19 Augusti 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Mosade löven
stoppade tågen

Höst och kallt och blött, löven ligger på backen eller har blåst bort. Det dröjer inte länge innan snön kommer till glädje för många vintersportare och till trassel för oss som är rädda för att halka. Det finns en annan halka också, lövhalka. När jag var barn fick vi inte leka bland vissna löv, då kunde vi få barnförlamning som var en otäck sjukdom, det trodde i alla fall de vuxna och de flesta av oss barn lydde – när de vuxna såg oss – annars hoppade vi glatt bland lövhögarna.

Morfar krattade löv på grusgångarna men aldrig på gräsmattorna. Löven var mat till daggmaskarna och de snurrade samman löven och drog ner dem i gräset och så hade de mat för vintern. Han var noga, min morfar, och kunnig om naturens ordningar. Det var gammal kunskap han hade med sig hemifrån. Han var uppvuxen i Skattkärr i Värmland och lade aldrig bort det värmländska i språket. ”Det tjänar allt inte nåt tess”, var återkommande. Man skulle inte göra några onödiga saker.

Löven som ramlade ner över järnvägsrälsen var något helt annat. När det regnade blev löven en blöt massa som maldes sönder av hjulen på lok och vagnar och blev till något som liknade såpa. Det blev såphalt och kallades lövhalka och var ett återkommande problem för Statens Järnvägar varje höst.

Min pappa lokföraren kunde berätta om höstens problem på ett par platser kring Hallsberg. Det ena var Herrfallsäng en lövskog österut mot Pålsbodahållet och den andra platsen var Skallerudsbacken söder om Hallsberg. Här fanns det gott om lövträd och på hösten lade sig löven över järnvägsspåret och sen blev det som det blev, lövhalka. Pappa lokföraren visste att, skulle han köra söderöver mot Motala måste han ta sats med tåget över Långängsgärdena för att få fart uppför Skallerudsbacken för den är lång. Gick det för sakta hände det att han kunde bli stående med tåget före backkrönet. Det var inte så farligt med persontåg, men värre med tunga godståg. Det slirade och han kom inte upp.

Då fanns det inga mobiltelefoner på loken. Inga telefoner alls. Den enda möjligheten var det som fanns på loket, en telefonlur med sladd och gå av loket och leta reda på en ledningsstolpe utefter spåret och där koppla in sladden i en kontakt och ringa till ställverket vid station i Hallsberg. Där fick han be om hjälp – ”skicka ett lok och tryck på sista vagnen”, då kunde det gå att komma upp för backen.

Vid Herrfallsäng finns inga backar men det är inte bättre än Skallerudsbacken. Där kunde tåget få stå och slira en god stund innan det sakta kunde ta sig in till Hallsbergs station med förseningar som följd. Som en lokförare sa: ”När hastighetsmätaren på loket står på hundra kilometer i timmen och skogen står stilla utanför, då slirar det”.

För omkring trettio år sedan konstruerades ”lövsopen”, en vagn som kunde kopplas in i fören på tåget och som skrapade bort löv/såp/massan från spåret, problemet var bara det att det kom flera löv som blev till en halkig smet och så var det lika illa. Lövsopen ansågs bli det stora lyftet och tidningarna skrev spaltmeter om hur bra det fungerade, i dag skrivs inte en rad om sopmaskinen. Det fungerar bara ibland. Men då har lokföraren, i alla fall på äldre lok, en knapp att trycka på där inne i hytten. Då sandas rälsen och sen ska tåget förhoppningsvis kunna ta sig vidare.

Nu har nog de flesta löv fallit och snart kommer snön och den stör inte tågen förrän det finns metervis med nysnö. Då blir det inte halkigt, det blir stopp i stället – och det är inte så mycket bättre.

2014-11-09 20:38
Kommentera
Anne-Marie Hellströms blogg

Anne-Marie Hellström

AnneMarie Hellström, journalist och författare, är uppväxt i en lokförarfamilj i Hallsberg. Hon har perspektiv på förr och nu i bygden, som gärna förmedlas med lämplig knorr.

Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.