22 Oktober 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Den stora eldsvådan
i Hallsbergs centrum

Dagen efter branden...Foton: Privat

Det var i februari 1964 och min pappa stod på loket mitt emot stationen och väntade på klarsignal för att dra ett godståg till Mjölby-Nässjö. Pappa var lokförare och var van vid det mesta som kunde hända kring spåren. Men just den här natten strax efter klockan fyra såg han att taket på Haakon A. Bruun AB:s hatt- och mössfabrik inte såg ut som det brukade göra.

Takplåten blev allt ljusare och plötsligt såg han eldslågor kasta sig högt upp i den mörka natten. Pappa slog larm genom att trycka på signalhornet i loket: FARA, som ges med flera korta signaler efter varandra.

Sedan fick han vänta, branden låg så nära spåret att han fick stå där med tåget och bara invänta en avgång som han förstod skulle ta lång tid. Han hoppade av loket och fick tag i en telefon och ringde hem till mig: ”Du skulle se”, sa han, ”dom sanerar mitt på Hallsberg. Bergöös brinner för fullt”! När jag lättade på rullgardinen såg jag hur det lyste rött där uppe på Storgatan.

Maken var hemma hos sina föräldrar i Östergötland, jag ringde honom och han förbannade sitt öde att han inte var hemma när det hände stora saker. Min granne hade vaknat och kom över med kameran över axeln och frågade efter min man. Nu fick jag väcka vår pojke som sov i barnkammaren. Jag klädde honom snabbt och fixade en flaska välling så han skulle ha något i magen och sen gick grannen och ungen och jag upp till Storgatan.

Pojken såg bara brandbilarna och var helt exalterad över den saken och sen såg att det brann. ”Titta, de binner, det binner, där är bannbilar”!!! Han var bara 18 månader men pratade ganska bra, det var bara svårt att säga bokstaven R.

Det var tidig måndagsmorgon men det var redan många människor på plats för att titta på eldsvådan. Min granne fotograferade så mycket han kunde, rullen i kameran tog ju slut efter en stund, men vi stod ändå kvar och tittade hur elden spred sig. Bergööska huset klarade sig och det var tack vare en person som inte var höjdrädd och som satt grensle över taknocken och fick en brandslang uppskickad av brandmännen och kunde låta vattenkaskader rinna över fasaden för att hålla elden borta.

Rappsons fabrik brann och den stora stenfastigheten Haakon A. Bruun, som innehöll flera företag bland annat en skoreparationsverkstad med mycket brandfarliga saker brann för fullt. Elden formligen sprutade ut ur fönstergluggarna.

Vi stod kvar ganska länge, det var kallt och när kylan kröp igenom skorna var det inget annat än att gå hem till stugvärmen. Bergööska huset klarade sig med de berömda målningarna av Carl Larsson, men hela östra gaveln var svedd av eld och rök. Men allt stod kvar.

Min man kom snart hem och vi gick och tittade på förödelsen. Jag hade lämnat ett par vinterstövlar för klackning på skoreparationsverkstan, de såg jag aldrig mer, men vad spelade det för roll. Det var bara så sorgligt att husen var borta, vad som fanns var sot och skräp, brända husgavlar, brandrester, en helt ny vy över vårt gamla Hallsberg.

Den stora fastigheten Edsbacken mitt emot hade varit i farozonen, men klarade sig med några spräckta fönsterrutor i fasaden mot brandplatsen. Likaså huset med Konsums specerier och mjölkbutik, och tandläkarmottagningen var oskadat och tandläkaren kunde fortsätta att ta emot sina patienter som fick något att titta på, en annorlunda utsikt från mottagningens väntrum.

Idag femtio år senare finns det en parkeringsplats där Rappsons syfabrik fanns, och av Hakon A. Bruun finns inte ett spår.
Och min pappa som upptäckte branden, jo, han åkte till Mjölby och Nässjö med sitt tåg och sen var allt som förut.

Det här är nu femtio år tillbaka i tiden men jag tycker det inte är så länge sedan. Tiden går så otroligt fort och han som satt där i kärran och tittade på brandbilarna fyller 52 år i sommar och jag är en gammal farmor och mormor vid det här laget. 

2014-02-07 23:47
Carl Ove Hofman-Bang
Haakon Alfred Bruun var född i Oslo, dåvarande Kristiania den 1856. Han vistades för studier i England och Frankrike under åren 1879-1880. År 1886 flyttade han till Sverige och etablerade grossiströrelse med pälsvaror och mössor samt försäljning av filthattar och andra relaterade varor. Han blev VD för företaget AB Stockholms filthattfabrik 1899. Bruun avled den 13 september 1921 i Åryd, Blekinge. Han lät bygga Villa Solvangen på Götavägen 5 i Djursholm 1891. Bruun måste ha lämnat Djursholm runt 1906 då han sålde villan.
2017-02-17 14:23
Carl Ove Hofman-Bang
Haakon Alfred Bruun var född i Oslo, dåvarande Kristiania den 1856. Han vistades för studier i England och Frankrike under åren 1879-1880. År 1886 flyttade han till Sverige och etablerade grossiströrelse med pälsvaror och mössor samt försäljning av filthattar och andra relaterade varor. Han blev VD för företaget AB Stockholms filthattfabrik 1899. Bruun avled den 13 september 1921 i Åryd, Blekinge. Han lät bygga Villa Solvangen på Götavägen 5 i Djursholm 1891. Bruun måste ha lämnat Djursholm runt 1906 då han sålde villan.
2017-02-17 14:23
Kommentera
Anne-Marie Hellströms blogg

Anne-Marie Hellström

AnneMarie Hellström, journalist och författare, är uppväxt i en lokförarfamilj i Hallsberg. Hon har perspektiv på förr och nu i bygden, som gärna förmedlas med lämplig knorr.

Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.