19 Augusti 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Så gick det till
för student -64

På klassbilden från 1964 i Falköping är jag nummer två från vänster i mittraden.

Vid den här tiden på året då studenterna springer ut på skolgårdarna och sjunger den gamla studentsången, brukar jag tänka på hur det var på min tid, för mer än femtio år sedan. Det var annorlunda på många sätt. Det kan kanske vara motiverat att berätta för senare tiders barn hur dåtidens studentexamen skiljde sig från dagens. Ja, också för egna generationskamrater. Idag går praktiskt taget alla igenom gymnasiet. Så var det inte då. Mindre än en tredjedel av en årskull fortsatte på gymnasiet efter realexamen. I min familj med fyra syskon, var vi bara två som tog studenten.

Jag gick i gymnasiet i högre allmänna läroverket i Falköping. Man kunde på den tiden välja mellan tre olika treåriga gymnasielinjer: Reallinjen med naturvetenskaplig inriktning, Latinlinjen och den allmänna linjen. Jag gick på den allmänna linjen närmare bestämt på den nyspråkliga grenen. Ett skäl till det var att jag då slapp matematiken, som vållat mig stora bekymmer under hela min skoltid. Den nyspråkliga grenen med många lektioner i franska, tyska och engelska, kallades lite nedsättande för flygvärdinnelinjen, framför allt av latinarna.

Examinationen började i mars den sista terminen med studentskrivningarna. En sorts nationella prov i linjens huvudämnen. Den viktigaste studentskrivningen var den i svenska. Man skulle skriva en uppsats utifrån ett av flera givna ämnen. Uppsatsen måste bli godkänd. Om inte, fick man inte ut sin examen, utan måste gå om sista året.

Några veckor senare samlades alla elever i aulan där rektorn läste upp alla elevernas resultat. Jag fick en svår chock. Min uppsats i svenska fick betyget b+ vilket innebar att den var knappt godkänd. Jag hade missuppfattat ämnet. Jag, som brukade ha betydligt högre betyg på mina uppsatser, var grymt besviken, men behövde inte oroa mig för min examen eftersom resultatet vägdes upp av tidigare resultat.

Betygssystemet var på den tiden liksom idag ett bokstavssystem där A var högsta betyget och Bc o C var underkända betyg.

Alf för en viss tid sedan.

Ett par veckor senare fick vi veta vilka tre eller fyra ämnen vi skulle förhöras i på den muntliga delen av examen. ”Muntan” ägde rum på själva examensdagen. Fram till dess pluggade vi bara dessa ämnen. För de elever som låg på gränsen kunde muntan vara helt avgörande.

Jag minns än idag hur nervös jag var på examensdagens morgon. Jag tror inte att jag någonsin senare i livet har varit lika pressad. Jag skulle tillsammans med fyra andra elever bli förhörd i historia, engelska och tyska. Förhören leddes av våra lärare, men med i klassrummet fanns vid varje förhör också en censor. Censorerna var professorer och docenter från universiteten. Äldre bistra herrar i grå kostymer. Censorerna bestämde vad förhören skulle handla om, och gav sedan betyg på våra insatser. Jag minns särskilt förhöret i historia. Censorn ville pröva våra kunskaper om första världskriget. Nu var jag hemma kände jag. Historia var mitt bästa ämne. På min lott föll att redogöra för krigets orsaker. Jag kunde ha hållit på hela lektionen. Efteråt berättade min historielärare att censorn ansåg att mitt betyg skulle höjas från AB till a

Så fylldes skolgården av föräldrar, syskon och vänner. Under tiden skakade vi hand med våra lärare i kollegierummet. Från och med nu var vi du med våra före detta lärare. Det kändes som om man blivit lite vuxnare. Men alla var inte med. En av mina klasskamrater hade inte blivit godkänd efter muntan och fick gå ut bakvägen och vara beredd på att gå om sista året.

Efter att ha blivit blomsterbehängda, tågade vi genom staden upp till stora torget. På eftermiddagen var det en liten mottagning hemma. På kvällen fick jag lov att ta farsans Folkvagn in till stan och studentbalen på stora hotellet. Det blev ingen sen kväll för mig. Jag åkte hem tidigt. Nästa morgon tidigt skulle jag ta tåget till Skövde och inställa mig på regementet för 11 månaders värnplikt.

2015-06-14 20:55
Kommentera
Alf Anneborgs blogg

Alf Anneborg

Alf Anneborg i Askersund är f d högstadie- och Komvuxlärare. Aktiv i Norra Vättersbygdens hembygdsförening och lite av en cykelnörd. Skriver om sånt som intresserar mig, mest om Askersund och Sydnärke.

Inlägg

Gubbar på ny historieresa Elektrisk cykling Resan till Georgien Handla hemma Inte bra för sommarturism Tankar efter valet Träna och trivs Historien om Anna Historien rullades ut Ingen kommer undan politiken En återkommande dröm Katten som vantrivdes Fyra dagar i Riga Sista sommarjobbet Vad är du för ortsbo? Jag ledde stadsvandring Bilder från Tjälvesta Hundlekplats behövs Varför ringde jag? Assistans en valfråga Gubbar som träffas Djupdykning i gamla Askersund För hundra år sedan Askersundstavlor Att sjunga i kör Mina drömmars stad En lärares lärdomar Tillbaka i Berlin Om att åldras Asfaltera Sundsgatan! Jag tänker på Krokholmen Värnplikt eller inte Människans bäste vän Cyklat runt på Kuba Min by heter Dassa-Zoumé Den hemliga skärgården Bevara LSS-lagen! Var slutar Vättern? Berlin en vändpunkt Till minne av Joel Haugard Alf, en renässansmänniska På besök i Vilnius Dags för gubbsemester På cykel i Flandern Är nollvisionen möjlig? Här finns plats för museum! Försäkringskassan har hjälpt oss Minns Tisdagsgänget Nyheter från Askersund Vad händer med EU? Julen med James Dean Om frikyrkornas syndakatalog På cykel i Italien Belgiska fröken del 2 En belgisk fröken Oskar, en Ironman Min son Järnmannen Här föddes Askersund Målaren Travenfelt Jag, en student -64 Gustav Vasas marknad Bastedalen, fin gammal pärla Perfekt cykelväg Gubben i stugan Vintersaga på blankvers Semester i Östansjö Jubileum på scener Ett slädparti
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.