Gå till innehåll
Kumla

Ejaz hoppas kunna bo kvar i Kumla när porten till lägenheten han delar med fem kompisar stängs för gott nästa fredag. Foto: Lars Litzén

Tre hot vilar över
skötsamme Ejaz

Publicerad: 6 September 2018 1:46

Varför kan inte 18-årige Ejaz få fortsätta att plugga el-och energiteknik på gymnasiet och bo kvar i Kumla? Han har ändå bott här i tre år och säger att han vill bli en del av Sverige. Över denne skötsamme kille hänger minst tre hot: att bli hemlös i Kumla, avbryta studierna, tvingas till Afghanistan.

De är omkring 30 unga afghaner i Kumla, de flesta från folkgruppen hazarer, som fyllt 18 år eller fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket till 18 år, som hamnat i ett svårt läge och där tiden för en lösning börjar rinna ut.

Ejaz och hans kamrater delar några lägenheter i en hyreslänga på Magasinsgatan, som måste utrymmas 14 september. De vet inte vad som ska hända sen.

- Det är inte kommunens ansvar att ordna boenden för denna grupp, säger Gunnel Kask (S), socialnämndens ordförande. Vi har inga lägenheter och boenden.

Fick uppbackning

Efter att ha kommit till Sverige efter livsfarliga resor kring 2015 blev Kumla deras hemort som ensamkommande flyktingbarn. De fick kommunal uppbackning och omsorg på så kallade HVB-hem och kunde börja skolan.

När de fyllt 18 tar det slut. De vuxna som funnits kring dem kopplas bort, inte alla men många, systemet med Gode män upphör. 18-åringen ska klara sig på 1 800 kr i månaden från Migrationsverket och ordna eget boende.

- Det är ett svek, säger Linda Karlsson, ett ofattbart svek.

Linda är ordförande i föreningen Hitta Hem i Kumla och sedan flera år djupt engagerad för dessa unga människor som flytt till oss för att slippa bli sprängda i bitar av en självmordsbombare i Kabul.

Senaste bombdådet

Vi sitter i lägenhet 49 på Magasinsgatan som är föreningens spartanska lokal. Det står en trave flyttkartonger mot väggen, en bunt blåa Ikeakassar på ett bord. Här är Amir, Ejaz, Wase, Linda och Maja Olausson och vi pratar om bombdådet som nyss hände denna dag.

- Fyra döda, säger jag dystert

- Nej, det var många fler, säger Ejaz och tittar i sin mobil. Efter den första explosionen rusade många dit för att hjälpa till och då kom nästa explosion.

Har vi svikit dessa ungdomar? Både nej och ja. Om vi betraktar kommunen som en gemensam angelägenhet så tog vi hand om dem när de kom. Med stor hjälp av statsbidrag. Sverige tog ansvar under flyktingvågen 2015. Alldeles för stort, verkar en majoritetsuppfattning vara just nu. Men det ansvar vi tog borde rimligen fullföljas. Annars sviker vi.

- Och massor av pengar blir bortslängda om de inte får stanna, säger Maja Olausson (bilden).

Tillfällig lösning

För om vi hjälpt dessa killar under flera år att etablera sig i Kumla, komma igång med studier, få nätverk, börja integreras – som alla partier framhåller är så viktigt – så är det en resursförstörelse som vi inte borde ha råd med, genom att nu ge dem kalla handen.

Det är vad som är på väg att hända. Boendet på Magasinsgatan var en tillfällig lösning som föreningen Hitta Hem kunde ordna i samarbete med kommunen och Kumla Bostäder.

Kommunen fick 1,8 milj kr i statsbidrag för att ordna boende för de asylsökande som går på gymnasiet. Det var följden av ett riksdagsbeslut (med stöd av V och C) om Gymnasielagen som ger chans till uppehållstillstånd under studierna.

Föreningen uppger att man fått 300 000 som bekostat hyror, el och hemförsäkring.

Men Kumla Bostäder sålde nyligen hela kvarteret till ett privat bostadsbolag; hyreshuset ska utrymmas och sedan rivas.

"Måste ha fast punkt"

- Ska man gå i skolan måste man ha en fast punkt, fastslår Linda Karlsson. Vi letar lösningar men har inte hittat någon. Vi söker ideella familjehem i Kumla, det vore kanske det bästa så att de får vuxna omkring sig.

- Det som gör mig frustrerad är att Frejgården (tidigare HVB-hem) nu står tom.

Gunnel Kask bekräftar att så är fallet men uppger att planer finns att börja använda Frejgården som en del i en omflyttning av omsorgsbehövande inom LSS.

- Av brandsäkerhetsskäl måste Frejgården vara bemannad, förklarar hon som ett skäl för att inte använda den för ett vanligt boende.

Socialnämndens ordförande väntar samtidigt - liksom tusentals unga afghaner i Sverige – på att Migrationsöverdomstolen ska tolka vad som gäller med Gymnasielagen, den har ifrågasatts av en lägre instans. Utgången avgör också om berörda gymnasister kan söka stöd hos kommunen.

Ejaz kollar hur mycket som är kvar av kvällsmaten i köket till tvårummaren han delar med fem kompisar. 1 800 kr/mån är hans budget.
"De vägrar tro på mig"

Det har funnits  ett alternativ för dessa 18-plussare, att skickas till Migrationsverkets asylboende i norra Sverige. Problemet är att de då mister sin plats i det gymnasieprogram de är inne på och sannolikt inte kan få något motsvarande. Därför bildades föreningen Hitta Hem och den nya Gymnasielagen ger en möjlighet att stanna så att inte framtidshoppet falnar.

Amir uppväxt i Kabul skakar på huvudet. Han har fått flera avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. ”Smutsig politik”, säger han om de avtal som finns mellan Sverige och Afghanistan om återvändande av flyktingar.

- De säger att de tror på vad jag berättar om det jag varit med om, men de vägrar tro på att det är ett hot för mig. Det är ingen risk för dig, säger de. Vad vet de!

Amir, som går på gymnasium i Örebro, skulle vilja studera internationella relationer men han säger att hans drömmar har blivit brända.

Vill ta hand om svenskar

Waze är 19 år, han går på vård- och omsorgslinjen, och säger:

- Vi vill jobba, betala skatt och ta hand om svenskarna.

Vi går över till den andra porten i längan. Ejaz delar tvårummaren med fem andra kompisar, de hälsar glatt i vardagsrummet där fyra sängar fått plats. Ute i köket är det diskat, kvällens gryta, det finns lite kvar, står på spisen.

- De är vänliga, trevliga och skötsamma, säger Linda Karlsson.

Annons

kumla