21 Augusti 2019
Tipsa: 073-094 57 58
En bild av Södra Bancohuset i Gamla stan i Stockholm, dit Sveriges riksbank flyttade 1680. Bilden kommer från Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna.

Vad händer om en ny bubbla spricker?

Där ligger den igen. Den digra bunten med kuvert innehållande månadens räkningar som återigen väntar på att få slå stora hål i saldot på kontot. Samma visa varje månad år ut och år in. Naturligtvis får man skylla sig själv. Onekligen har man ju påverkat både mängden av räkningar och så storleken på beloppen förstås. Man brukar påstå att storleken inte har någon betydelse, men just i det här fallet är det nog så.

Det är bara att sprätta upp kuverten och börja summera. Lika fort som pengarna kommer in så tycks de försvinna igen, och då tillsammans med ens drömmar. Jaha, visst i sjutton, den här månaden var det ju elen också. Från tid till annan tänker jag att man borde noggrant gå igenom sin ekonomi. Kolla försäkringspremier, matinköp och tänka över nödvändigheten av allt bilåkande. Det blir aldrig av. När man väl fått iväg betalningarna vid månadsslutet så rullar det bara på igen.

Det är en fascinerande värld vi lever i med sin elektroniska ekonomi. Allt ska skötas via datorer. Snart har vi väl inga riktiga pengar kvar, typ mynt och sedlar. Tänk, mynt har funnits ända sedan antiken. De första svenska mynten präglades under Olof Skötkonungs tid (995-1022). Världens första sedlar trycktes i Sverige år 1661 och gavs ut av Stockholms Banco, eller populärt kallad Palmstruchska banken efter dess grundare. Visste ni förresten att Stockholms Banco ombildades år 1668, blev Riksens Ständers Bank och sedermera nuvarande Sveriges Riksbank som är världens äldsta centralbank? En riksbank med valspråket ”Hinc robur et securitas” (härav styrka och säkerhet).

En kreditivsedel från Stockholms Banco från 1660-talet, en av världens allra första sedlar.

Nu vill i alla fall dagens företrädare för vårt monetära system ta bort alla kontanter med hänvisning till att hanteringen är för dyr och så pekar man på rånrisken. De tycker att våra så surt förvärvade besparingar enbart ska bestå av elektroner. Hur tryggt känns det på en skala? Deras resonemang om just rånrisken är intressant. De tycks leva kvar i illusionen att en rånare personligen ska uppenbara sig med svart huva, avsågat hagelgevär och med orden ”hit med pengarna”.

Lite snävt resonemang kan jag tycka då man dagligen läser om konton som blir kapade av den moderna tidens pirater. De pirater som idag är verksamma utanför Somalias kust är bara en historisk relik från svunna tider. Nej, de riktigt farliga bovarna seglar numera omkring i cyberrymden i sin jakt efter värdefulla intet ont anande objekt som de gärna lägger beslag på. Kortbedrägerier och så kallade Nigeriabrev på mejlen, bland mycket annat, är tyvärr numera en del av vår vardag.

För några veckor sedan fick jag i min inkorg ett mejl som såg ut att komma från Skatteverket. Jag meddelades att de taxerat mig för högt och jag skulle få tillbaka ”mängden av 245 euro” om jag bara klickade på den angivna länken. Insikten om att mejlet dels bestod av en dålig översättning från ett främmande språk och att Skatteverket fortfarande använder sig av vår lokala valuta resulterade i att jag naturligtvis inte klickande på någon länk utan jag tog istället omedelbart bort mejlet.

Ju mer tekniken kommer att förfinas med översättningsfunktioner och övriga datatekniska verktyg kommer risken gradvis att öka för att man en dag gör ett misstag. Ett misstag som kan stå en dyrt. Tänk om man, utan att vara medveten om det, gör det möjligt för piraterna att komma åt kontot och att det sedan plötsligt inte finns några pengar att betala sina räkningar med. Vad händer då? Vem får man hjälp av?

