25 Juni 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Mordet på Julius Caesar
kan ännu diskuteras

Den 15 mars år 44 f.Kr. skedde ett av historiens mest kända mord. Då mördades den romerske diktatorn Gaius Julius Caesar, den segerrike fältherren som hade utropats till diktator på livstid hade nu blivit alltför mäktig.

Barry Strauss professor i antikens historia vid Cornell University i USA har i sin nyutkomna bok Mordet på Caesar (Natur & Kultur), översättning Allan Klyme, granskat de antika källor som behandlar mordet - dess upptakt, genomförande och politiska konsekvenser. Strauss har, så långt möjligt, rekonstruerat mordet och maktspelet kring det. Det är en kunskapsdiger, men lättläst bok.

Caesar satte igång stora byggprojekt som gjorde Rom till en huvudstad värdig ett imperium: där var ett nytt forum, en ny basilika, en ny teater, ett enormt bibliotek och en djuphamn vid Tiberns mynning. Framförallt genomförde Caesar en kalenderreform som vred tiden rätt sedan romarnas månkalender hade råkat ur fas och kalendern låg tre månader före det egentliga solåret. Från och med den 1 januari 45 f.Kr. gällde den julianska kalendern med 365 dagar på året och ett skottår, med en extradag, vart fjärde år. Det är den kalendern som gäller än idag.

Roms aristokrati hade oroligt bevittnat hur republiken inom loppet av några få år förvandlats till en faktisk monarki och nu ryktades det om att Caesar planerade att flytta imperiets huvudstad till Troja eller till Alexandria i Egypten. Ett improviserat kröningsförsök på Forum Romanum den 15 februari 44 f.Kr, blev bara för mycket för den mäktiga aristokratin.

För att kunna stoppa Caesar gällde det att handla snabbt innan han lämnade Rom för nya fälttåg. Om man lyckades döda diktatorn var tanken att republiken kunde återuppstå i sin ursprungliga form.

Av romerska senatens 900 medlemmar var 60 inblandade i sammansvärjningen. En grupp attentatsmän under ledning av amiralen Cassius hade beslutat att slå till under senatsförhandlingarna den 15 mars (idus martii). Den dagen började segt utan att Caesar var på plats. Men vid elvatiden kom han in i senaten, hälsade församlingen och tog plats på sin stol. Förhandlingarna kunde börja.

Mordet på Caesar har lockat till många konstnärliga uttryck. Inom teatern är det William Shakespeares drama Julius Caesar (1599) som skapat bilden av härskaren. Inom politiken knöt fascisterna och Mussolini till en början mycket starkt an till Caesar.

En av konspiratörerena, Gaius Trebonius, tog Caesars medkonsul Marcus Antonius åt sidan med någon förevändning, men idén var att han inte skulle kunna ingripa. En viktig uppgift hade Lucius Tillius Cimber som omfamnade Caesar och förvisar sig om att han inte bär vapen eller rustning. När Cimber så tar tag i Caesars toga och drar ner den så att halsen blottas var det signalen till angrepp.

Publius Casca utdelar det första knivhugget, som träffar Caesar i skuldran.  Flera hugg följer när konspiratörerna rusar till. Caesar segnar ner och dör vid foten av den forne fienden Pompejus staty. Senatorerna skingrades i panik – ingen lyssnade till de sammansvurnas rop: ”Tyrannen är död! Länge leve republiken!”

Diskussionen om mordet på Caesar var rätt eller fel började i samma ögonblick Caesar föll ihop. Mördarna hävdade att Caesar var en despotisk tyrann. Genom att döda honom hade de räddat republiken. Men skulle Roms borgare ta ställning för eller emot mördarna? Läget var osäkert och spänt. Många flydde, andra sökte skydd i hemmen. Brutus och Cassius tog sin tillflykt till Kapitolium.

När folket fem dagar senare fick se Caesars kropp med de 23 dolksticken utbröt kravaller. Begravning blev ett välregisserat skådespel, där tal, musik, recitation, och den dödes knivhuggna kropp utlöste massans hat mot mördarna. Folkets indignation nådde kulmen då Antonius tog till orda och anklagade mördarna för dådet. Det politiska resultatet av attentatet blev att romarriket kastades in i ett förödande inbördeskrig.

