Så valde jag mellan

positivt och negativt

I mitt förra inlägg skrev jag om positivt tänkande och min idé om hur man själv kan lära sig att programmera om hjärnan till att tänka mer positivt. Den här veckan har jag noterat några situationer där jag uppmärksammar mina negativa tankar och försöker öka de positiva.

Inför en arbetsintervju

Även om jag idag jobbar extra och pluggar så är målet att få ett jobb. Så jag har sökt och jag har fått en del respons. Denna vecka var jag på en intervju för ett jobb.

Negativa tankar: Jag tror inte att jobbet är så kul. Är företaget verkligen bra och pålitligt? Var annonsen verkligen bra, eller försökte de bara sälja in sig? Jag vill ändå hellre plugga och jobba extra – livet är så fritt då. Jag har åter kommit igång med träningen och kommer sluta om jag börjar jobba. Det är skönt att plugga och få jobba i grupp och lösa problem, jobb är tråkigt. Jag har sökt andra jobb, som jag kanske hellre vill ha.

Positiva tankar dök också upp, plus att jag själv manade på dem att dyka upp: Ja! De gillar min ansökan, eftersom jag kallas på intervju. Jag har rätt akademiska bakgrund och jag har bra erfarenheter. Jag är också duktig på att visa upp allt detta på ett bra sätt i min ansökan. Jag gillar att jobba och att ha en vettig lön. Det här jobbet kan verkligen vara kul och någonting jag stannar på. Jobbet kan senare vara en språngbräda till annat. Med en lön slipper jag tänka på att konstant hålla i mina pengar. Lönen öppnar upp till trygghet, sparande och att kunna göra skojiga saker. Jag kommer få jobba i ett team. Jobbet ligger centralt i Örebro och jag behöver inte pendla – cykel räcker. Vardagsmotion alltså.

Jaha. Så tankarna är spridda och det blir en slags kamp mellan det negativa och det positiva. Jag, som jobbat en hel del som jobbcoach nu och som sökt och fått många jobb (mitt CV är tre sidor långt), vet hur viktigt det är att faktiskt vilja ha jobbet man ska på intervju på. Varje gång en negativ tanke dök upp så försökte jag att tänka den en enda gång och sedan liksom stoppa undan den, för att sedan byta ut tanken mot en positiv. Såhär kunde det låta i min dialog i mitt huvud med mig själv: ”Okej, jag tänker att de kanske kommer tycka att jag inte är rätt person för jobbet. Men jag vet att jag har erfarenhet, kunskap och passar väldigt bra för jobbet.”

Cykla till extrajobbet

Motvind, minus sju grader och både sol och snö i ansiktet. Cykelvägen är ca tre km lång till extrajobbet, brukar gå på ett kick, men en morgon var den motig.

Negativa tankar: Fasiken va kallt det är! Och tungt som sjutton med den här motvinden. Det här var inte kul. Inte kul alls. Mina ögon rinner och mitt ansikte kommer vara helt rött när jag kommer fram till jobbet. Jag orkar inte detta och jag kommer inte orka jobba bra sen. Kan det inte bara vara medvind?

Positiva tankar: Yes! Verkligen kyligt och friskt – kan behöva all denna luft inför några timmar inomhus på jobbet. Motvinden gör att jag måste ta i mer, så det blir mer träning för mina ben. Jag kommer vara pigg när jag kommer fram och inte behöva lika många koppar kaffe. Jag kommer ha massa energi som jag kan överföra på mina kollegor.

Ganska enkelt att se här vilka tankar som hjälper mig mest och som stjälper mig mest. Det blir lite som att jag väljer mellan – vill jag komma in på jobbet surmulen eller glad och pigg? Lätt val.

Låst in nycklarna

Både garagenyckeln till stora porten och hänglåsnyckeln, som hänger på den dragdörr som skyddar min bil i garaget, glömde jag i bilen. Detta upptäckte jag på kvällen innan det var tänkt att jag skulle besikta bilen. Besiktningen skulle ske klockan 08.00 på morgonen.

Negativa tankar: Jag är sjukt klantig. Hur kunde jag glömma nycklarna i bilen? Jag blir så trött på mig själv, det är typiskt mig. F*n, f*n, f*n. Nu är allt förstört och jag måste boka om besiktningstiden och det finns inga tider inom det närmaste vilket innebär körförbud. Dumma mig som bokade in en besiktningstid i slutet av min besiktningsperiod.

Positiva tankar: Jag får träna min lösningsfokusering i den här situationen, bra! Andra människor är välvilliga och hjälper till, jag frågar lite grannar om hjälp, så får jag också lite mer kontakt med mina annars anonyma grannar. Jag HAR för övrigt en bil, det är mer än vad många andra har. Jag har överhuvudtaget en garageplats och bilen är varmt och go när jag ska använda den. Det är också bra att nycklarna ändå är i bilen och att jag inte har tappat dem på marken och att sedan någon använt dem för något hyss. För övrigt är det inte ”typiskt mig” att göra detta. Det här är första gången jag råkat låsa in nycklarna i bilen.

Jag är säker på att jag kunde ta många fler exempel, men jag känner redan nu att jag pratat på tillräckligt i detta inlägg. Så för att summera lite.:

Det är, enligt mig, ganska enkelt att se att ett mer positivt tankesätt är det bästa. Många ifrågasätter detta och undrar om det inte är dumt att vara naiv. Att vara naiv och ha ett positivt förhållningssätt skulle jag säga är väldigt olika. Ta exemplet med bilnycklarna. Jag valde att köra på det positiva tankesättet och därmed gå till grannarna och be om hjälp. Hade jag fastnat i det negativa hade jag lagt mig platt, inte löst situationen mer än att avboka besiktningstiden. Positivt tänkande gör just detta – ger oss lösningsfokus och ökar kreativiteten. Naivitet är när vi sväljer saker med hull och hår och kan riskeras att skadas av det. Positivt tänkande gör att vi mår bättre och att vi snarare främjas och skadas mindre av det (än både naivitet och negativa tankar.)

Förresten - jag fick ut bilen. Med hjälp av sammanlagt fyra grannar, en ny kontakt i adressboken i telefonen och den största skiftnyckel jag sett. Och ja, jag var pigg och glad och fick komplimanger över mina rosiga kinder och att jag såg frisk ut och att jag är så positiv när jag väl kom fram till extrajobbet. Och ja. Jobbintervjun gick strålande. Trots hård konkurrens fick jag jobbet. Jag frågade min blivande chef vad som avgjorde saken, och han svarade: Det var DU!