20 April 2019
Tipsa: 073-094 57 58
Moa Kärnstrand tillsamman med sin kollega Tobias Andersson Åkerlund ute på reportage. Pressfoto: Tobias Andersson Åkerlund

Avslöjade klädindustrins smutsiga baksida

Under tisdagskvällen 13 mars var det återigen dags för föreläsning på biblioteket. Temat denna gång kretsade kring ”Modeslavar” och föreläste gjorde journalisten Moa Kärnstrand som skrivit en bok under samma namn med kollegan Tobias Andersson Åkerblom.

Endast ett femtontal personer dök upp på föreläsningen vilket kan sägas vara synd på ett så viktigt och engagerande ämne. Åhörarna som tagit sig till Magasinet fick dock en fascinerande och, får man lov att säga, deprimerande inblick i snabbtillverkat mode. 

Moa Kärnblads och Tobias Andersson Åkerlunds bok "Modeslavar."
Gav ut bok

Boken ”Modeslavar” gavs ut under 2016 och handlar om klädindustrins smutsiga baksida. I den följer journalisterna Moa och Tobias de svenska klädföretagen från efterkrigstidens Borås till de nya låglöneländerna i Asien.

Boken blev varmt mottagen av kritiker och vann Guldspaden 2017 samt Natur & Kulturs Debattbokspris 2017.

I efterdyningarna av boken har Moa varit ute på föreläsningar och medverkat åtskilliga gånger i både radio och tv. 

– Det är oerhört billigt att köpa kläder idag. Vårt reportage började med att vi gick runt i butikerna och tittade på klädernas priser och undrade hur det kunde vara så billigt,  berättade Moa.

Köper mycket kläder

Priset för varor och tjänster i Sverige har gått stadigt uppåt men tvärtom är det för kläder. Ett plagg som på 80-talet kostade 80 kronor får man idag betala 60 kronor för. Idag köper svenskarna  drygt 13,1 kilo textilier per person och år. Det är hisnande siffror när man tänker efter. 

– På 1950- och 60-talet var klädindustrin i Borås stor. Där jobbade många migrantarbetare från Finland som ju hade det tufft då. När vi pratade med migrantarbetarna berättade de om en arbetssituation som faktiskt påminner om den som finns idag, förklarade Moa.

Här snackar vi alltså dålig arbetsmiljö, låga löner och långa arbetsdagar. Precis så som det ser ut ibland annat Burma och Bangladesh, fast än värre. Lokalerna är urusla och kommer ofta med stora brister, ibland livsfarliga sådana.

Bidrar till föroreningar

– I Kina är en sjättedel av jordbruksmarken förorenad av tungmetaller, mycket från klädindustrin. Man är på gränsen till en miljökollaps, sa Moa och visade en bild på en flod som färgats djupt blå av indigo, ämnet man använder när man färgar jeans.

– Till 250 kilo läder använder man 500 kilo kemikalier och 50 000 liter avloppsvatten. Men det finns ingen avloppsrening, allt rinner ut i naturen och tar död på biologin, berättade Moa och passade samtidigt på att visa en film inifrån en garveri - platsen där man behandlar skinn.

Här arbetar man utan skyddskläder i ett garveri i Bangladesh, stående upp till knäna i kemikalier. Foto: Daniel Lanteigne (CC enligt BY-NC-ND)

I filmerna visas arbetarna ta itu med sina uppgifter utan skyddskläder, gummistövlar eller handskar. De vadar i farliga kemikalier oskyddade och så ser verkligheten ut på de flesta ställen. Arbetarna vet inte att skydd behövs och arbetsgivarna har ingen som kontrollerar reglerna. 

– Det här är ett stort problem. I Indien visade en undersökning att nio av tio arbetare i dessa miljöer dör innan de hinner fylla 50.

Olyckor vanliga

Industriolyckor finns det gott om. Mellan åren 2006-2013 dog 600 arbetare i klädindustrin. Det var innan den fasliga olyckan i Bangladesh år 2013 där en fabriksbyggnad rasade samman. Åtta våningsplan grusades sönder och 1 138 människor dog. 2 500 personer skadades. 

