Det är knökfullt på landets häkten och fängelser. I höstas gick Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg ut med ett inriktningsbeslut om ny- eller tillbyggnation på 13 orter i landet fram till år 2029 för att skapa fler platser.

För Kumlaanstaltens del är planen att gamla H-huset rivs för ett nybygge med 60 platser.

Efter att Kriminalvården centralt inventerat lokalbehovet hamnade dock Kumla långt bak i listan därför att myndigheten såg ett större akut behov i andra delar av landet.

Prioriteringen besvikelse

Kenneth Gustafsson har flera argument för ett snart nybygge av H-huset.

- Vi placerades i grupp 3, den med lägst prio, och det blev en besvikelse för oss, säger anstaltschefen Kenneth Gustafsson. Det skulle betyda att det kan ta tio år innan vi är igång i nya huset, och det är alldeles för lång tid. Men vi ger oss inte så lätt. Nu lobbar vi för att H-huset antingen körs utanför de här grupperna eller att man helt enkelt prioriterar upp oss.

Han har goda förhoppningar om att bygget snabbas upp. Två skäl talar för det, menar Gustafsson.

- Platssituationen har förvärrats under vintern. I januari fördubblade vi utredningstakten på Riksmottagningen, men det bara vällde in nya intagna. Och dessutom är Specialfastigheter som äger byggnaderna måna om att bygget av det nya huset kommer igång.

Husägaren bekostar rivning

Specialfastigheter vill börja riva H-huset redan i april, och förhandling pågår med Kriminalvården. Huset har stått avvecklat sedan 2012, och hyresintäkterna från Kriminalvården är sedan flera år lika med noll.

Rivningsentreprenör har besökt H-huset, och de gör bedömningen att en rivning kommer att pågå året ut, enligt Kenneth Gustafsson.

-  Kommer rivningen snart igång är det möjligt att påbörja en byggstart av nya H-huset efter nyår. Rivningen bekostas av Specialfastigheter, det är alltså inget som faller på Kriminalvårdens budget. Från vår sida kan vi bekosta ett staket som skärmar av mellan H- och G-avdelningen och sedan ställa upp med byggvakter, säger Kenneth Gustafsson.

De nybyggnationer som Kriminalvården vill göra runt om i landet under en tioårsperiod är dock ännu inte finansierade. Dessutom står myndigheten inför ett sparbeting. Men faktum kvarstår; platsbristen på häkten och anstalter är stor.

Nära maxgräns
på anstalten

Beläggningen är i dagsläget 96–97 procent, alltså farligt nära maxgränsen. 
Totalt finns 402 intagna, av 420 möjliga platser. 
Situationen är i princip densamma på alla landets häkten och anstalter.
För att komma tillrätta med platsbristen diskuterar Kriminalvården även en dubbelbeläggning av vissa celler som är tio kvadratmeter. För Kumla kan en del av platserna på husen R- T- och S få två man i varje cell. S, liksom det tillfälligt nedlagda Klostret som idag upplåter platser för Riksmottagningen.
Men med dubbelbeläggning följer andra problem. Personalen måste utökas, och det ställs högre krav på ventilationen.