22 Oktober 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Tiden går snabbt

Nu når vi den ljusaste tiden på året och dessvärre dröjer det inte länge innan det vänder. Tiden går alldeles för fort och ibland känns det som om jag inte hinner med. Det är ju inte länge sedan jag hängde undan vinterkläderna och tog fram sommarkappan. Tiden går fort med mina vänner och bekanta, alla blir så rynkiga i ansiktet och vithåriga, och när jag tittar i spegeln och försöker le uppmuntrande till mig själv, då ser jag att ingen undgår sitt öde.

En morgon när jag kom ut på gatan stötte jag till en ung grabb. ”Flytta på dej kärringjävel” sa han den lille rare gossen. Då sa jag så vänligt jag kunde, ”Lille vän, om bara några år kan jag kalla dej gubbjävel, för då är du där”. Så borde jag ha sagt i alla fall.

När jag åkte förbi Alléskolan kom en hel hop med gymnasister som ägde gatan och släntrade sakta över framför bilen utan att se sig för. Min tröst är att en dag har de egen bil och körkort och får stanna för en yngre generation som inte gör sig någon brådska när de ska ”krossa streten”. Somliga ser sig inte ens för och tror att de är odödliga. En vacker dag kanske de upptäcker att det inte är så, om de hinner!

Jag är inte den första som tycker så här, redan de gamla grekerna klagade på ungdomens framfart och ointresse av den äldre generationen. Det är ganska länge sen.

Vi var på en föreläsning i Lekeberg för några år sedan. Det var två professorer som talade om vår upplevelse av tiden och tidens flykt. De talade om det lilla barnet som har så litet begrepp om tiden, hur långt det känns till julafton och födelsedagen. Och sommarlovet som låter så oändligt. Den dagen de står med studentmössan på huvudet på Alléskolans gård, ligger hela livet som en enda lång oändlig väg framför den nybakade. De skulle bara veta hur fort det går.

I år är det 55 år sedan jag stod där med blommor och grå sammetsmössa. Det var realexamen då, i dag jämställt med studenten. Och det känns som om det inte är så länge sedan. Men så fick jag se ett fotografi där jag står i mitten och släkten samlad runt om mig. De flesta är borta i dag, jag är en av de äldre, både farmor och mormor vid det här laget. Det är inte klokt!

Vi som är lite äldre i dag har så mycket erfarenhet av hur fort tiden går. Den flyger fram, morgon, lunch, middag och tv och sen är dagen slut och vi är pensionärer ska veta hut och flytta på oss när de unga kommer. De som har framtiden för sig.

Jag minns en gång, grannens dotter skulle gifta sig. Hon hade precis fyllt arton år och mött en tjusig kille från Kumla. Efter lysningskaffet stod de bland krusbärsbuskarna på baksidan om grannhuset och han kysste henne så där som de bara gör på bio. Jag skäms inte att säga att jag smög bland nyponbuskarna intill staketet och tittade på dem. Hur länge skulle dröja innan någon kunde komma och kyssa mig på det sättet?

Jag gick in i vardagsrummet och lutade mig över ryggstödet på den stora fåtöljen och tittade på klockan på väggen. Sen böjde jag mig framåt och räknade till hundra – sakta – sakta. När jag tittade upp, då hade det gått två minuter. Då gick jag ut i trädgården igen.

Sen kom kärleken klivande en vanlig vardag så där bara. Och den dagen firar vi varje vår. Den 5 maj klockan 12.30. (Jo, är man lokförarunge så lär man sig klockan). Det är 51 år sedan vid det här laget, tre barn och åtta barnbarn senare. Å så fort de växer ungarna, hälften av dem är både längre och förståndigare än vad jag är.” Uschiamej”, som mormor sa.

Det var en tågmästare som berättade att han hade med en gammal man på tåget som skulle på skolträff i Örebro på Karolinska läroverket. Mannen såg ut att vara närmare hundra år. Tågmästaren fick en pratstund och den gamle var faktiskt 98 år fyllda.

”Då är ni inte så många då på skolträffen” undrade tågmästaren.

”Nej, det är klart, de sista fem åren har jag varit ensam, men det har varit trevligt i alla fall”.

2013-06-06 13:41
Kommentera
Anne-Marie Hellströms blogg

Anne-Marie Hellström

AnneMarie Hellström, journalist och författare, är uppväxt i en lokförarfamilj i Hallsberg. Hon har perspektiv på förr och nu i bygden, som gärna förmedlas med lämplig knorr.

Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.