23 November 2017
Tipsa: 073-094 57 58
Kata Dalström, den förnmäna flickan som mot sina närmastes vilja blev socialist. 

Lärde känna Kata Dalström

Under tisdagskvällen var universitetslektorn Gunnela Björk inbjuden att föreläsa på biblioteket i Kumla inför ett fyrtiotal åhörare. Kvällens huvudperson var Kata Dalström, den socialdemokratiska agitatorn som under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal gjorde avtryck i den svenska politiken.

Gunnela Björk har tidigare varit inbjuden att hålla föredrag på Kumla bibliotek, då i samband med hennes bok om den brittiska premiärministern Margareth Thatcher, som utkom 2013; faktiskt den första svenska biografin om den välkända premiärministerns politiska gärning.

Nu vänder Gunnela blickarna istället mot Sverige och Kata Dalström. Biografin över den socialistiska agitatorns liv heter ”Kata Dalström - Agitatorn som gick sin egen väg” och utkom så sent som i augusti detta år. 

– Jag har jobbat med boken i tre år. Jag trodde att Kata Dalström var bortglömd men uppmärksamheten som boken fått visar att hon finns med i bakgrunden än idag, sa Gunnela.

Ett porträtt av Kata. Är det partiboken hon har i handen?
Uppväxt i länet

Berättelsen om Katas liv och leverne tar sin början under de sista decennierna på 1800-talet och den förändring som Sverige då genomgick. Från att ha varit ett land drivet av jordbruk övergick Sverige till att bli industriellt framgångsrikt och skapade då även ett nytt klassamhälle.

Kata Dahlström föddes år 1858 och växte upp i länet, i Kopparberg och Bångbro. Hon var dotter till en förnäm familj. Katas pappa var professor och drev ett kopparverk. 

Hennes mamma, som bara var blott 17 år när hon nedkom med Kata, var sjuklig och orkade inte se efter sitt barn så mycket. Kata kom därför att finna sina lekkamrater bland arbetarbarnen i trakten.

– Hon levde ett ganska fritt liv som barn och gjorde mycket efter sin egen vilja, berättade Gunnela.

Gick sin egen väg

Resultatet blev en egensinnig och envis flicka som gick sin egen väg. Den fina fickskolan i Örebro blev hon relegerad från. Samma sak skedde även efter några år på Risbergska skolan. Kata blev hemskickad som 14-åring. Där och då förälskade hon sig i en sju år äldre ung man som arbetade på traktens bruk.

Romansen varade i sex månader innan den avslöjades. Katas föräldrar, och bekantskapskretsen, tyckte förstås att det hela var en skandal och dottern kom att skickas till Stockholm för att bli inneboende hos en familj.

I Stockholm passade Kata på att studera mycket men flytten varade bara i två år. När sjukdom drabbade familjen fick hon återigen vända hem till barndomshemmet. Där blev hon återigen kär, denna gång i en löjtnant som hon förlovade sig med, men kom på efter en tid att hon egentligen hade känslor för en annan man.

Föll för ingenjör

Den mannen hette Gustaf Dalström, en järnvägsingenjör, som var inackorderad hos familjen. Kata friade själv till den 21 år äldre Gustaf och han svarade ”ja.” Paret levde några år som förlovade innan de gifte sig.

Under 15 år reste paret runt i Sverige på grund av Gustafs jobb. Tillsammans hade de då sex barn och ett sjunde var på väg år 1894. Kata hade redan skrivit ungdomsböcker, debattartiklar, deltagit i kampen mot religiös vidskepelse och arbetat i filantropiska projekt. Men det räckte inte.

36 år gammal bestämde Kata sig för att gå med i det Socialdemokratiska partiet - mot sin makes, släktens och bekantas vilja. Beslutet hade grott i några år hos henne och till sl-ut var det ofrånkomligt. Därifrån och fram till sin död år 1923 ägnade Kata all tid åt politik, folkbildning och religionsstudier.

- Kata var en känslomänniska men också någon som handlade. Hon var envis och egensinnig. Framförallt var hon en obotlig optimist - hon trodde att allt gick att göra bättre, kommenterade Gunnela.

Hjalmar Branting uppmuntrade Kata att gå med i Socialdemokratiska partiet, ett beslut han sedan ångrade. Kata var för "besvärlig."
Präglad av barndomen

Kata själv hänvisade sitt beslut att gå med i det Socialdemokratiska partiet till barn- och ungdomens upplevelser. Hon levde nära arbetarklassen och såg mycket av nöden, de hårda villkor, som drabbade de mindre bemedlade. 

Kata var bekant med Hjalmar Branting, socialdemokratisk politiker och riksdagsman, och umgicks även med Ellen Key - en känd författare och pedagog som fungerade som ett slags intellektuellt nav i Stockholm.

Hemma hos Ellen skapades en plattform mellan kunskapstörstande arbetarkvinnor och överklassen där förutsättningen var att de skulle lära av varandra. Där träffade Kata Dalström många fackligt och politiskt engagerade kvinnor som påverkade hennes beslut att ansluta sig till Socialdemokratiska partiet.