Fotnot: Caesars välkända utrop vid angreppet, grekiskans Kai sy teknon som på latin blev et tu Brute är troligen påhitt av senare tiders författare. Historikerna Suetonius och Dio Cassius avfärdar både utropet som falskt, liksom “Också du min Brutus” som Shakespeare lät Caesar utbrista i dramat Julius Caesar från

Platsen för själva mordet är idag varken välbesökt eller ens lätt att hitta. Curia Pompeii murades under kejsartiden igen och gjordes om till en offentlig toalett. Men någonstans fem meter under den nuvarande gatunivån, mötte Gaius Julius Caesar döden den 15 mars för 2061 år sedan.


 

2017-02-09 21:45
Kommentera
Sthig Jonassons blogg

Sthig Jonasson

Sthig Jonasson är teaterkritiker, tidigare kultur- och förlagsredaktör, som hamnade i Uppsala efter sin uppväxt i Kumla Ekeby där han ofta slogs mot grannbarnen i Hörsta.

Inlägg

Kul på Vallarna “Fars lilla tös” Aladdin ingen liten show Fabian Bom håller än Eva Rydbergs sommarfars Mordet på Caesar Fröken Julie i Roslagen Magnifik Turandot I lodjurets timma Underhållande Falstaff Så dog Erik den helige Kroppar på Operan Sex som livsstil Carmen rör på sig Charleys tant på nytt Medea, mordisk och mänsklig Torftig Mamma Mia-show Figaros bröllop sevärt nöje Lysande La Bohème Svansjöns hetta En handelsresandes död Pelikanen nedkokad En bitsk Cabaret Hörvärd Rokoko La Traviata näck Ladykillers Noréns mästerverk Stjärnspel i Maria Stuart Charleys tant värd en resa Askungen i Göteborg Vildanden skoningslös Maria Stuarda, storslagen opera Till minne av Tomas Tranströmer Slutspel utan försoning Starkaste Otello Stor opera på liten teater Beröm för Hoffmans äventyr Tveksamt om Tjock-Steffe Markisinnan de Sade Charmigt på Dramaten Mycket sevärd Xerxes Knepigt på Dramaten Skvaller i Uppsala En folkefiende Två starka monologer Stor operaupplevelse Känslostark Butterfly Duvemåla i Göteborg Sevärd Evita Kom igen, Charlie Läcker Chicago Välspelat i Måsen Kameliadamen Livet är en schlager Karl Gerhard, revykung Ibsen svider Tre systrar i livslögn Dahpne i Göteborg Brännvin i kikar’n Pang i bygget Falstaff på Läckö slott Sarah Bernhardt, ett haveri Utvandrarna på Dramaten Jag såg Eriks kranium Tosca glödhet opera Sandrews stipendier Sevärd Matteuspassion “Svarta djurets sorg” Opera: Lysande Don Giovanni Sthig: Så minns jag Alice Babs Sthig: Richard III på Dramaten Undangömd Verdiopera Sthig och alla Guldbaggar Macbeth som maffia Dödspatrullen på Dramaten Teater: Mästaren och Margarita Andrea Chénier - stor opera Vårens teaterprogram Nötknäpparen balett som lyfter Jöback hatar i Sweeney Todd Salome en höjdare STHIG: La Cage aux Folles STHIG: Magnifik Wollter STHIG: Fantastisk Woyzeck STHIG: Maskeradbalen Parsifal på Operan Häftig Hitchcock-fars Spökvarning på Cirkus Amadeus på Dramaten Trollflöjten på Folkoperan Firar 30 års Galenskap “Oskyldigt” på Dramaten Mozartopera på Drottningholm Maria Lang lever vidare Sommartips: Figaros bröllop Operasuccé på Läckö Man Ray, en gigant Sommartips: “Livat i parken” Vår moderna historia TEATER: Hemliga armén i Skåne
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.