Efter det skrev vissa klädföretag på ett juridiskt bindande dokument, det så kallade ”Accord”, där man förband sig till att se till att arbetsplatserna var trygga om det skulle ske en ny olycka. 

– Man skickar ut inspektörer till fabrikerna för att kolla säkerheten. De hittade både större och mindre fel i så gott som varje fabrik. År 2016 var inte ens hälften av dem åtgärdade, avslöjade Moa och påpekade att där ingick även svenska klädföretags anlitade fabriker.

Tjänar miljarder

Klädindustrin omsätter mycket pengar, det råder det ingen tvekan om. Den globala klädindustrin drar in runt 27 000 miljarder kronor om året - det är 2% av världens BNP. Svenska H&M omsätter mer pengar än Kambodjas BNP. Ändå vill man inte göra något åt de dåliga lönerna och usla arbetsförhållanden.

– Företagen brukar ursäkta sig med att det skulle skapa kaos i lokalsamhället, att de inte bara kan gå in och höja löner för då skulle alla börja slåss om jobben, kommenterade Moa.

Reallöneökningen är 30 kronor på 30 år. Arbetarna bor ofta i slummer med plåtväggar och bara ett rum, utan rinnande vatten och ofta utan el. Det är det man har råd med som två vuxna arbetare i textilindustrin. Barnen skickas ofta iväg till släktingar för att man inte har tid att se efter dem. Arbetsdagarna är långa, runt 12 timmar eller mer.

Svenskarna gillar att köpa kläder, hela 13,1 kilo om året. Foto: Counselling/Pixabay (CC0)
Testade höjd lön

Några som ville testa att höja lönen var det svenska klädföretaget Nudie. De ordnade fram siffror i samarbete med arbetarna i en fabrik i Indien och kom överens om en högre lön. 

– Forskare i Göteborg hörde talas om experimentet och kollade upp det i efterhand. Det blev inget kaos eller några slagsmål. Den högre lönen räckte till en extra månadslön på ett år. Pengarna gick framförallt till yngre släktingar och deras utbildning, sa Moa.

Sedan  hon om H&M-fabriken i Burma där hon stötte 14-åringar som jobbade från 08 på morgonen till 20 på kvällen. Barnarbete enligt FN:s konventioner.  H&M lovade förbättringar. 

När Moa kom tillbaka något år senare var minimumlönen visserligen höjd men så också arbetstiden. Nu arbetade man från klockan 07-´till 20, ibland till 22, utan lediga dagar. 

Går att förbättra

Hur ser vägarna då ut framåt? Enligt Moa finns det vissa saker man kan göra för att förbättra klädindustrin. 

– Genom att tänka långsiktig konsumtion hjälper man till att minska prispressen. Man röstar med sin plånbok, man kanske kan tänka på att köpa mer etiskt hållbara kläder och inte snabbmode.

Att företagen blir mer transparenta med vad de gör, att länder sätter press på att utreda miljöbrott och hårdare krav på företagen ser Moa som andra viktiga punkter. Liksom att FN:s riktlinjer för företagande och mänskliga rättigheter blir bindande. 

Finns ljusning

Undertecknad passade på att fråga hur Moa uppfattat konsumenternas inställning till det hela och hon tyckte sig se en liten ljusning.

– Hos yngre människor kan jag se två uppdelningar. De ena tänker inte så mycket på var kläderna kommer ifrån eller hur de framställs medan andra är oerhört medvetna om problemet och handlar därefter. Många äldre kommer ofta fram till mig efter föreläsningar och berättar om sina medvetna barnbarn, om hur de engagerar sig, och det är roligt att höra.

