20 Augusti 2019
Tipsa: 073-094 57 58

Hade jag världens
viktigaste jobb?

Världens viktigaste jobb? Nåja, ett av dom viktigaste i alla fall. Jag syftar på läraryrket.

Efter ett långt lärarliv ser jag med oro på framtiden: Allt fler lärare hoppar av, det är svårt att fylla platserna på lärarutbildningarna, många lärare går i pension under de närmaste åren. Redan idag lär det vara brist på utbildade lärare och värre blir det om utvecklingen fortsätter.

Mitt yrkesval gjorde jag ganska sent. För att dryga ut studielånet tog jag korta vikariat på olika skolor i Göteborg och märkte att jag trivdes. Den tidens lärarbrist gjorda att man blev anställd med lön under det avslutande året på lärarhögskolan. Det avgjorde saken.

Så kom jag att undervisa i nästan fyrtio år, mest på högstadiet. Med facit i hand, kan jag konstatera att jag gjorde rätt yrkesval. Jag har hela tiden trivts med jobbet och gått dit med glädje. Jag tycker också att jag har haft ett viktigt jobb: Att följa en grupp ungdomar under tre av de viktigaste åren i deras liv, när de lämnar barndomen och tar stora steg mot vuxenlivet.

Det började med att eleverna i min blivande klass kom på besök en dag under vårterminen. Det var alltid spännande att möta dem som man skulle arbeta ihop med i tre år framåt. Eftersom vi bildade nya klasser i årskurs sju, kände eleverna bara några andra i sin nya klass. Det innebar också en möjlighet för mig som klassföreståndare/mentor att forma den nya klassen och skapa en bra anda i klassen under högstadietiden.

Det är mycket det som det handlar om: att vara den som leder arbetet. Men lika viktigt är det att se och möta varje enskild elev med respekt. En elev gav mig en gång det bästa betyget jag fått som lärare:

- En lärare skall vara som du. Sträng men snäll.

Så fylls de tre högstadieåren med skolarbete: Språk, matte, svenska och alla andra ämnen. Skoldagarna är långa och när man kommer hem är det oftast läxor. Prov och betyg är stressande för de flesta.

Men skolan får inte bara bli ett pluggställe. Då blir det som att gå till fabriken och utföra samma handgrepp varje dag. I arbetslivet inser man att ”teambuilding ” är viktigt för att skapa sammanhållning och arbetsglädje. Lägerskolor, utflykter, jippon av olikas slag, som den innebandynatt vi brukade ha på Sjöängsskolan, har samma funktion.  Skolan blir ett roligare ställe, man lär känna sina klasskamrater och lärare på andra sätt än bara i klassrummet.

Jag är övertygad om att ökad trivsel och sammanhållning i skolan också bidrar till bättre studieresultat.

Så kommer den sista skoldagen i nian. Vi samlas i klassrummet en sista gång innan ungdomarna går ut till föräldrar och syskon som väntar på skolgården och till de väntande skrindorna. Det är ett känslosamt avsked och det fälls en del tårar.
Jag brukade, åtminstone de sista omgångarna, ta farväl med Karin Boyes dikt I rörelse:

Den mätta dagen den är aldrig störst
Den bästa dagen är en dag av törst
Nog finns det mål och mening med vår färd
men det är vägen som är mödan värd
Det bästa målet är en nattlång rast
Där elden tänds och brödet bryts i hast
På ställen där man sover blott en gång
blir sömnen trygg och drömmen full av sång

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr
Oändligt är vårt stora äventyr.

2017-09-18 14:56
Gunilla Högberg
Tack Alf för ditt fina med värme beskrivna yrkesliv - lärarens!
2017-09-19 21:46
Gunilla Högberg
Tack Alf för ditt fina med värme beskrivna yrkesliv - lärarens!
2017-09-19 21:46
Kommentera
Alf Anneborgs blogg

Alf Anneborg

Alf Anneborg i Askersund är f d högstadie- och Komvuxlärare. Aktiv i Norra Vättersbygdens hembygdsförening och lite av en cykelnörd. Skriver om sånt som intresserar mig, mest om Askersund och Sydnärke.

Inlägg

Gubbar på ny historieresa Elektrisk cykling Resan till Georgien Handla hemma Inte bra för sommarturism Tankar efter valet Träna och trivs Historien om Anna Historien rullades ut Ingen kommer undan politiken En återkommande dröm Katten som vantrivdes Fyra dagar i Riga Sista sommarjobbet Vad är du för ortsbo? Jag ledde stadsvandring Bilder från Tjälvesta Hundlekplats behövs Varför ringde jag? Assistans en valfråga Gubbar som träffas Djupdykning i gamla Askersund För hundra år sedan Askersundstavlor Att sjunga i kör Mina drömmars stad En lärares lärdomar Tillbaka i Berlin Om att åldras Asfaltera Sundsgatan! Jag tänker på Krokholmen Värnplikt eller inte Människans bäste vän Cyklat runt på Kuba Min by heter Dassa-Zoumé Den hemliga skärgården Bevara LSS-lagen! Var slutar Vättern? Berlin en vändpunkt Till minne av Joel Haugard Alf, en renässansmänniska På besök i Vilnius Dags för gubbsemester På cykel i Flandern Är nollvisionen möjlig? Här finns plats för museum! Försäkringskassan har hjälpt oss Minns Tisdagsgänget Nyheter från Askersund Vad händer med EU? Julen med James Dean Om frikyrkornas syndakatalog På cykel i Italien Belgiska fröken del 2 En belgisk fröken Oskar, en Ironman Min son Järnmannen Här föddes Askersund Målaren Travenfelt Jag, en student -64 Gustav Vasas marknad Bastedalen, fin gammal pärla Perfekt cykelväg Gubben i stugan Vintersaga på blankvers Semester i Östansjö Jubileum på scener Ett slädparti
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.