17 September 2019
Tipsa: 073-094 57 58

När Harry mötte
fröken Fischer

I mer än etthundra år har vi haft ett Folkets Hus i Hallsberg, men nu är det snart slut. Samma sak med Hallsbergs Folkets Park, som bildades vid sammas tillfälle den 30 juni 1907. Parken försvann för många år sedan när de styrande planerade ett sjukhus i Kårstahult-skogen. Sjukhuset blev det ingenting av och Folkparken revs och försvann.

Folkets hus cirka 1910.

Den första byggnaden för Folkets Hus låg vid norra delen av parkeringen intill Konsum nedanför Södra Allén. Byggnaden kom från Sannahed och var från början officersmäss. Den nybildade föreningen i Hallsberg hade inte råd med ett nybygge och flyttade i stället mässen till Hallsberg. Den fanns kvar ända fram till 1930-talet då föreningen lyckades köpa loss tomten för det nya Folkets Hus av gamla fröken Fischer som drev en kägelbana på den platsen.

När jag var redaktör på Örebro-Kuriren träffade jag en gammal man som var den som lyckades med konststycket att med list och finurlighet kunna genomdriva köpet av tomten, hans namn var Harry Friborg. Han var med i Folkets Husföreningen och arbetade vid elverket i Hallsberg.

”Du förstår, att det inte var lätt att få ordning på det hela, men tack vare mitt jobb lyckades jag få bra kontakt med fröken Fischer. Hon hatade tanken att sälja tomten till socialisterna, men hon var gammal och sjuklig och behövde hjälp med olika saker”.

Harry fick i uppdrag att gå till fröken Fischer för att hjälpa henne med en apparat hon köpt av en försäljare av hälsoprodukter. Hon hade mycket ont i ryggen och apparaten fungerade riktigt bra till att börja med, sa hon, men nu hade den gått sönder.

”Den såg ut som en gammal radioapparat i trä och stod vid huvudänden av sängen. Det fanns ledningar som stack ut ur apparaten och gick till några kopparplattor som låg under madrassen i sängen” berättade Harry.

Han tog en skruvmejsel och öppnade lådan, inuti låg ett vanligt ficklampsbatteri som inte ens var anslutet till ledningarna. Han blev fundersam men sa ingenting utan plockade lite med batteriet för att sedan skruva samman apparaten så hårt han kunde. Fröken Fischer var så tacksam. Hon drog i gång sin vev-grammofon och spelade medan hon stod i givakt. Harry kunde omöjligt höra var det var för musik, efter att musiken tystnat fick han veta att det var den franska nationalsången. Sedan var han vän för livet med fröken Fischer. Hon avgudade honom trots att han var socialist och med i Folkets Hus föreningen.

Han gick in till henne emellanåt och blev bjuden på kaffe och högläsning ur någon gammal tidning. Hon sparade alla tidningar som fyllde ett rum i huset, men hon visste precis hur de var placerade och kunde plocka fram precis den hon ville läsa ur för Harry Friborg.

Fröken Fischer var sjuklig och apparaten vid sängen gjorde inte längre någon nytta, och han fick så småningom veta att hon var döende. Han köpte några blommor och gick på sjukbesök och hon var mycket tacksam för hans visit. Hon gick bort bara några dagar senare.

Fröken Fischer hade en enda anhörig och det var en bror i Stockholm. Efter begravningen skulle han äta middag för sig själv på Järnvägsrestaurangen. Harry och medlemmarna i Folkets Hus styrelsens blev informerade om middagsbesöket och gick till restaurangen för ett möte med fröken Fischers bror. Han åt sin middag med ledamöterna från Folkets Hus vid bordet.

Folkets hus 1939.

Det blev flera snapsar till maten och brodern var på gott humör. Han var inte det minsta intresserad av kägelbanan och sålde den gärna och vilka som ville köpa den, det brydde han sig inte om. Harry tog en linneservett från bordet och på den skrevs köpeavtalet och undertecknades av brodern till fröken Fischer.

”Det var en härlig känsla att veta att vi ägde marken, vi började planera och bygget stod klart 1936. Den gamla byggnaden revs och vi flyttade in i det nya som var toppmodernt”.

Det fanns biografsalong och teaterinredning bakom bioduken. För oss ungdomar under 1950-talet var det den byggnad där vi samlades för olika aktiviteter och jag minns till och med doften i biosalongen, reklamfilmerna och de filmer som vi gick för att se. Husmorsfilmer, reklam för tuggummi ”Ta ett Toy”, plåster, rakvatten och Palmolive tvål med mera. Spänningen när ridån gick upp och musiken när bion startade.

Nu rivs hela rasket, nu går Folkets Hus i himlen in, som man sjöng i radion på den gamla goda tiden. Sedan står vi utan ett Folkets Hus. De närmsta finns i Pålsboda, i Östansjö är det nedbrunnet och ska byggas upp igen, det finns ett Folkets Hus i Vretstorp och det är inte långt till Kumla. Dit får vi åka när vi ska gå på bio, teater eller revy. Sånt är livet och vi får vänta och se vad som händer. De styrande har inte bestämt sig ännu, och ingen vet när de tänker göra det heller.

2014-01-15 1:14
Kommentera
Anne-Marie Hellströms blogg

Anne-Marie Hellström

AnneMarie Hellström, journalist och författare, är uppväxt i en lokförarfamilj i Hallsberg. Hon har perspektiv på förr och nu i bygden, som gärna förmedlas med lämplig knorr.

Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.