Gå till innehåll
Kumla

Utan datorn stannar hemtjänsten. Maj Pettersson kan se alla arbetsscheman på skärmen. Varje olikfärgad bit är en människa som ska ha hjälp.

Datasystemet som
styr hemtjänsten

Publicerad: 15 July 2017 16:50

Hemtjänsten liknar en orkester som ska spela en massa noter på rätt ställe, rätt minut dygnet om. Planeringen sker i ett komplicerat datasystem där brukarnas behov ska passa personalens arbetstider.

Det är en kollektiv arbetsorkester som spelar dygnet runt, året runt. Ett nytt stycke varje dag men i ungefär samma tonart.

Det börjar med att kommunens biståndshandläggare tar ställning till den sökandes behov av hjälp.

- Vi träffas alltid i deras hem, berättar handläggaren Jennifer Otterström. Utgångspunkten är att de ska ha en skälig levnadsnivå, en personlig omsorg.

Vad som är skälig levnadsstandard enligt socialtjänstlagen kan och bör diskuteras. Pensionärsorganisationerna anser att begreppet "skälig" kan tolkas för snålt och vill att det ska ersättas med "god levnadsstandard".

Hjälpbehoven kan handla om personlig hygien (dusch, toalettbesök), måltidsstöd (komma med matlåda, värma maten), tvätt och städ, ge mediciner och annan fysisk vård. hjälpa sängliggande eller rullstolsbundna. Ofta handlar det helt enkelt om regelbunden tillsyn för den som är orolig vilket kan ske med besök, telefon och numera även med en kamera i hemmet.

- De tror sig inte klara av saker och ibland försöker vi övertyga dem om att det kanske ändå går, men vi tvingar aldrig och ger väldigt sällan avslag, säger Jennifer Otterström.

Det tillhör rutinen för Paulo Boskär att kolla och rapportera arbetsmeddelanden i datorn på personalrummet.

En detaljerad vård- och omsorgsplan formuleras om vad som ska göras och när, ett slags avtal mellan brukaren och hemtjänsten, där två kontaktpersoner utses för brukaren.

- De ska känna sig delaktiga, vara med på noterna, säger Paulo Boskär, undersköterska i citygruppen, som Kumlanytt följer.  Han bläddrar i en pärm  med dessa genomförandeplaner. Han läser in sig på dem han ska besöka under kvällen men inte känner.

- De har alla sin historia och ska inte behöva berätta den om igen.

Pärmar och papper i all ära,  han loggar även in för att kolla meddelanden i ett stort datasystem.

Digitalisering genomsyrar verksamheten - det är numera dataplanerad skötsel av medborgare som aldrig knappat på en dator. Men utvecklingen går snabbt - om tio år sitter kanske vårdtagaren hemma och följer i mobilen undersköterskans väg till porten via gps.

För att brukarens genomförandeplan ska bli verklighet måste  åtgärderna in i  dagsplaneringen. Det är nu som kompositionen växer fram, det levande pusslet läggs.

Inne hos teamledaren Maj Petterssons är dataskärmen full med långa band där varje olikfärgad bit står för en människa i Kumla som ska ha hjälp vid ett visst klockslag. Maj skrollar, banden flimrar, tusentals noter om dygnet ska spelas av orkestern.

Vem ska göra vad?  Brukarbehoven ska matchas mot personalens arbetstider och nu är det så att personalen sex veckor i stöten (och ännu längre för sommaren) själv planerar sin tid på jobbet.

Det är dock en frihet med tydliga begränsningar. De måste förstås göra de timmar de är anställda för. Flera villkor finns: De måste göra åtta helgpass (dag eller kväll) under  sexveckorsperioden. Minst sex kvällspass under vardagar.

13-14 fridagar ska ingå i perioden. Friheten att önska ledighet viss tid finns men om inte önskeplaneringen klaffar för att täcka behoven måste de jämka.

Carolin Öberg Roos jämkar sin grupps önskemål om arbetstider.

- Det brukar funka, säger Carolin Öberg Roos, undersköterska i Kvantumgruppen och dess frivilliga "superuser". Hon disponerar några dagar var sjätte vecka för att samordna gruppens arbetstider.

Önskefasen går över till en "diff-fas". Carolin visar på datorn hur en röd linje, kallas grafen, skär genom ett grått fält. Linjen står för brukarnas inmatade tidsbehov, det gråa är personalens tider. Vissa dagar är personalen för många och fältet gör en puckel över linjen, ibland för få och ett vitt fält uppstår under linjen. Carolins uppdrag är att jämna ut det hela.

- Vi ska täcka grafen, säger hon.

Personalens arbetstider och brukarnas hjälptider sätts ihop till vad som i orkestersammanhang skulle kallas partitur. Här heter det Procapita, en digital plattform med flera grenar, en heter Laps Care. Det är datapaket som sålts till många svenska kommuner av det finska jätteföretaget Tieto. Första kvartalet i år ökade Tieto omsättningen med 6,8 procent.

Planerarna är nu nyckelpersoner. Jag ser hur de sitter fem i samma rum intensivt koncentrerade på sina skärmar. De ska lägga klart det dagliga pusslet med tider. Det är en lång rad faktorer att ta hänsyn till - exakta klockslag för mediciner, samordning med sjuksköterskor och arbetsterapeuter, körtider och raster,  såromläggning, benlindning och lyft. Mat och tvätt och kanske besök av en frisör.

Lyckliga dagar, förhoppningsvis de flesta, får de ihop det  fint, andra dagar - i vintras kom de på rad - saknas så mycket personal att paniken kan stå på lur.

Nästa avsnitt: "Jag förstår inte stressen"

Annons

kumla