12 Augusti 2019
Tipsa: 070-508 44 84

AI-forskare till vetenskapspub

Dags för vetenskapspub i Fjugesta!Dags för vetenskapspub i Fjugesta!

Nu på onsdag 29 maj, med start kl. 19, kommer forskaren Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, på besök till Fjugesta och Sparbanksbörsen. Hon kommer att berätta mer artificiell intelligens och hur det fungerar: kan man få en maskin att bete sig som en människa eller få en dator att programmera sig själv?

Amy Loutfi är professor i informationsteknologi på Örebro Universitet och forskar om intelligenta sensorsystem och hur de fungerar i olika miljöer och tillsammans med människor.

Undersöker sampspelet

Hennes forskning handlar om hur vi med hjälp av artificiell intelligens kan analysera information som olika tekniska lösningar producerar – och göra den användbar.

Amy är intresserad av hur människor och maskiner samspelar. Hon undersöker hur robotar och människor fungerar tillsammans och om sensorer kan användas för att beskriva kvaliteten på interaktionen.

Tog emot medalj

Amy Loutfi har i sin forskning studerat flera olika applikationer där sensorsystem arbetar i nära samarbete med människor. Hon arbetar oftast med människor i deras hem men även i andra miljöer.

Tidigare i vår fick hon ta emot Handelskammaren Mälardalens förtjänstmedalj för sitt arbete med att förena akademi och näringsliv.

AI-professorn Amy Loutfi.
Mer om AI

Men vad är då egentligen AI? Amy Loutfis kollega och medlemmen i Lekebergs Revysällskap, professor Dag Stranneby, bidrar med ”förhandsinfo”. 

– Enkelt uttryckt kan man säga att AI går ut på att få en maskin (läs dator) att bete sig som en människa, säger Dag.

Vari ligger då de stora skillnaderna? Jo, en människa lär sig själv (adaption) genom exempel, och behöver inte programmeras i detalj. En människa kan generalisera, resonera och anpassa sig, och därmed klara oväntade situationer utan att gå i "baklås".

Har lång historia

Dag Stranneby utvecklar i en längre text om AI:s historia och utveckling.

"Under årens lopp har AI inneburit lite olika saker, beroende på den tekniska utvecklingsnivån. De första rötterna går tillbaka till 1943, då forskarna Warren McCulloch och Walter Pitts undersökte "neuro-logical networks", ett sätt att beskriva hur processer i hjärnan kan uttryckas med matematik.

Detta följdes sedan av Perceptronen, en grov matematisk modell av en hjärncell, som togs fram av Frank Rosenblatt 1958. Genom att koppla samman stora mängder Perceptroner i artificiella neurala nätverk (ANN), kunde man simulera enkla, hjärnliknande funktioner ("elektronhjärna")."

I mitten av 1950-talet kom AI-forskningen igång i större skala, vi började få datorer som kunde prata engelska, läsa handskriven text (OCR) och bevisa logiska teorier. Det byggdes upp laboratorier i hela världen, och bland annat Department of Defence (DoD) i USA sponsrade forskningen stort.

Ledande forskare antydde att "maskiner kommer att ha förmågan, inom 20 år, att göra allt arbete som en människa kan göra." Tyvärr hade de fel, och 1975 sinade forskningsanslagen. Den första "AI-vintern" inträdde."

Tillbaka på 80-talet

"I början av 1980-talet kom AI upp i ljuset igen i samband med "expertsystemen". Ett sådant beslutstödssystem kan ses som en stor databas, där många mänskliga experters kunskap kan lagras och sökas. I till exempel ett medicinskt diagnoshjälpmedel, kan systemet föreslå troliga sjukdomar, om man matar in patientens symptom.

Bedömningen bygger då inte på bara en läkares erfarenheter, utan många läkares. Begreppet expertsystem används inte längre, men sådana system är ofta inbyggda i andra system. Rättstavningskontrollen i många ordbehandlare (till exempel Microsoft Word) är ett exempel. År 1987 tappade anslagsgivarna åter intresset för AI, och den andra "AI-vintern" var ett faktum."

Ökad datorkraft

"Under slutet av 1990-talet och början av 2000 blev AI återigen intressant. Det berodde på ökad datorkraft, och att man specialiserade sig på specifika problemområden: Logistik, medicinsk diagnos, data mining etc. År 1997 vann en schackspelade dator, Deep Blue, över världsmästaren i schack, Gary Kasparov.

Speciellt intressant blev det sedan när man "kopplade ihop" AI med olika typer av maskiner och robotar. År 2005 körde en robot en bil 130 mil i öknen, och 2007 körde en bil självständigt 55 mil i stadsmiljö. Nu finns många olika projekt igång som testar självkörande bilar och bussar i vanlig trafikmiljö. De juridiska problemen verkar vara svårare än de tekniska för tillfället."

Läget just nu

"I dag har AI ett gynnsammare läge än någonsin, mycket snabba och kraftfulla datorer, samt stora mängder data (Big Data) att träna systemen med. Idag är innebegreppen "machine learning" (maskininlärning), och "Deep learning" (djupinlärning). Båda bygger att systemen programmerar sig själva med hjälp av exempel.

Det används till exempel för bildanalys, datorseende, språkbehandling och ljudigenkänning, och för att hitta strukturer och samband i stora datamängder.

AI kan bland annat användas för att kontrollera om din bokföring är rimlig, räkna ut smartaste rutten till Djakrata via New York på lördag, eller att prata/chatta med dig i en kundtjänst, utan att du märker att det inte är en människa.

