Gå till innehåll
Sydnärke

Olle Widell tog med sin gamla studentmössa till Mallorca och hamnade i minoritet i den mäktiga damkören.

Olle från Askersund
vårsjöng på Mallorca

Publicerad: 11 May 2015 14:59

"Vintern rasat ut bland våra palmer..." kunde kören ha sjungit, noterar Askersundaren Olle Widell, som tog chansen att fira Valborg på Mallorca. Han lämnar en stämningsfull rapport från en svenskkoloni som håller på traditionerna.

Med fyrverkeriknallar ringande i öronen och korv och senapssmak i munnen har vi frusna åkt hemåt.

När erbjudandet att medverka i Svenska Kyrkans kör vid kyrkans valborgsmässofirande i Palma på Mallorca dök upp, var undertecknad inte sen att tacka ja.

Det bör nämnas att inbjudan inte berodde på framstående sångarmeriter, utan snarare på att en dotter ingår i kören. Den består av cirka tjugofem damer och två herrar. Till yttermera visso var den förstärkt av ”Voice”, en damkör från Mölndal. Herrsidan förstärktes även den med en före detta operasångare och en förstabas från Askersund.

Svårt göra sig hörda

Men mot denna förkrossande övermakt var det inte lätt för de manliga stämmorna att göra sig hörda. Det är som bekant, inte alltid så lätt att få tyst på en kvinna och här var det en omöjlighet. Men det var tur då de sjöng så vackert och rent att vi herrar ibland kom av oss.

Operasångaren, som aldrig förut sjungit vårsånger, letade i sina noter och förstabasen hade av och till svårt att hitta sin stämma i all skönsång. Vi sjöng traditionella vårsånger såsom ”Sköna Maj”, ”Vårvindar friska”, ”Majsång”.

I ”Vintern rasat ut bland våra fjällar” hade det passat bättre att sjunga ”……bland våra palmer”.

En sommarbrasa

Till firandet hör ju att man samlas och sjunger vid en brasa. Det sprakar och gnistrar och man blir varm på ena sidan och frusen på den andra. I Palma hade man plockat ihop en liten hög brännbart som tändes på under sången. Den syntes knappt och någon värme spred den inte, men det var knappast nödvändigt med tanke på rådande klimat.

Artikelförfattaren förbereder sitt framträdande.

Vårtalet hölls av en herre ur svenskkolonin som inte välkomnade våren utan istället sommaren. På Mallorca har ju våren redan kommit och gått i valborgsmässotid. Med inspiration från Falstaff Fakirs texter blev det ett humoristiskt tal med och utan rim. Det avslutades med ett fyrfaldigt leve både för den flyktande våren och den annalkande sommaren.

Bara en behövde blotta sin hjässa, de vita mössorna voro inte fler.

Efter att våren sålunda motats bort och sommaren hälsats välkommen avtackades körens kvinnliga dirigent. Kvällen avslutades med mat, vin och mingel. Med skönsång ringande i öronen och smaken av grillat kött och vin i munnen begav vi oss svettiga hemåt.

Små kolonier där och här

Svenskar i utlandet tyr sig gärna till varandra. Det bildas små kolonier där man träffas och värnar om sina traditioner. Det blir en oas och en samhörighetskänsla mitt i det lite främmande.

Så var det på Mallorca och det är kanske inte så konstigt att nyinflyttade här i landet har samma känsla och vill slå vakt om sina traditioner. Ensam är inte stark i utlandet.

Annons

Nyheter