27 Juni 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Stark Otello på Operan

Makt är sexigt, men farligt
– inte minst på operascenen

Malin Byström (Desdemona) och Kristian Bendikt (Otello). Operafoto: Markus Gårder.

Den mörkhyade moren Otello är befälhavare över de venetianska styrkorna på Cypern. Hans värld störtar samman när han misstänker sin hustru Desdemona för att vara otrogen med Cassio en nyutnämnd kapten vid livvakten. Men det är i själva verket en komplott iscensatt av Jago, en officer i Otellos armé som anser sig snuvad på en befordran.

Otellos hat finns som grund i Operans formidabla uppsättning av Verdis opera ”Otello”, men det finns också något annat, obehagligare när Jagos hat har fått en tydlig rasistisk underton.

Det här är ett drama om hat och svartsjuka som utspelar sig under några dagar i tidigt 1900-tal. Operan fick en dramatisk start när innehavarna av rollerna som Jago och Cassius insjuknade dagarna före premiären. Detta resulterade i ett febrilt sökande världen över efter artister som redan kunde rollerna. Men med bara några timmar till godo löste det sig.

Otello är en svag befälhavare som blir ett lätt byte för Jagos falskspel. Otello har nära till våld och krigets kaos har gjort hans psyke labilt och han är okontrollerat våldsam. För Otello är Desdemona snarare en vacker ägodel än älskad hustru. Han drivs visserligen av svartsjuka, men ännu mer av begär att hämnas den skymf han tror sig utsatt för.

Jago är stark och tydlig och det är lätt för honom att undergräva befälhavarens auktoritet och hans sviktande verklighetsuppfattning. Jago har egentligen inget skäl eller mål för sin ondska. Ilska över en missad befordran är en litet futtig ursäkt för det onda skeende han sätter igång och som sedan inte går att stoppa.

När Otello inser att han inte kan behärska sin hämndlystnad bestämmer han sig för att döda hustrun. När allt är för sent förstår han att Desdemona varit honom trogen hela tiden och att Jago har lurat honom och tagit makten över hans sinne. Hans förtvivlan är bottenlös.

Kristian Benedikt som osminkad sjunger Otello låter morens svartsjuka brinna i arian ”Gud, sänd mig prövningar…” medan första aktens kärleksduett mellan Otello och Desdemona är märkligt sval rent av litet oengagerad. Kristian Benedikts utspel blir balanserat av den med en dags varsel inringde italienske dramatiske barytonenen Claudio Sguras Jago. Claudio Sgura gör som Jago en sällsynt obehaglig rolltolkning. Från att vara en ytligt polerad fänrik går han lätt och till synes obesvärat till utstuderad ondska som njuter av att se Otello lida och falla.

Hos Sgura finns inget romantiskt demoniserande av Jagos ondska. Den är enbart banal, trivial och övertygande. Den här Jago är inte bara ond, han är också likgiltig för andras lidande. Hans empati är noll, han är en dödens organisatör och byråkrat.

Malin Byströms Desdemona är fångad i ett spel hon inte förstår och som hon inte kan ta sig ur, men i sin äkta kärlek till Otello går hon oanfrätt genom intrigens irrgångar. Byströms sopran får föreställningen att vibrera med sista aktens känslostarka, vackra ballad ”Videvisa” som höjdpunkt.

En viktig roll i dramat spelar den akoholiserade kapten Cassio, den som ofrivilligt och utan skuld lägger grunden till Otellos svartsjuka och hat. Cassio sjungs övertygande av Allan Clayton, som bara hade några timmar på sig att bekanta sig med rollens plats i uppsättningen.

Susann Vegh som Emilia – Desdemonas förtrogna väninna och Jagos genomskådande hustru – gör en utmärkt dramatisk rolltolkning kopplad till en sångligt hög kvalitet. Till föreställningens styrka bidrar i högsta grad dirigenten Alexander Vedernikov som ger Hovkapellets tolkning av Verdis musik en ovanlig skärpa.

Scenografin är enkelt minimalistik: granitgrå väggar som ger en tryckande klaustrofobisk känsla. Adam Silvermans ljus- och skuggrika ljusdesign förstärker känslan av outhärdlig oberäknelighet. Inte undra på att galenskapen breder ut sig.

Det är fascinerande hur operans egen inneboende kraft driver handlingen framåt mot den slutliga katastrofen.

Det här är den bästa, starkaste och, i viss mån, obehagligaste ”Otello” jag har upplevt på åratal.