Det finns ett klassiskt test, Turingtestet (efter matematikern Alan Turing, 1950). Det går ut på att om en människa konverserar (text eller tal) med en maskin, och inte kan avgöra om det är en maskin eller en människa, så uppfyller maskinen kriteriet för mänsklig intelligens. Då har vi AI."

Tid och plats

Vetenskapspuben är alltså nu på onsdag den 29 maj kl 19.  Fri entré och öppen bar som vanligt.

Kommentera

Skriv helst under eget namn. Håll dig till ämnet och håll en hyfsad ton. Visa respekt för andra som kommenterar och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

På lördag är det dags för Augustimuller. Ett arrangemang som pågår från morgon till kväll i Fjugesta. Foto: Per Nilsson
Knafver är en folkmusikgrupp som spelar både gammal folkmusik och moderna melodier. På söndag framträder Peter Behr och Hans-Peter Åblad på Snarve kaplansgård i Edsberg. Foto Privat
Matilda Lundgren på Princeze Gold tävlar för Kumla ridklubb under Ryttarkamraternas stora tävling på Örsta kulle.Foto: Per Larsson
Publicerad: 2019-05-27 10:18
Senaste nyheterna
Speedway: Vinst i avbruten match
1
(2019-08-20)
Vattenläcka i centrala Hallsberg
(2019-08-20)
Allévux startar svetsutbildning
(2019-08-19)
Speedway: Laget mot Masarna
(2019-08-18)
Fotboll: Hallsberg vann igen
(2019-08-17)
Zumba vid hembygdsgård
(2019-08-17)
SKPF:s pensionärer på resa
1
(2019-08-16)
Hallå där - Volvos restaurang
(2019-08-16)
Inbrott och inbrottförsök i Hjortkvarn
(2019-08-16)
Brand i Pålsbodas kiosk
(2019-08-16)
Pedagoger i Hallsberg prisade
1
(2019-08-15)
Anders Björk: Tveksamt om Indianerna går längre än kvartsfinal
2
(2019-08-14)
Speedway: Ny storförlust borta
(2019-08-13)
Följ Indianerna här LIVE!
(2019-08-13)
Radio 94,3 med frestelser
(2019-08-12)
MODELLFLYG; Emil tog VM-silver
(2019-08-11)
Fotboll: Sköllerstadamer föll
(2019-08-11)
Lovande kräftfiske igång
(2019-08-10)
Fotboll: Klar damseger
(2019-08-10)
Fotboll: IFK Hallsberg vann 5-0
(2019-08-09)
Speedway: Indianerna vann 46-44
2
(2019-08-06)
Kräftfiskepremiär i Tisaren
(2019-08-05)
Förstörde barnens lekplats
(2019-08-04)
Sprang och sköt hem VM-medaljer
(2019-08-04)
Traktorälskarna samlades
(2019-08-04)
Unga sprang Tiomila
(2019-08-03)
Alf Anneborg: Gubbar på ny historieresa
1
(2019-08-02)
Anders Björk: Slaget vid Poltava
1
(2019-08-01)
Julmusten redan här
1
(2019-08-01)
Speedway: Lyssna, tippa och vinn!
(2019-07-30)
Karl-Gustaf Mattsson: Jag tror på Gud
3
(2019-07-28)
O-RINGEN: Lars-Åke totalvinnare
1
(2019-07-27)
INSÄNT: Öppna Moderater om Pride
1
(2019-07-27)
O-RINGEN: Etta på födelsedagen
1
(2019-07-27)
Hallsbergare hade tur i spel
(2019-07-26)
BILDSPECIAL: sommarfars i Hallsberg
(2019-07-26)
O-RINGEN: Julia etappsegrare
(2019-07-26)
O-RINGEN: Tisartjejer imponerade
(2019-07-25)
Vretstorps byalag jubilerar
1
(2019-07-25)
Inbrottsförsök vid restauranger
(2019-07-24)
O-RINGEN: Lars-Åke återvinnare
(2019-07-23)
O-RINGEN: Två etappsegrar för Tisaren
(2019-07-22)
KD svarar Svärd om mångkultur
3
(2019-07-22)
Bågskytte: Två guld vid Senior-SM
(2019-07-22)
Levande hembygdsgård i Viby
(2019-07-21)
RIDSPORT: Ponnyn har egen vilja
1
(2019-07-20)
Insänt om mångkultur i samhället
19
(2019-07-18)
Farlig gräsklippning
(2019-07-18)
Västgötar rullade in
(2019-07-18)
Dömd för brevöppning
(2019-07-17)
Snart dags för O-Ringen
(2019-07-17)
Förskolan Vibytorp firar tio år
(2019-07-16)
Framgångar för bågskyttar
(2019-07-15)
PADEL: Hall redo för premiär
4
(2019-07-15)
Festival för biologisk mångfald
(2019-07-12)
Anders Björk: Hur är det med gud?
(2019-07-12)
Sandra Wallin: En ohyggligt tråkig skräckis
(2019-07-11)
Hallsberg “växlar upp” vecka 35
(2019-07-11)
Svårt släppa jobbet på semester
(2019-07-11)
Bestulen i Vrestorp
(2019-07-11)
Annons:
Tidning
Senast kommenterat
Annons:
Tidning
Populärt ur arkivet
Bloggat
Sydnärke
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.