27 November 2019
Tipsa: 070-557 67 92

Krigsfångar i Askersund

Askersund har härbärgerat krigsfångar.Askersund har härbärgerat krigsfångar.

Askersunds föreläsningsförenings sista föreläsning för året gästades av Håkan Henriksson, verksam vid Arkivcentrum i Örebro. Han berättade om de krigsfångar som fanns i Sverige under det stora nordiska kriget 1700-1721.

I det stora nordiska kriget hade Sverige som motståndare, Ryssland, Polen-Sachsen och Danmark.

Det som många minns från historieundervisningen i skolan är väl slaget vid Narva 1700 där den svenska armen under den unge Karl XII lyckads besegra ryssarna och slaget vid Poltava 1709 som blev en katastrof för den svenska armén.

Under de 20 krigsåren togs många krigsfångar. Efter slaget vid Poltava blev 20 000 svenskar krigsfångar i Ryssland.

Håkan Henriksson, Arkivcentrum i Örebro, föreläste i Askersund.

Även Sverige tog krigsfångar. Sammanlagt under krigsåren tog Sverige 14 000 krigsfångar. En del av dessa hamnade under perioder i Askersund. Det bestämdes nämligen att fångarna skull placeras i många olika städer runt om i landet.

66 sachsiska krigsfångar

De första krigsfångarna som hamnade i Askersund var sachsare, från det som senare i historien skulle bli Tyskland. Håkan Henriksson berättar att 66 sachsiska krigsfångar fanns i Askersund under en tid, och att 20 av dessa dog och begravdes i Askersund. 

Senare kom också ryska och ukrainska krigsfångar till staden. Fångarna inkvarterades hos borgarfamiljer i staden och kunde röra sig ganska fritt. De kunde ibland få sysselsättning i staden eller hos bönder på landsbygden i stadens omgivningar. De fick också en dagpenning från svenska staten. Det förekom förstås konflikter, men vänskap uppstod nog också mellan krigsfångar och Askersundsbor. Det hände också att krigsfångar och svenska flickor fick barn och till och med gifte sig och blev kvar i Sverige.

Som mest fanns drygt 100 krigsfångar i Askersund, som vid den här tiden hade uppskattningsvis 600-700 innevånare.

Under en period flyttades nästan alla ryska krigsfångar till Visingsö, där livet var betydlig hårdare.

Slutet för Sverige som stormakt

Freden i Nystad 1721 innebar slutet för Sverige som stormakt i Europa. Det innebar också att krigsfångarna kunde återvända till sina hemländer, både svenska, ryssar och ukrainare.

Hundra år senare var det återigen krig mellan Sverige och Ryssland. 1808-1809 års krig som ledde till att Sverige förlorade Finland och till att kung Gustav IV Adolf avsattes.

Också under detta korta krig fanns ryska krigsfångar (och desertörer) i Sverige. Folke Dahlberg skriver i sin bok ”Vättern” om ett trettiotal ryska krigsfångar som fanns på Stora Röknen i Vättern och högg sandsten till kanalbygget i Karlsborg. En av dessa fångar, en ung officer, ligger begravd på ön.

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2019-11-18 14:38
Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Teknik:Webbsidan är byggd och anpassad för moderna webbläsare och mobila enheter. Vi rekommenderar att du använder den senaste webbläsarversionen. Vid behov uppgradera. Sydnärkenytt använder Cookies för bättre användarupplevelse för besökare och medarbetare samt för besöksstatistik. Läs mer om Cookies. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.
{/exp:ce_cache}