Kommentera

Skriv helst under eget namn. Håll dig till ämnet och håll en hyfsad ton. Visa respekt för andra som kommenterar och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Att syskonförtur tillämpas före relativ närhet i antagningsprocessen till förskoleklass vänder sig föräldrar mot. Foto: Anders Björk
Gänget som fanns på plats första arbetsdagen i Kumla för Apotek Hjärtat. Man vill dock anställa fler. Foto: Anders Björk
Publicerad: 2018-03-13 21:26
Senaste nyheterna
Fotboll: Yxhult tog första trean
(2019-04-18)
Fotboll: IFK föll mot Adolfsberg
(2019-04-18)
Valborg firas i Sjöparken
(2019-04-18)
Hade inte åldern inne
(2019-04-18)
Veckans bilder: Ungdomsgård 70-tal
1
(2019-04-18)
SPF firade 40 med underhållning
(2019-04-18)
Flera fordon i olycka på E20
(2019-04-17)
Snart ska muren stöttas
1
(2019-04-17)
Slutade på privata förskolan
39
(2019-04-17)
Lekpark vandaliserad igen
9
(2019-04-17)
Ingen tågtrafik fyra dygn
(2019-04-16)
Stationsbilder från förr
(2019-04-16)
Anders Björk: ÖSK åker ur
(2019-04-16)
MOTION. Inför Kumla Stadslopp
(2019-04-16)
Dömd för bokföringsbrott
(2019-04-16)
Brand vid garage ej naturlig
1
(2019-04-16)
BOXNING: Läger och tävling i Kumla
(2019-04-16)
Gissa Kumlabilden - Vinn en bukett!
7
(2019-04-15)
Årsmöte för PRO-distriktet
(2019-04-15)
Garagelänga brann i centrala Kumla
1
(2019-04-15)
Fotboll: Tung premiär för KBK
(2019-04-15)
Stölder på apotek
(2019-04-15)
Föräldrar vänder sig mot beslut
1
(2019-04-14)
Fotboll: Division 3 hade premiär
2
(2019-04-13)
Aktuell trafikskylt
(2019-04-13)
Förskoleklass i Haga fylld
4
(2019-04-12)
Blomsteraffär öppnade i Kumla
4
(2019-04-12)
Hallå där - I bowlinghallen
1
(2019-04-12)
SPF i Kumla firar 40 år
(2019-04-12)
Är din hund drabbad av allergi?
(2019-04-12)
Nytt apotek öppnade i Kumla
12
(2019-04-11)
Fotboll: Albin i dubbla roller för IFK
4
(2019-04-11)
Veckans bild - Bokhandel slutet 80-tal
1
(2019-04-11)
Vårbudget med mindre förändringar
(2019-04-10)
Stuga flyttade från Stene brunn
1
(2019-04-10)
Personbil voltat vid olycka
(2019-04-10)
Kumlasjön börjar fyllas på måndag
1
(2019-04-10)
Innebandy: Ny tränare klar i Kumla
(2019-04-09)
Ulrik Jansson: Fritid före Reinfeldt
(2019-04-09)
Fotboll: Vill ha konstgräs till Yxhult
13
(2019-04-09)
Belönade 800 meter ner
(2019-04-09)
Andel behöriga förskollärare minskar
(2019-04-09)
Hockey: Succé för tränare Åhlund
(2019-04-08)
Gissa Kumlabild - Vinn en bukett
14
(2019-04-08)
TENNIS: Kumla TK vill ha en nystart
(2019-04-08)
Inbrott och förstörelse i skola
(2019-04-08)
Ungdomar ordnar stor konferens
(2019-04-06)
Krockade med träd i Hardemo
(2019-04-06)
Om dagens skoindustri i Kumla
2
(2019-04-06)
Hockey: Planeby ny huvudtränare
3
(2019-04-04)
Allé-esteter spelade upp (TV)
(2019-04-04)
C vill bolagisera fastigheter
(2019-04-04)
Veckans bild - Här var det torghandel
3
(2019-04-04)
9 av 10 unga tycker män kör bättre
9
(2019-04-04)
Zumba Kids hade avslutning
(2019-04-04)
Bilder från rivning Kvarteret Jägaren
(2019-04-03)
Behöver satsa mer på solel
2
(2019-04-03)
“Privatiserad AF i baklås”
(2019-04-03)
Jagade iväg eldande ungdomar
5
(2019-04-03)
Bestulen för 100 000 kr på Vattugatan
(2019-04-02)
Annons:
Tidning
Senast kommenterat
Annons:
Tidning
Populärt ur arkivet
Bloggat
Sydnärke
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.