässigt emellanåt.

Innan köpet av marken var det bara jordbrukslandskap på platsen. 

- När svaveldioxid utsätts för fukt omvandlas den till någon slags svag svavelsyra, som säkert inte var hälsovådlig men som innebar att metallföremål rostade snabbare än de skulle ha gjort annars. Till exempel bilar och hängrännor. Även frukt som äpplen och plommon kunde få en beläggning.

Kriget tog slut 1945 och för Sveriges del betydde det att man kunde börja importera olja igen. Industrin i Kvarntorp fanns dock kvar i många år, bland annat av av beredskapskäl.

Men skorstenarna försvann med en smäll. Inte samtidigt dock utan den ena i början/mitten av 60-talet och den andra först i slutet av 70-talet.

Skorstenar behövdes inte längre

Ytongbolaget hade då tagit över området och anläggningen.

-  De sprängdes med omsorgsfullt apterade laddningar så att de skulle falla på avsedd plats. Jag tror så här: Jag utgår från att det var Ytongbolagen som då ansvarade för skorstenarna.

Nyfikna från SSAB (Svenska Skifferoljebolaget AB) på plats bevakar sprängning av en skorsten.

- Ytongbolagen behövde inte skorstenarna, som förmodligen behövde årlig tillsyn och kanske årligt underhåll. Kanske skorstenarna var i sådant skick att en mer utförlig renovering behövdes om de skulle vara kvar.

- Om man äger någonting som man inte har användning för och som måste underhållas och som inte utgör en omistlig del i en vacker miljö så är det rätt naturligt att man tar bort det,  i det här fallet skorstenarna, sade Mats Runering.

"Finns enorma pengar att hämta"

En annan farbror som har väldigt bra koll på Kvarntorp är Jan Johansson. Han jobbade som geolog i området och flyttade 1972 till Sköllersta från Nyköping.

- Produktionen av olja pågick in på 70-talet, men inte i lika stor omfattning som tidigare, konstaterar Jan, som för övrigt har Sveriges största fossilmuseum.

Nu för tiden utvinns ingen olja eller uran från Kvarntorp, även om många vill det.

- Det är enorma pengar som finns att hämta och många företag är redo att börja. Men det skulle såklart leda till stora miljöproblem, säger Jan Johansson.

Han anser att Kumla, som blev stad 1942, har Kvarntorp att tacka för mycket.

- Nu har det blivit återställt på ett bra sätt och det var väldigt många som kom hit på grund av jobb i Kvarntorp och rotade sig i området. Kumlas utveckling beror till stor del på Kvarntorp. Det är en skifferstad!

Lasse Bromander
Intressant Artikel om hur det var förr! Jag minns doften, det ska jag inte sticka under kjol med. Det doftade framtidshopp och driftighet! Och ser man på närområdet idag med alla vackra brott med bad och grillplatser, och fiske och glädje, så hoppas jag verkligen att kapitalisterna håller sina råttklor borta från högen och var de nu vill utvinna uran.
2017-05-25 9:49
Lasse Bromander
Intressant Artikel om hur det var förr! Jag minns doften, det ska jag inte sticka under kjol med. Det doftade framtidshopp och driftighet! Och ser man på närområdet idag med alla vackra brott med bad och grillplatser, och fiske och glädje, så hoppas jag verkligen att kapitalisterna håller sina råttklor borta från högen och var de nu vill utvinna uran.
2017-05-25 9:49
Kommentera

Skriv helst under eget namn. Håll dig till ämnet och håll en hyfsad ton. Visa respekt för andra som kommenterar och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Publicerad: 2017-05-24 17:56
Senaste nyheterna
Sandra Wallin: Blu-Ray: A Quiet Place
(2018-12-14)
Nytt program i Radiosydnärke
(2018-12-14)
Hallå där - Fredrik på ÄKTA ÖL
(2018-12-14)
Gissa Askersundbild - Vinn en bukett!
4
(2018-12-14)
Alternativ Jul med Verdandi
(2018-12-14)
USÖ-studie om prostatacancer
(2018-12-14)
Skönsjungande män lussade på Rådhuset
(2018-12-13)
Kyrkokören sjunger in julen
(2018-12-13)
Luciakröning i Askersund
(2018-12-12)
Tvingades köra ner i diket
(2018-12-12)
Vill ha skrotpremie för bilar
(2018-12-12)
Agnes Hall skrev bästa novellen
(2018-12-12)
Luciafiranden i Sydnärke
1
(2018-12-11)
Maktskiftet klart
2
(2018-12-11)
Bälte viktigt vid olyckor
(2018-12-11)
Sjöängens vårprogram
(2018-12-10)
Fotoklubben har korat sina mästare
(2018-12-10)
Kommunfullmäktige Askersund
(2018-12-10)
Surfning på Tåg i Bergslagen
2
(2018-12-10)
Barnen invigde solel-projekt
(2018-12-10)
Stöld av jacka och inbrottsförsök
(2018-12-10)
Kävestaelever visar konst
1
(2018-12-08)
Jennie spelar harpa (TV)
1
(2018-12-08)
Gissa Askersundbild - Vinn en bukett!
16
(2018-12-07)
Många väljer bort julskinka
23
(2018-12-07)
Kävestas musikhus växer (TV)
(2018-12-06)
Rapport från Kommunstyrelsen
(2018-12-06)
Politiskt maktskifte i Askersund
7
(2018-12-05)
Kommunalpensionärer julåt
(2018-12-05)
Insänt (S) om personalskydd
(2018-12-05)
Anders Björk: Vad heter vi?
(2018-12-04)
Manskören fyllde Sjöängen
(2018-12-04)
Bilinbrott och inbrottsförsök
(2018-12-03)
Jonna Eriksson är årets lucia
2
(2018-12-03)
Julkalender i Radiosydnärke
(2018-12-02)
Två till sjukhus efter krock
(2018-12-02)
Gissa Askersundbild - Vinn en bukett!
6
(2018-11-30)
“Julklappsföreställningen” Polarfararna
1
(2018-11-29)
Singelolycka vid Nydalen
(2018-11-29)
Olycka vid Hammarbron
(2018-11-29)
Lars Litzén: Katten, ett skadedjur
13
(2018-11-29)
Öppet slott på lördag
(2018-11-28)
Smitare i Askersund
(2018-11-28)
Alf Anneborg: Historien rullades ut
(2018-11-27)
Askersunds kommunchef slutar
(2018-11-27)
Brandlarm på Närlundaskolan
(2018-11-27)
Polis flyttar i Askersund
(2018-11-26)
Jubel för Niklas Strömstedt
(2018-11-26)
Julen knackar på i Kårberg
(2018-11-25)
Novembermys med Riksteaterföreningen
(2018-11-24)
Körde på vid torget och försvann
(2018-11-23)
Se föreställningen Polarfararna gratis
(2018-11-22)
Ulrik Jansson: Historiskt var ordet
(2018-11-22)
Julmarknad på gång
(2018-11-22)
Åke Holt underhöll SPF Seniorerna
(2018-11-22)
Hjul lossnade för bil under färd
(2018-11-21)
Årets Julklapp - Återanvända plagg
1
(2018-11-20)
Skratt och applåder för Närkesbergsrevyn
(2018-11-20)
De får makten i regionen
2
(2018-11-19)
Innebandy: Sydnärkederby i tvåan
(2018-11-19)
Annons:
Tidning
Senast kommenterat
Annons:
Tidning
Populärt ur arkivet
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.