05 December 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Jag minns våra
ljuvliga hallon

Nu mognar bären i skogen och i våra trädgårdsland, det är en härlig tid att få ta rätt på det som trädgården bjuder och på.

Mina föräldrar köpte ett hus med stor trädgård på Gränsgatan i Hallsberg 1946. Mamma som hade gröna fingrar planterade blommor och buskar och pappa anlade gräsmatta. Då skulle det vara prunkande rabatter och köksträdgård. Här fanns bärbuskar och hallonhäck, äppelträd som nysatta såg ut som metspön i gräsmattan.

Pappa suckade och sa att han skulle sitta gammal och rynkig i gungstol innan dessa träd skulle kunna bära någon frukt. Ändå bytte han ympkvistar med grannarna och ympade in olika sorter i träden. Gråsparvarna satt och gungade på ympkvistarna och pappa trätte och schasade bort dem.

Mamma fick hallonplantor från mormor och det var en speciell sort som kallades mormorshallon. Stora och röda och vi småflickor kunde sätta dem på fingertopparna och låtsas att vi hade röda naglar. Sen blev vi lite större och fick hjälpa till att plocka hallon i stället.

Det blev en hallonhäck som följde staketet mot kogärdet på norra sidan av trädgården och mamma hoppades att korna utanför skulle äta gräs i stället för att ge sig på hallonen. Det var gyllene tider när hallonbuskarna stod där fulla med de röda hallonen och gissa om det blev hallonsaft, hallonsylt och kakor med hallonfyllning.

Men kor gör mer än äter gräs, det går genom alla fyra magarna och kommer ut väl bearbetat genom kossan i bakänden. Och korna lastade av mycket alldeles intill tomtgränsen och gödde maskrosorna som växte höga och blommade så det knakade. När maskrosorna är färdigblommade blir det vita fröblomster och vid nordlig vind flög frön in i trädgården och maskrosorna invaderade kring hallonhäcken. Till slut tröttnade mamma och bad pappa att rensa bort ogräset.

Han lovade att göra detta när han var ledig från jobbet nästa gång. Det dröjde för pappa jobbade mycket med att köra tåg, både persontåg och godståg. En morgon fick mamma se en främmande man stå på utsidan om staketet och plocka hallon och stoppade in i munnen. Han plockade och hon kunde se att han njöt av de goda bären. Han var på besök hos grannen Oskar som kom ut och förklarade att de där bären var grannens. Mannen blev alldeles ifrån sig och kom in till mamma och bad om ursäkt för sitt tilltag.

”Det finns så det räcker åt oss alla, ät så mycket han orkar”, sa mamma. På den här tiden sa man inte du till varandra och han tackade och bockade och gick hem till Oskar och sa att han var mätt på hallon. ”Frua där är snäll”, sa Oskar, ”han kan äta några till innan han åker hem, men plocka i en bytta, det ska han inte, för där går gränsen”.

Så kom den där dagen när pappa var ledig och nu skulle han utrota maskrosorna. Mamma stod och bakade bullar när pappa kom in och såg nöjd ut.

”Nu du, nu blir du av med maskrosorna, de kommer att försvinna direkt”, sa han och tvättade händerna i diskhon.

”Hur har du burit dej åt då”? undrade mamma och satte på kaffepannan.

”Jo, jag åkte upp till Bergöös och köpte en låda klorex som jag har strött ut på maskrosorna i hallonhäcken”.

”Men snälla du! Hur går det med hallonen då”?

Pappa var en handlingens man och ibland gick det lite väl fort och det hade det gjort nu. Han blev stående mitt på köksgolvet och bara gapade. Så långt hade han inte tänkt och nu förstod han vad han ställt till med.

Det tog bara några dagar innan hallonhäcken blev brun och både den och maskrosorna gick hädan med en fart som var bra betyg för utrotningsmedlet. Lådan med klorex hamnade på en hylla längst in i källaren och pappa skämdes varje gång han tittade på den när han letade efter något där nere.

Mamma planterade nya hallonplantor efter några år, men de ville inte vara med och vi fick aldrig mer smaka dessa mormorshallon. Men vi minns dem och den goda smaken på de stora, röda bären.

2014-07-17 12:45
Kommentera
Anne-Marie Hellströms blogg

Anne-Marie Hellström

AnneMarie Hellström, journalist och författare, är uppväxt i en lokförarfamilj i Hallsberg. Hon har perspektiv på förr och nu i bygden, som gärna förmedlas med lämplig knorr.

Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.