Risken är uppenbar för den enskilde medborgaren att om man helt omedvetet har gjort bort sig inte alls får så mycket hjälp. I ett sådant fall kommer man troligtvis att hänvisas till polisen som i sin tur ska utreda fallet, försöka få fast gärningsmännen, få dem inför domstol för att man sedan förhoppningsvis ska kunna få ut ett skadestånd. Ja, som sagt, hur sannolikt är det att man ska lyckas med det?

Kommer man att kunna teckna en drulleförsäkring mot bedrägerier? Hm, det är heller inte så sannolikt. Det finns nog inget försäkringsbolag som skulle vilja ge sig in i den svårbedömda sektorn. Nej, vi är nog helt utelämnade till vårt egna sunda förnuft. Jag tänker att man ska vara väldigt försiktig och vaksam i sitt användande av internet, speciellt då pengar är involverade.

Det är en sak i de fall man själv kan påverka vad som sker. Värre är det då andra ställer till det. Ta fallet med Lehman Brothers kollaps för några år sedan. En krasch som orsakade enorma svallvågor i omvärldens ekonomi. Allt orsakat av att ett fåtal människor fattade huvudlösa beslut drivna av en extrem girighet. Överbelåning och värderingar av bostäder långt förbi rimlighetens gräns försatte många enskilda människor i mycket svåra situationer, som för vissa kommer att ta en hel livstid att ordna upp.

Allt detta möjliggjordes tack vare den nya tekniken med elektroniska pengar. Om någon hade varit tvungen att bläddra upp alla dessa vidlyftiga transaktioner i sedlar istället hade det nog antagligen tagit stopp på ett mycket tidigt stadium. Myntfoten är inte så tokig ändå. Det är just när saker och ting blir för abstrakt, när det inte längre går att ta på, det är då som risken blir som störst att man tappar fotfästet och i förlängningen vett och sans.

Det är inte utan oro som jag ser dagens utveckling med vissa länders vandring längs den statsfinansiella konkursens brant. Återigen känns det som att inte hela sanningen kommer fram. Informationen från de ansvariga, dels inom EU och dels i de enskilda berörda länderna, tror jag är allt för filtrerad för att vara sunt enbart för att lugna den så kallade marknaden. Parallellerna till Lehmankraschen är oroväckande slående. Återigen en hantering av värderingar och information som känns vårdslös. Vad händer om en ny bubbla spricker?

Vi märker alla hur avvaktande allt tycks vara. Det finns tyvärr goda skäl till det. Osäkerhet är det värsta som finns. Jag är rädd för att det en dag kommer ett nytt utbrott av ekonomisk oro, och då kan inflationen dyka upp på scenen. Priset på pengar kommer att stiga, det vill säga, räntorna går upp. Vi ska ha i minnet att en normal räntenivå sett över lång tid är cirka sex till åtta procent. Dagens låga räntenivå är lika extrem på samma sätt som den inflationsdrivna högräntenivån var under tidigare decennium. Hur var det valspråket lät nu igen? Härav styrka och säkerhet.

Rätta mun efter matsäck är ett gammalt talesätt. Klokheten i detta går inte att värdera högt nog. Efter att jag adderat ihop de räkningar som ska betalas loggar jag in på internetbanken. Koder hit och koder dit och strax blippar mina konton upp på skärmen. Saldona verkar stämma och jag drar en lättnadens suck. De pengar som ska komma in finns där på betalkontot och sparkontot är orört. När väl betalningarna är inlagda och bekräftade konstaterar jag att pengarna räckte till. Tänk, jag klarade den här månaden också, och det med ett litet överskott och en liten dröm.

2013-08-25 17:34
P Hailee
Härligt Björn, forssätt så kanonbra.
2013-08-25 18:27
Gunilla Högberg
Vilken krydda i tillvaron det är att läsa dina kåserier, Björn! Man väntar varje gång med spänning på vad nästa kåseri kommer att innehålla!
2013-08-29 19:13
P Hailee
Härligt Björn, forssätt så kanonbra.
2013-08-25 18:27
Gunilla Högberg
Vilken krydda i tillvaron det är att läsa dina kåserier, Björn! Man väntar varje gång med spänning på vad nästa kåseri kommer att innehålla!
2013-08-29 19:13
Kommentera
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.