– Under sekelskiftet hade bara fem procent av männen rösträtt och kvinnorna ingen alls. Kata ansåg att rösträttsfrågan var arbetarrörelsens viktiga fråga och var tidigt ute och pratade om den. 

– Men hon var dock ingen regelrätt feminist. Hon var inte ute för att bekämpa det strukturella förtryck som kvinnor upplevde. Snarare var hon oroligt för att ett sånt fokus skulle kunna splittra klasskampen.

Här har vi Gunnela Björk, fotad av Moa-Lisa Björk.
Med öppna armar

Kata Dalström arbetade för kvinnors sak inåt partiet men inte ute i samhället. Det socialdemokratiska partiet hade ingen motsvarighet till Kata, däremot gott om bildade män, och därför mottogs hon av kvinnoklubben med öppna armar.

De behövde en bildad och orädd kvinna som vågade att vara besvärlig. Kata ville däremot inte bara representera kvinnor utan blev en agitator för båda könen. 

Kata gick med i partiet år 1894 och år 1990 kom en slags brytpunkt för hennes del. Hon växlade helt enkelt upp sitt engagemang. Kata valdes in i partistyrelsen och fick även så många röster att hon hamnade i det verkställande utskottet, något som kanske inte helt föll de manliga partikamraterna på läppen.

Kata skickades ofta ut på långa resor, kanske för att hon då inte kunde delta i så många möten, spekulerade Gunnela, men det var ute på vägarna hon hittade sin stora passion: Kata var en lysande talare och hade en förmåga att fånga människors uppmärksamhet. 

– Kata som alltid varit lite fel, ni vet en sån människa som liksom inte riktigt passar in någonstans, fann sin plats som agitator, sa Gunnela Björk.

Ett stort dragplåster

Kata älskade att resa runt och älskade att stå i centrum. Hon var inte sen att munhuggas med sina kritiker och tog gärna just de fajterna. Hon reste land och rike runt för att förklara socialismen, informera om facklig organisation och ägnade sig åt folkbildande föredrag. Det var viktigt för henne att även arbetarna fick bildning - inte bara borgarna.

Kata var väldigt eftersökt och drog alltid mycket folk. Hon drog in sina egna kostnader i pengar och lämnade även efter sig en vinst för arrangörerna. Ibland fick hon inte komma in i lokalerna, hon var trots allt en kontroversiell figur, och höll då sina tal utomhus; på någon sten, skrinda eller gående på landsvägen. 

– Detta hjälpte till att skapa alla stora myter om henne. Hon blev ett dragplåster och en megakändis. Hon var älskad av många i rörelsen, fast inte av de ledande i partiet. Kata var en besvärlig människa som skällde på Branting och kom med kritik, förklarade Gunnela.

Privat hade Kata ett trassligt kärleksliv och hon funderade själv på ”erotikens betydelse i hennes liv.” Ekonomin var inte heller den något att hurra över. Maken Gustaf hade ingen bra hand med pengar och gick i konkurs efter konkurs. Efter att han gick bort år 1906 var Kata den som själv fick försörja familjen. 

Kata Dalström talar på Stora Torget i Köping år 1910.
Vände till det sämre

Arbetarrörelsen hade haft några bra år men runt år 1907-1908 vände det hela till det sämre. Lågkonjunktur och storstrejk satte käppar i hjulet. Det var ett hårt slag för arbetarklassen och hårt även för agitorerna. Det socialdemokratiska partiet tappade mängder med väljare.

År 1914 kom nästa slag under bältet då första världskriget bröt ut. Arbetarrörelsen, som var en internationell sådan, hade från början sagt att man inte skulle ställa upp på ”borgarnas krig” men så blev det inte - de flesta inom vänsterrörelsen slöt upp bakom sina regeringar. Nationalismen visade sig vara starkare än klassammanhållningen mellan Europas arbetarrörelser.

Konsekvenser av detta var att motsättningarna inom det Socialdemokratiska partiet i Sverige hårdnade. Vänstern och högern i partiet kom allt längre ifrån varandra. Till slut splittrades partiet år 1917 och vänstern uteslöts. Den bildade istället Sveriges socialdemokratiska vänsterparti men samlades aldrig riktigt och nådde därför inga större framgångar i valen.

Efter det kom den ryska revolutionen. Socialismens utveckling blev helt enkelt inte som man tänkt sig. I Ryssland ville man starta ett världsomfattande kommunistiskt parti som skulle ledas under 21 teser.

Kata Dalström som alltid varit en kritisk socialdemokrat var även en kritisk kommunist. Hon var oroad över utvecklingen och tyckte att mycket gick fel under hennes sista år.

Fick intern kritik

Kata fortsatte med sina resor runtom om i Sverige. Hon drabbades av familjeproblem, sorger och bekymmer. Samtidigt kände hon av att kroppen började säga stopp.

Hon fick motta intern kritik för att hon själv kritiserade Moskva, för att hon kom från en borgerlig bakgrund och för sin religiositet. Kata studerade österländska religioner och var en anhängare av teosofin, vilken låg ganska nära spiritism. Själv kallade hon sig buddhist. 

