15 Februari 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Utan hamnen
inget Askersund

Vackra sommarkvällar är hamnen i Askersund fylld av människor och aktiviteter. Husbilscampingen är fullbelagd. Båtar i gästhamnen. Motorcyklar parkerade på platsen framför hamnmagasinet. Restaurangernas uteserveringar har inte många platser lediga. Kö framför glasskioskerna och flera av bodarna i hamnmagasinets bottenvåning är öppna.

Askersundstrakten har varit befolkad flera tusen år. Därom vittnar fornfynd som stenyxor, fornborgar, vikingagravar och platsnamn som Ullavi och Harge, men hamnen har förmodligen haft en särskild betydelse för Askersunds tillblivelse som tätort och så småningom stad. Vid det som idag är Askersunds hamn, föddes Askersund kan man säga. Jag kan inte hänvisa till historisk forskning eller vara helt säker, men så här kan det ha gått till:

Under medeltiden, framför allt på 13- och 1400-talen, började handeln öka både inom landet och mellan Sverige och grannländerna. Och vid den tiden, med nästan obefintliga vägar, var sjötransporter det bästa alternativet. Den 15 mil långa Vättern med nord-sydlig utsträckning, användes för transporter av varor, till exempel smidbart stångjärn. järn från Bergslagen söderut. När stångjärnet skulle transporteras från Bergslagen ner till Vättern, skedde det vintertid. Bondeforor, slädar utnyttjade isarna på tillfrusna sjöar och vattendrag, vilket var enklare än att använda vägar och stigar när det var barmark.

I Askersund måste järnet lagras i väntan på att sjöfarten skulle komma igång på våren. För det ändamålet byggde man sjöbodar, antagligen på den plats där hamnen ligger idag och i närheten bostäder där de som övervakade handelsvarorna kunde bo.

Det var naturligtvis inte bara järn som lagrades i bodarna: Tjära, hudar, torkad och saltad fisk är exempel på andra handelsvaror som fraktades söderut. Salt och kläde är exempel på varor som kom söderifrån. Det behövdes också folk för sjöfarten och för lastning och lossning. Hantverkare som smeder, skräddare och skomakare behövdes också när orten Askersund växte.

Hamnen 1930 med travar av massaved. Foto: Okänd ( Leif Linus Larssons bildarkiv)
Hamnen 2015 med travar av turister. Foto: Alf Anneborg

Ja, så kan det ha gått till när hamnen i Askersund blev till under 13- och 1400-talen, men det är som sagt bara en teori, som inte stöds av någon forskning, men det finns en del annat som stödjer mitt påstående. Framför allt det faktum att askersundarna byggde sin första kyrka på 1300-talet på den plats där Landskyrkan ligger idag. En kyrka bygger man om det finns en församling, alltså på en plats där det bor människor

Jag har i en tidigare blogg skrivit om att Gustav Vasa besökte Askersund 1551 och bestämde att här skulle hållas marknader, som till och med skulle spela en roll i handeln med andra länder. Detta talar väl också för att orten var av handelsmässig betydelse. Sen dröjde det ytterligare hundra år och lite till, innan Askersund fick sina stadsprevilegier (1643).

1832 öppnades Göta kanal för trafik mellan Östersjön och Västerhavet. Det blev inledningen till den mest livaktiga tiden i hamnens och Askersunds sjöfartshistoria. Så skulle det komma att bli långt in på 1900-talet innan järnvägs- och landsvägstrafiken skulle ta över transporterna.

Man kunde under den här tiden ta ångbåt från Askersund till Göteborg och Stockholm via kanalen. Ett betydligt bekvämare sätt än om man reste med häst och vagn. Askersund var också på sätt och vis en exporthamn: Timmer i form av ”pitprops”, som bland annat användes som stöttor i engelska kolgruvor, skeppades ut från Askersunds hamn.

Idag, på 2000-talet har hamnen i Askersund en ny betydelse: En fritidsoas för både oss askersundare och för våra gäster.

2015-07-20 11:27
Kommentera
Alf Anneborgs blogg

Alf Anneborg

Alf Anneborg i Askersund är f d högstadie- och Komvuxlärare. Aktiv i Norra Vättersbygdens hembygdsförening och lite av en cykelnörd. Skriver om sånt som intresserar mig, mest om Askersund och Sydnärke.

Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.