Scen: Operan, Stockholm. Opera: Otello. Musik: Giuseppe Verdi. Libretto: Arrigo Boito, efter Shakespeares drama “Othello eller Moren från Venedig”
Översättning för textmaskin: Annika Brandt. Koreografi: Maxine Braham. Regi: David Alden. Scenografi och kostym: Jon Morrell. Ljus: Adam Silverman. Dirigent: Alexander Vedernikov. Sångare: Kristian Benedikt, Malin Byström Claudio Sgura, SusannVegh, Allan Clayton, Daniel Ralphson, Michael Schmidberger, Kristian Flor. Dansare: Chiara Vinci. Operakören och barn från Adolf Fredriks musikklasser. Hovkapellet


Jagos credo från andra akten

Jago (till Cassio som lämnar scenen):

Gå du! Till din olycka går du.
Du lyder din demon
och din demon är just jag.
Du lyder ödets lag.
Du lyder mig nu
och den gud som jag tror på.

Jag tror på den onda gud som skapat mig
och hela vår värld. Gud, det är dig jag hatar.
Ond är den gudens vilja, ond är min egen.

Ond av naturen.
Gud, se din avbild.
Se här ett odjur
vars brott är att han liknar dig, o Gud.

Ja! Detta är min tro.
Jag tror av hela mitt hjärta, det är för mig
lika sant som amen i kyrkan.

För mig är världen utan bot och bättring,
den är vårt grymma öde.
Jag tror att godhet är en charlatan som saknar
anlet och själ.

Med ansiktet bak masken
smilar han, grinar,
flinar för att dölja sin skam.

Jag tror att vi narrar gör tusen konster
från vaggan till graven,
till gravens svarta mull!

Slutet på denna komedi är döden.
Och sen? Det tomma intet.
För himlen är en lögn.

(Översättning Axel Strindberg)

2015-03-22 12:51
Kommentera
Sthig Jonassons blogg

Sthig Jonasson

Sthig Jonasson är teaterkritiker, tidigare kultur- och förlagsredaktör, som hamnade i Uppsala efter sin uppväxt i Kumla Ekeby där han ofta slogs mot grannbarnen i Hörsta.

Inlägg

Kul på Vallarna “Fars lilla tös” Aladdin ingen liten show Fabian Bom håller än Eva Rydbergs sommarfars Mordet på Caesar Fröken Julie i Roslagen Magnifik Turandot I lodjurets timma Underhållande Falstaff Så dog Erik den helige Kroppar på Operan Sex som livsstil Carmen rör på sig Charleys tant på nytt Medea, mordisk och mänsklig Torftig Mamma Mia-show Figaros bröllop sevärt nöje Lysande La Bohème Svansjöns hetta En handelsresandes död Pelikanen nedkokad En bitsk Cabaret Hörvärd Rokoko La Traviata näck Ladykillers Noréns mästerverk Stjärnspel i Maria Stuart Charleys tant värd en resa Askungen i Göteborg Vildanden skoningslös Maria Stuarda, storslagen opera Till minne av Tomas Tranströmer Slutspel utan försoning Starkaste Otello Stor opera på liten teater Beröm för Hoffmans äventyr Tveksamt om Tjock-Steffe Markisinnan de Sade Charmigt på Dramaten Mycket sevärd Xerxes Knepigt på Dramaten Skvaller i Uppsala En folkefiende Två starka monologer Stor operaupplevelse Känslostark Butterfly Duvemåla i Göteborg Sevärd Evita Kom igen, Charlie Läcker Chicago Välspelat i Måsen Kameliadamen Livet är en schlager Karl Gerhard, revykung Ibsen svider Tre systrar i livslögn Dahpne i Göteborg Brännvin i kikar’n Pang i bygget Falstaff på Läckö slott Sarah Bernhardt, ett haveri Utvandrarna på Dramaten Jag såg Eriks kranium Tosca glödhet opera Sandrews stipendier Sevärd Matteuspassion “Svarta djurets sorg” Opera: Lysande Don Giovanni Sthig: Så minns jag Alice Babs Sthig: Richard III på Dramaten Undangömd Verdiopera Sthig och alla Guldbaggar Macbeth som maffia Dödspatrullen på Dramaten Teater: Mästaren och Margarita Andrea Chénier - stor opera Vårens teaterprogram Nötknäpparen balett som lyfter Jöback hatar i Sweeney Todd Salome en höjdare STHIG: La Cage aux Folles STHIG: Magnifik Wollter STHIG: Fantastisk Woyzeck STHIG: Maskeradbalen Parsifal på Operan Häftig Hitchcock-fars Spökvarning på Cirkus Amadeus på Dramaten Trollflöjten på Folkoperan Firar 30 års Galenskap “Oskyldigt” på Dramaten Mozartopera på Drottningholm Maria Lang lever vidare Sommartips: Figaros bröllop Operasuccé på Läckö Man Ray, en gigant Sommartips: “Livat i parken” Vår moderna historia TEATER: Hemliga armén i Skåne
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.