För kommunister däremot fanns ingen religionsfrihet - det beslutade de styrande i Moskva 1923. Ändock lämnade Kata inte partiet. Hon ville inte överge sina partikamrater och nära vänner. Hon går ur tiden den 11 december år 1923. Begravningen var en storstilad sådan, beskådad av flera tusen människor.

– Vad jag vill med den här boken är inte att skriva ett idolporträtt och inte heller att försköna eller förhärliga Kata. Jag vill istället förmänskliga henne så att hennes val blir begripliga. Jag vill skriva in henne i vår kollektiva historia. Hon var en modig människa som drömde om ett annat samhälle och gjorde vad hon kunde för att förverkliga det, avslutade Gunnela Björk sin föreläsning. 

Tomas borg
Synd jag missade denna kväll. Gunnela Björk är jättebra. Men jag tackar för en jättefin artikel om kvällen.
2017-11-09 23:45
Tomas borg
Synd jag missade denna kväll. Gunnela Björk är jättebra. Men jag tackar för en jättefin artikel om kvällen.
2017-11-09 23:45
Kommentera
Publicerad: 2017-10-31 22:03
Senaste nyheterna
Ingen Kumla-Lucia i år
(16:18)
Mrs Green har öppnat i Kumla
(14:20)
Veckans bild - Bad 1969
1
(12:30)
Inbrott på Hagagatan
(11:26)
Två bilar i krock vid morgonrusning
(11:20)
Innebandy: Damer slog Lillån
(0:54)
Fotboll: Tränaren slutar i IFK
(0:46)
Fint pris till Askersunds Fotoklubb
1
(2017-11-22)
Gissa Sydnärkebild - vinn lunchbiljett
11
(2017-11-22)
Nya busstidtabell 10 december
1
(2017-11-22)
Spelade Dylans låtar
(2017-11-22)
Berättade om resan till Filippinerna
(2017-11-22)
Nya lägenheter i gammalt bryggeri
(2017-11-22)
Veckans brott i Kumlanytts fotspår
1
(2017-11-22)
Skolinnebandy hela lördagen
(2017-11-22)
Inbrott hos konditori
(2017-11-22)
Sten krossade sovrumsfönster
(2017-11-22)
Torbjörn Ahlin toppar (C)-lista
(2017-11-21)
Speedway: Indianerna till Allsvenskan
(2017-11-21)
Bilinbrott på Västra Storgatan
(2017-11-21)
Bilinbrott på Kyrkogatan
(2017-11-21)
C och KD: Vi kan sänka skatten 2021
(2017-11-21)
De hade bråk i tankarna
(2017-11-20)
Provocerande dyr backspegel
(2017-11-20)
Polisjakt efter rattfull
(2017-11-20)
Jannelunds gård fick naturvårdspris
(2017-11-20)
Gissa Kumlabilden - var är vi?
25
(2017-11-20)
Julpysslar i Kantakrogen
(2017-11-20)
Författarmöte med Lennart Hagerfors
(2017-11-20)
Många gymnasietjejer röker fortfarande
(2017-11-20)
Julkalender i december
(2017-11-20)
Två försök till bilstölder
(2017-11-20)
Bilar brann på Magasinsgatan
1
(2017-11-20)
Stor sten genom sovrumsfönster
(2017-11-20)
Anhörigstödet fixar föreläsning
(2017-11-20)
Helginbrott på Långgatan
(2017-11-20)
Inbrott hos kafé
(2017-11-20)
Konsert med Bob Dylan-tema
(2017-11-20)
Halkolycka trots dubbdäck
(2017-11-20)
Singelolycka på Rv50 vid Hammar
(2017-11-19)
BADMINTON: Skoskavet avgjordes
(2017-11-19)
Kumlingarna “fulspolar” mycket
1
(2017-11-19)
JN hade öppet hus
(2017-11-19)
Hockey: Kumla slog Lindlöven
1
(2017-11-18)
Här finns “Gatans” kalender
(2017-11-18)
Många ville se “nya” Pingstkyrkan
1
(2017-11-18)
Fotboll: Många derbyn i div 3
(2017-11-18)
Fritidsmässa lockade många
(2017-11-18)
INNEBANDY: Kumla-Pålsboda 12-3
1
(2017-11-17)
Kulturfest på söndag
1
(2017-11-17)
Hockey: Två vinster och en förlust
(2017-11-17)
Tolkar Leonard Cohen
(2017-11-17)
Gissa Askersundbild - vinn en bukett!!
4
(2017-11-17)
Mobilstöld på bibliotek
(2017-11-17)
Nytt bostadsinbrott i Hallsberg
(2017-11-17)
Varnar för mutor
(2017-11-17)
Backar inte för tuffa utmaningar
(2017-11-17)
Föreläsning om framtidsfullmakter
(2017-11-17)
Ilska hos Hemtjänstpersonal
10
(2017-11-16)
Berättar om kometer
(2017-11-16)
Annons:
Hemtjänst
Senast kommenterat
Annons:
Hemtjänst
Populärt ur arkivet
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.