09 December 2019
Tipsa: 070-508 44 84

AI-forskare till vetenskapspub

Dags för vetenskapspub i Fjugesta!Dags för vetenskapspub i Fjugesta!

Nu på onsdag 29 maj, med start kl. 19, kommer forskaren Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, på besök till Fjugesta och Sparbanksbörsen. Hon kommer att berätta mer artificiell intelligens och hur det fungerar: kan man få en maskin att bete sig som en människa eller få en dator att programmera sig själv?

Amy Loutfi är professor i informationsteknologi på Örebro Universitet och forskar om intelligenta sensorsystem och hur de fungerar i olika miljöer och tillsammans med människor.

Undersöker sampspelet

Hennes forskning handlar om hur vi med hjälp av artificiell intelligens kan analysera information som olika tekniska lösningar producerar – och göra den användbar.

Amy är intresserad av hur människor och maskiner samspelar. Hon undersöker hur robotar och människor fungerar tillsammans och om sensorer kan användas för att beskriva kvaliteten på interaktionen.

Tog emot medalj

Amy Loutfi har i sin forskning studerat flera olika applikationer där sensorsystem arbetar i nära samarbete med människor. Hon arbetar oftast med människor i deras hem men även i andra miljöer.

Tidigare i vår fick hon ta emot Handelskammaren Mälardalens förtjänstmedalj för sitt arbete med att förena akademi och näringsliv.

AI-professorn Amy Loutfi.
Mer om AI

Men vad är då egentligen AI? Amy Loutfis kollega och medlemmen i Lekebergs Revysällskap, professor Dag Stranneby, bidrar med ”förhandsinfo”. 

– Enkelt uttryckt kan man säga att AI går ut på att få en maskin (läs dator) att bete sig som en människa, säger Dag.

Vari ligger då de stora skillnaderna? Jo, en människa lär sig själv (adaption) genom exempel, och behöver inte programmeras i detalj. En människa kan generalisera, resonera och anpassa sig, och därmed klara oväntade situationer utan att gå i "baklås".

Har lång historia

Dag Stranneby utvecklar i en längre text om AI:s historia och utveckling.

"Under årens lopp har AI inneburit lite olika saker, beroende på den tekniska utvecklingsnivån. De första rötterna går tillbaka till 1943, då forskarna Warren McCulloch och Walter Pitts undersökte "neuro-logical networks", ett sätt att beskriva hur processer i hjärnan kan uttryckas med matematik.

Detta följdes sedan av Perceptronen, en grov matematisk modell av en hjärncell, som togs fram av Frank Rosenblatt 1958. Genom att koppla samman stora mängder Perceptroner i artificiella neurala nätverk (ANN), kunde man simulera enkla, hjärnliknande funktioner ("elektronhjärna")."

I mitten av 1950-talet kom AI-forskningen igång i större skala, vi började få datorer som kunde prata engelska, läsa handskriven text (OCR) och bevisa logiska teorier. Det byggdes upp laboratorier i hela världen, och bland annat Department of Defence (DoD) i USA sponsrade forskningen stort.

Ledande forskare antydde att "maskiner kommer att ha förmågan, inom 20 år, att göra allt arbete som en människa kan göra." Tyvärr hade de fel, och 1975 sinade forskningsanslagen. Den första "AI-vintern" inträdde."

Tillbaka på 80-talet

"I början av 1980-talet kom AI upp i ljuset igen i samband med "expertsystemen". Ett sådant beslutstödssystem kan ses som en stor databas, där många mänskliga experters kunskap kan lagras och sökas. I till exempel ett medicinskt diagnoshjälpmedel, kan systemet föreslå troliga sjukdomar, om man matar in patientens symptom.

Bedömningen bygger då inte på bara en läkares erfarenheter, utan många läkares. Begreppet expertsystem används inte längre, men sådana system är ofta inbyggda i andra system. Rättstavningskontrollen i många ordbehandlare (till exempel Microsoft Word) är ett exempel. År 1987 tappade anslagsgivarna åter intresset för AI, och den andra "AI-vintern" var ett faktum."

Ökad datorkraft

"Under slutet av 1990-talet och början av 2000 blev AI återigen intressant. Det berodde på ökad datorkraft, och att man specialiserade sig på specifika problemområden: Logistik, medicinsk diagnos, data mining etc. År 1997 vann en schackspelade dator, Deep Blue, över världsmästaren i schack, Gary Kasparov.

Speciellt intressant blev det sedan när man "kopplade ihop" AI med olika typer av maskiner och robotar. År 2005 körde en robot en bil 130 mil i öknen, och 2007 körde en bil självständigt 55 mil i stadsmiljö. Nu finns många olika projekt igång som testar självkörande bilar och bussar i vanlig trafikmiljö. De juridiska problemen verkar vara svårare än de tekniska för tillfället."

Läget just nu

"I dag har AI ett gynnsammare läge än någonsin, mycket snabba och kraftfulla datorer, samt stora mängder data (Big Data) att träna systemen med. Idag är innebegreppen "machine learning" (maskininlärning), och "Deep learning" (djupinlärning). Båda bygger att systemen programmerar sig själva med hjälp av exempel.

Det används till exempel för bildanalys, datorseende, språkbehandling och ljudigenkänning, och för att hitta strukturer och samband i stora datamängder.

AI kan bland annat användas för att kontrollera om din bokföring är rimlig, räkna ut smartaste rutten till Djakrata via New York på lördag, eller att prata/chatta med dig i en kundtjänst, utan att du märker att det inte är en människa.

Det finns ett klassiskt test, Turingtestet (efter matematikern Alan Turing, 1950). Det går ut på att om en människa konverserar (text eller tal) med en maskin, och inte kan avgöra om det är en maskin eller en människa, så uppfyller maskinen kriteriet för mänsklig intelligens. Då har vi AI."

Tid och plats

Vetenskapspuben är alltså nu på onsdag den 29 maj kl 19.  Fri entré och öppen bar som vanligt.

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2019-05-27 10:18
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.